Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhodesia - Rhodin, Hans Daniel Gustaf - Rhodiola - Rhodites
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Rhodin—Rhodites
738
varor m. m.), exporten dit
s. å. ett värde av 2,6 mill. pd
st. (totala exportvärdet var
8,6 mill. pd st. 1929).
Nordrhodesia (745,769
kvkm, 1,308.632 inv., därav
9,981 vita, 1930) är även ett
platåland, vars högre partier
(omkr. 1,500 m ö. h.),
Mu-chingabergen, s. ö. om
Bang-veolosjön (se d. o.), skilja
Kongo- och Sambesibäckena.
En stor del av landet täckes
även här av tropisk el.
subtropisk savann;
högviltsfau-nan är utomordentligt rik och
skyddas på vissa
reservationer. Klimat och näringsliv
likna Sydrhodesias. I
exporten, vars totalvärde blott är
omkr. 1/8 av Sydrhodesias, äro
särskilt koppar o. a. metaller
(bly, zink, vanadin) samt
tobak och elfenben betydande.
Den vita befolkningen i R.
bor huvudsaki. i de större
orterna och gruvdistrikten,
Salisbury, Bulawayo,
Living-stone, Broken hill, Umtali
m. fl., samt utmed
järnvägslinjerna. Negerbefolkningen
tillhör en mängd olika
bantu-folk och har för sig fått
reserverade vissa områden.
Undervisningen ombesörjes av
missionärer. Svenska kyrkan
underhåller i R. missionssta-
tionerna Gwanda, Masare och Mnene. M.
Historia. Märkliga fornlämningar i
Zimbabwe (se d. o. och Afrikanska
fornlämningar, sp. 243) bära vittne om en
tidig guldgruvdrift och kulturförbindelser med
främmande länder. Atm. från 1000-talet bodde
i nuv. R. bantunegrer, från 1400-talet till
omkr. 1800 existerade kafferriket
Mono-m o t a p a, och sedan följde en invasion av
suluer, som 1836 under Moselikatse
grundade Matabeleriket (se Matabele och
M a t a b e 1 e 1 a n d). Detta rike, som under
Lobengula i n. nådde upp till Sambesi,
tilldrog sig uppmärksamhet genom sin
guldrikedom, blev 1888 en brittisk intressesfär
(se R h o d e s, C. J.) och ställdes följ, år under
förvaltning av British South Africa
c o m p a n y (se d. o.). Kompaniområdets
egentlige organisatör blev Rhodes’ förtrogne
vän L. S. Jameson (se d. o.). En hösten 1893
utbruten väpnad konflikt med
matabelestam-men bilades efter Lobengulas död 1894, då
infödingarna underkastade sig, dock för att
ett par år senare göra ett nytt, av Rhodes
personligen stillat uppror. Rhodes, efter
vilken landet 1895 uppkallades, bidrog verksamt
till landets ekonomiska förkovran.
Kolonisationen fortskred dels i det redan av
Moselikatse underkuvade Mashonaland, vars
huvudort, Salisbury, sattes i järnvägsförbindelse
med kusten via Portugisiska Östafrika, dels n.
om Sambesi, där förvaltningsområdena
Ba-rotseland el. Nordvästrhodesia och
Nordöst-rhodesia 1911 sammanslogos till prov. N o r d-
Rhodesia och Njassaland.
Se även karta vid Sydafrikanska unionen.
r h o d e s i a, med från landet s. om Sambesi,
Sydrhodesia, skild förvaltning. 1922
ägde i Sydrhodesia en folkomröstning rum,
som avvisade anslutning till Sydafrikanska
unionen och uttalade sig för att provinsen
skulle bli en kronkoloni med självstyrelse.
Detta förverkligades följ. år. Vid uppgörelsen
mellan brittiska kronan och kompaniet 1924
ställdes även Nordrhodesia under brittiska
kronans direkta förvaltning.
Litt.: A. G. Leonard, »How we made R.»
(1896); H. Hensman, »History of R.» (1900);
D. R. Mac Iver, »Mediæval R.» 1906); P. É.
Hone, »Southern R.» (1909); J. P. Johnson,
»The mineral industry of R.» (1911); H.
Ro-lin, »Les lois et 1’administration de la
Rho-désie» (1913); A. Macmillan, »East Africa and
R.» (1930). (L-ts.)
Rhodin, Hans Daniel Gustaf,
ämbetsman (1854—1932), jur. utr. kand, i
Uppsala 1880, ordinarie revisionssekr. 1893. R.
blev 1899 lantmäteridirektör, 1908
överdirektör och var 1920—22 generaldirektör och
chef för Lantmäteristyrelsen (se d. o.). R.
var 1906—16 ordf, i Stockholms stads
triangel-mätningsnämnd. Han var led. av flera
kommittéer (ang. skiftesstadgan 1904,
jordregister 1906, fastighetsregister 1908,
lantmä-teriundervisningen s. å.). Han har utgivit
»Förarbetena till stadgan om skiftesverket i
riket 9 nov. 1866» (1902). Ths.*
Rhodfola, bot., se Crassulaceae.
Rhodites, zool., seGallsteklar och bild
1 och 2 på färgpl. Gallbildningar.
XVI. 24
Skala 1:17500 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
