Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhôneglaciären - Rhônekanalen, Marseille-Rhône-kanalen - Rhôneviner - Rhopalocera - Rhotovius, J. - Rhus - Rhynchites - Rhychocephalia - Rhyncholiter - Rhynchophora - Rhynchops - Rhynchospora - Rhynchota - Rhynchoteuthis - Rhynchotus - Rhynia - Rhyssa - Rhytina - Rhyzelius, Andreas Olavi - Rhätiska alperna el. Rätiska alperna - Rhön, Rön - R. I. - Ri (träribba) - Ri (längdmått) - Ria - Riala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Rhöneglaciären—Riala
744
Rhöneglaciären [rän-], glaciär i Västalperna
(Urneralperna), Schweiz, omgiven av
Dammastock (3,633 m), Rhönestock (3,603 m) m. tl.
toppar; glaciärens högre delar ligga omkr.
2,900 m ö. h. Den omkr. 10 km långa R.
bildar Rhönes källa. R., från slutet av
1700-talet i avtagande, har sedan 1874 varit
föremål för vetenskapliga forskningar.
Resultaten av dessa föreligga i »Vermessungen am
Rhönegletscher 1874—1915» (1916). — Se bild
på plansch till Flod.
Rhönekanalen [rån-],
Marseille-Rhöne-k analen, se Marseille, sp. 941.
Rhöneviner [rån-], röda och vita franska
viner, odlade längs floden Rhöne. De likna
i sina högre kvaliteter Bourgognevinerna.
Berömt är särskilt Ermitagevinet. G. H-r.
Rhopalo’cera, zool., se Dagfjärilar.
Rhotövius, J., se R o t h o v i u s.
Rims, artrikt släkte av fam. Anacardiaceae.
Omfattar buskar el. små träd med
spiral-ställda, parbladiga el. trefingrade, sällan
enkla blad, små, ofta enkönade blommor i
vippa och små stenfrukter. De äro rika på
garvämnen och mjölksaft och ha därför
betydelse som gagnväxter. Kvistar, blad och
bark av den i Medelhavsländerna växande R.
coriaria utgöra s u m a k, som nyttjas för
garvning av finare lädersorter, t. ex. saffian.
Flera nordamerikanska arter, t. ex. R. typhina
och R. copallina, lämna amerikansk
surna k. De stora galläpplena (jfr Galläpplen)
hos den östasiatiska R. semialata användas
bl. a. till framställning av bläck. I mjölksaften
av flera östasiatiska arter, t. ex. R. vernicifera,
lackträdet, och R. succedanea, finnes ett
enzym, 1 a k k a s, som utmärker sig för
mycket kraftig oxidationsverkan, varför
mjölksaften hårdnar mycket hastigt, när den
ut-sättes för luft, och bildar ett mycket fast
och motståndskraftigt lack, som av japanerna
och kineserna nyttjas till lackarbeten. Svart
fernissa erhåller man även från
nordamerikanska arter, t. ex. R. vernix. Frukterna
av R. vernicifera m. fl. äro rika på fett,
som genom pressning utvinnes i form av ett
ljusgult, vaxliknande ämne (japanvax,
fett-vax), vilket begagnas till ljusberedning och
som ersättning för bivax. — Flera Rhus-arter
äro synnerligen giftiga, särskilt R.
toxicoden-dron (i Nordamerika), g i f t e k, vars saft
åstadkommer svårartad hudinflammation.
Många ha också nyttjats som läkemedel.
Besläktat med R. är släktet Cotinus. Den i
Medelhavsländerna växande C. coggygria (R.
cotinus), perukträdet, har gul ved, »gult
fisetträ», ett viktigt färgämne, mest använt
till färgning av läder. G. M-e;I. B.
Rhynchltes, zool., se R u 11 v i v 1 a r.
RhynchocephaTia, zool., se Ha t te r i a.
Rhynchollter. Med namnen Rhyncholites,
Conchorynchus, Rhynchoteuthis och
Palaeo-teuthis avses käkarna av vissa nautiloidéer,
som levde, de två förra under triastiden, de
två senare under jura- och krittiden. Dylika
käkar finnas även från tertiärtiden. R. H-gg.
