Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhenprovinsen, Rheinprovinz, Rheinland - Rhen—Rhônekanalen - Rhenska skifferbergen, Rhenska bergen - Rhen—Weser—Elbekanalen - Rhenviner - Rhesus - Rheum - Rheydt - Rhezelius (Reese), Johan Håkansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Rhen—Rhönekanalen—Rhezelius
730
Av R:s areal utgjorde 1930 59,i %
uppodlad mark (därav 42,2 % åker och
14,4 % äng och vall) och 30,8 %
skogsmark. Råg och vete odlades på 311,682
har, havre på 221,628 har, potatis på
149,040 har och sockerbetor på 32,052
har. I de stora skogarna inta rödboken
och tallen det största området.
Fruktträdgårdar omfatta 3,917 har,
vingårdarna, omkr. 12,000 har, ligga i Rhen-,
Mosel-, Nahe-, Saar- och
Ruwerda-larna. R:s största naturtillgångar
utgöras av sten- och brunkol, järn-, bly-,
zink-, koppar-, mangan- och
koboltmalm. Den härav betingade industrien
ställer R. i främsta ledet bland
Preussens provinser. Järn- och stålindustrien
är utbredd kring kolfälten, där de stora
städerna hopat sig, i Ruhrdalen Essen,
Oberhausen, Mülheim m. fl., i Aachens
kolområde Aachen och Eschweiler. I
Sauerlands v. del, Bergisches Land, äro
Solingen genom sina knivar och
Rem-scheid genom sina verktyg kända över
hela världen. Den kemiska och den
textila industrien ha sina huvudsäten i
Wup-pertal, Gladbach-Rheydt, Köln och
Kre-feld-Uerdingen. Handelsstäder äro utom
de nämnda industristäderna bl. a. Trier
vid Mosel och Koblenz, som har den
största vinhandeln i R. Bland de
talrika bad- och luftkurorterna ha Aachen,
Bertrich, Neuenahr och Kreuznach
varma källor. Livlig skeppsfart på Rhen,
dess bifloder och kanaler; väl utvecklat
järnvägsnät. De viktigaste Rhenham-
narna äro Duisburg-Hamborn, Düsseldorf,
Köln, Wesseling och Krefeld. — R:s
huvudstad är Koblenz; säte för provinslantdagen
och -förvaltningen är Düsseldorf. R. delas
administrativt i 5 reg.-omr., Koblenz,
Düsseldorf, Köln, Trier och Aachen. — Univ. finnas
i Bonn, Köln och Düsseldorf (med. akad.),
tekn. högskola i Aachen, fil.-teol. högskola
i Trier samt lantbrukshögskola i
Bonn-Pop-pelsdorf. E. L-r.
Före freden i Lunéville (1801) funnos inom
nuv. R:s område omkr. 100 riksomedelbara
områden. Genom Wienkongressen
förvärvades dessa 1815 av Preussen, som 1823
organiserade R. Efter världskriget
framkom-mo planer på att av R. skapa en buffertstat
mellan Tyskland och Frankrike, och 1923—24
pågick i R. en av fransmännen gynnad
separatistisk rörelse för åstadkommandet av en
»Rhenlandsrepublik». Försöket strandade dock
på befolkningens trohet mot Tyskland. Jfr
Dorten och Rhen. Litt.: Ty. monogr. av
R. A. Keller (2 bd, 1922—26) samt P.
Wentz-cke och H. A. Lux (1925). Å. S-n.
Rhen—Rhönekanalen, påbörjad 1783, fullb.
1834, leder från Rhens biflod Ill nära
Strass-burg som Rhens sidokanal till Mülhausen,
vidare genom den kanaliserade Doubs och
in-mynnar i Rhönes biflod Saöne nära
S:t-Jean-de-Losne. 328 km lång; till följd av
vattenbrist ej ständigt farbar. Utbyggnad planeras.
Rhenska skifferbergen, även R h e n s k a
bergen, vågigt platåland i v. mell.
Tyskland, på ömse sidor om Rhen, n. om Nahe—
Mainlinjen. R. utgöra horstartade återstoder
av den variskiska bergskedjan (se d. o.), bestå
huvudsaki. av paleozoiska bergarter (främst
lerskiffer, fyllit), täckta av yngre avlagringar,
och bilda vidsträckta, av floddalar
genomskurna högplatåer med en höjd av omkr. 500
m ö. h.; därovan höja sig vulkaniska
bildningar el. hårdare vittringsrester till en höjd
av intill 880 m ö. h. Se även E i f e 1 och
H u n s r ü c k.
Rhen—Weser—Elbekanalen, namn på
Mit-tellandkanalen (se d. o.) v. om Elbe.
Rhenviner, benämning på de tyska viner,
som odlas längs bägge stränderna av Rhen
från Basel ned till Siebengebirge samt i
dalarna kring dess bifloder; i mera inskränkt
mening de i trakten av Mainz dels i Rheingau,
dels i Rhen-Hessen växande. Bekanta märken
äro Johannisberger, Steinberger,
Rüdeshei-mer, Hochheimer, Niersteiner. Från trakten
av Worms kommer Liebfraumilch, från
trakten av Würzburg s. k. Steinwein. — R.
äro till sin typ lätta, torra, något syrliga
vita viner med gröngult skimmer. De göras
numera även musserande (tysk sekt). G. H-r.
Rhe’sus, zool., se M a k a k e r.
Rhe’um, bot., se Rabarber.
Rheydt [rart], före 1930 stad i preuss.
Rhen-provinsen, nu jämte München-Gladbach en del
av Gladbach-Rheydt (se d. o. i suppl.).
Rhezelius (Reese), Johan
Håkansson, fornforskare, ämbetsman (d. 1666). R.
studerade i Uppsala, var 1630 kansliskrivare
i hovkansliet, tjänstgjorde tre riksdagar som
bondeståndets sekr., erhöll 1634 fullmakt att
efterspana fornminnen (även innefattande
fornminnesvård, näml, att med allmogens
hjälp uppresa kullfallna runstenar) och 1635
RHENPROVINSEN
Skala 1:3 mil].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
