Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhodos - Rhodymenia - Rhodïdes - Rhonchus - Rhondda - Rhondda, David Alfred Thomas - Rhône (flod) - Rhône (departement)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Rhodymenia—Rhöne
742
Rhöne vid Serves i Provence.
m. fl. orter (av publikationen ha hittills
endast utkommit »Fouilles de Vroulia», 1914,
och »Lindos, I, Les petits objets», 1931);
om de rika och viktiga arkitektur- och
in-skriftsfynden föreligga blott preliminära
meddelanden i Det Danske Videnskabernes
Sel-skabs Meddelelser 1903—12. De italienska
forskningarna äro huvudsaki. publicerade i
»Clara Rhodos» (1928 ff.). M. Pn N-n.
Rhodymenia, bot., se Rödalger.
Rhoides [råi’öis], E., se Nygrekiska
litteraturen, sp. 3.
Rho’nehus, ljud vid respirationsluftens
passage över sega slemtanor i luftrören el. i
struphuvudet.
Rhondda [rå’nde], stadsdistrikt i grevsk.
Glamorgan, England, i centrum av s. Wales’
koldistrikt, i de båda trånga floddalarna R.
Fawr och R. Fach; 162,729 inv. (1921). Den
oerhört täta bebyggelsen inom distriktet
(intill 2,600 pers, per kvkm) sammanhänger med
exploaterandet efter 1860 av R:s kolfält, som
lämna särskilt goda ångkol.
Rhondda [rå’ndo], David Alfred
Tho-m a s, viscount R., engelsk industriman och
politiker (1856—1918). Var son till en
kolgruvägare i Wales och blev själv en av
Wales’ mest framstående industrimän. R.
tillhörde 1888—1910 underhuset som liberal,
verkade under världskriget för industriens
krigsberedskap pch blev jan. 1916 baron. I
dec. s. å. inträdde han i Lloyd Georges
ministär som chef för Local government board.
Juni 1917 blev R. livsmedelsminister och
skapade som sådan en storartad organisation,
införde ransonering men avvärjde
livsmedelsbrist. 1918 upphöjdes han till viscount.
Rhöne [rån], flod från Schweiz, genom
Frankrike till Medelhavet; flodområde 9,900
kvkm, längd 760 km. Har sitt ursprung från
Rhöneglaciären (se d. o.), v. om Furkapasset,
och störtar sig från det flacka daltråget vid
Gletsch genom en djup ravin ned till Valais’
längsdal, inramad av Alpernas högsta kedjor.
Mottar från höger Massa från
Aletschglaciä-ren, från vänster Visp från Monte Rosa
och Matterhorn samt Drance från Stora S:t
Bernhard. Vid Martigny vänder R. tvärt mot
n. och utfaller efter en förträngning vid S:t
Maurice med ett stort delta i Genèvesjön;
medelvattenmängd vid utflödet 170 kbm i
sek., vid högvatten i juli stundom över 1,000,
vid lågvatten om vintern ned till 20 kbm i
sek. Från Genèvesjön avrinner R. vid
Genève med en medelvattenmängd av 240 kbm
i sek. åt s. v. med stark lutning och
kristallklart vatten, mottar från vänster Arve (se
d. o.) från Mont Blanc, vars mjölkvita vatten
endast sakta blandar sig med R:s, passerar
efter 30 km den fransk-schweiziska gränsen,
beskriver mellan Jurabergen i n. och
Dau-phinéalpernas utlöpare i s. ett mycket
växlande lopp med talrika riktningsförändringar,
bildar flera djupa kanjondalar och försvinner
nästan vid Bellegarde i en 60 m djup spricka,
där bredden nedgår till 2 m. Den mottar från
vänster Fier och Guier, från höger Ain. Vid
Seyssel vidgar sig dalgången, och R. blir
segelbar samt når Lyon med en
medelvattenmängd av 567 kbm i sek. (högvatten i dec,
4,200, lågvatten i okt. 145 kbm i sek.). Den
årliga vattenståndsvariationen har alltså på
denna sträcka förändrats från alpin till
mel-laneuropeisk typ. Än mera förändras denna,
sedan R. vid Lyon mottagit sitt största
tillflöde, Saöne (se d. o.), som har en
medelvattenmängd av 400 kbm i sek. Från Lyon
rinner R. mellan Alperna och Centralmassivet i
en 1—1,5 km bred dal nästan rakt mot s.
ända till Arles, där ett vidsträckt
mynnings-delta tar vid. De viktigaste bifloderna äro
från vänster Isère och Durance samt från
höger Ardèche (se dessa ord).
Medelvattenmängden vid R:s utlopp utgör 1,500 kbm i sek.
Högvatten uppträda april—juni och i dec.,
lågvatten i sept. Häftiga flöden uppträda i
nedre loppet framför allt i okt. och nov. Vid
R:s mynning anlade redan fenicierna och
grekerna kolonier, och R:s dalgång var tidigt
en bekväm förbindelseled mellan Medelhavet
och det inre av Gallien. Litt.: Ch. Lenthéric,
»Le R.» (1905); M. Pardé, »Le régime du R.»
(2 bd, 1925). A-lW-n.
Rhöne [rån], dep. i s. ö. Frankrike, vid
högra stranden av Rhöne och Saöne, omfattar
huvuddelar av Beaujolais och Lyonnais; 2,859
kvkm, 993,915 inv. (1926), tätt befolkat (348
inv. per kvkm). R. uppfylles av Beaujolais’
och Lyonnais’ bergland, genomskuret av
bifloder till Rhöne och Saöne. Utpräglat
indu-stridep., centrum för fransk sidenindustri
(Lyon) o. a. textilindustri, metall- och
maskinindustri m. m. Berömd vinodling (jfr
Rhöneviner). Huvudstad: Lyon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