Rhyncho’phora, zool., se V i v 1 a r.
Rhy’nchops, zool., se S ax nä b b ar.
Rhyncho’spora, artrikt, företrädesvis
tropiskt halvgrässläkte med blommorna i regel
tvåkönade och axfjällen i spiral, de nedersta
längst. På myrmarker i Sverige växa två
arter, R. alba, v i t a g, täml. allmän, och R.
fusca, b r u n a g, ganska sällsynt. G. M-e.
Rhynchöta, zool., se Halvvingar.
Rhynchoteuthis,paleont.,se Rhyncholiter.
Rhynchötus, zool., se T i n a m i d a e.
Rhy’nia, paleobot-, se Psilophytales.
Rhy’ssa, zool., se Parasitsteklar.
Rhytina, zool., se S t e 11 e r s s j ö k o.
Rhyzelius, Andreas Olavi, biskop,
historisk forskare (1677—1761). Blev efter
studier i Uppsala 1711 teol. prof, i Åbo men
tillträdde ej sin tjänst för krigets skull.
Efter att ha tjänstgjort
som Karl XIl:s
hov-och drabantpredikant
1713—20 blev R. 1720
domprost och 1743
biskop i Linköping.
Djupt ortodox till sin
uppfattning, stod han
oförstående inför
frihetstidens religiösa
strömningar. Genom
sin »Episcoposcopia
sviogothica» etc. (2
dir, 1752) har han som
den förste i Sverige
fixerat herdaminnets begrepp och lagt
grunden till en i tidsföljd genomförd skildring av
svenska kyrkans och skolans män. Bibliogr.
och levnadsteckning i »Biskop A. O. Rhyzelii
anteckningar om sitt lefverne» (i urval utg.
av J. Helander, 1901). Barnen till R. adlades
med namnet Odencrantz. E. Nwn.
Rhätiska alperna el. R ä t i sk a
alperna, se Alperna, avd. östalperna, sp. 628.
Rhön, Rön, omkr. 90 km långt och 45 km
brett berg i hessiska berglandet, Tyskland,
på gränsen mellan Bayern, Hessen-Nassau och
Thüringen, mellan Werra och övre Fulda;
bildar en vidsträckt, i n. skogfattig platå,
som i Wasserkuppe höjer sig till 950 m ö. h.
R. vilar på brokig sandsten, täckt el.
genom-satt av basalt, som skjuter upp i kupper över
platån (Kuppenreiche R. i s. v.). Bland
höjderna i n. märkes Kreuzberg (930 m) i Hohe
R., med ett 1681—92 uppf. franciskankloster.
Rått klimat med snörika vintrar;
vintersport-plats. R. är centrum för segelflygning (se d.
o.). — Litt.: B. Dietrich, »Die R. Eine
Mor-phologie des Gebirges» (1914) och »Die R. Zur
Landeskunde» (1919).
R. I., förk. för Rhode island.
Ri, böjlig träribba för uppdragning av
kroklinjer såväl på ritningar som på fartygsutslag
el. på själva fartygskroppen. R. har efter
användningssättet olika dimensioner. Ax. L.
Ri, japanskt längdmått, se J a p a n, sp. 987.
Ria, byggnad, vari säd torkas. I den i
Finland förr allmänt brukliga eldrian, något
använd även i Sverige, torkades den på stänger
upplagda otröskade säden genom het luft
från en rösugn. Metoden har övergivits i
Sverige, till stor del även i Finland.
Väder-rior, där den under tak upplagda säden
torkas av vinden, användas nu föga. H. J. Dft.
Riala, socken i Stockholms län (Roslagen),
Äkers skeppslag, nära kusten, n. om
Vaxholm; 86,24 kvkm, 1,010 inv. (1932). Bergig
skogstrakt med sjöar, åar och odlade bygder
i de huvudsaki. s. v.—n. ö. sprickdalarna.
1,514 har åker, 4,810 har skogsmark. Ingår i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
