Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riala - Rialto - Riant, Paul - Riario - Rias, Riaskust - Riaz pascha - Ribalta, Francisco - Ribb - Ribba - Ribbeck, Otto - Ribbing, släkt - Ribbing, Adolf Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Rialto—Ribbing, A. L.
746
R. och Roslags-Kulla pastorat i Ärkestiftet,
Sjuhundra kontrakt. Se även uppsats av G.
och E. Vennberg i Upplands
Fornminnes-fören:s Tidskr. 1916.
Ria’lto [-tå], bro i Venezia (se d. o.).
Riant [riä’], Paul, greve, fransk
historieforskare, bibliofil (1836—88). R. anställde
grundliga forskningar, även i Skandinavien,
rörande korstågen och utgav bl. a.
»Expédi-tions et pèlerinages des scandinaves en Terre
Sainte aux temps des croisades» (1865; da.
övers. 1868). Han intresserade sig även för
Birgittaforskningen (jfr Hist. Tidskr. 1883,
s. 355 ff.). (B.H-d.)
Ria’rio, italiensk adelssläkt, till vilken hörde
bl. a. påven Sixtus IV:s systerson Pietro
R. (d. 1474). Denne, som blev kardinal 1471,
var en typisk renässansman. Fint bildad,
glad, kvick och rik, blev han bekant för sitt
oerhört luxuösa levnadssätt.
Ri’as, R i a s k u s t (av sp. ria,
flodmynning), ett av Richthofen infört namn på en
kusttyp, tvärt avskuren med talrika vikar,
mestadels i ett veckat och sedan något
ned-jämnat landskap, där de genom floderosionen
bildade dalarna blivit dränkta och bilda
oregelbundna, djupa vikar. Riaskuster finnas i n.
v. Spanien, på Korsika, i Bretagne, s. v. Irland
m. fl. ställen. K. A. G.
Riaz pascha, egyptisk politiker (1835—1911),
av tjerkessisk börd. Var inrikesminister 1878
—79, därefter premiärminister, tills han sep t.
1881 avskedades i samband med Arabi pasehas
resning, samt ånyo premiärminister 1889—91
och 1893—94. Han ansågs hysa förkärlek för
ett patriarkaliskt styrelsesätt. (V. S-g.)
Ribalta [ri<oa’lta], Francisco, spansk
målare (1551 el. 1555—1628), den förste mera
betydande representanten för det
uppblomstrande nationella måleriet i Spanien och
Va-lenciaskolans grundare. Vistades flera år i
Italien och studerade Rafael, Sebastiano del
Piombo och Correggio, återvände sedan till
sin hemstad, Valencia, där flera av R:s bästa
arbeten finnas, bl. a. de med nytestamentliga
motiv, som utfördes omkr. 1605 för Colegio
del Patriarca, särskilt den dramatiskt
framställda nattvardsscenen med den stirrande
Judas. I Pradomuseet i Madrid finns »Den
helige Franciscus’ vision», ett för R:s realism
typiskt verk. Ibland förväxlas R. med sin
son Juan R. (1597—1628), bekant bl. a. som
framstående porträttmålare. E. L-k.
Ribb, sågat virke av mindre mått än 1/2
tums tjocklek och 4 tums bredd. Jfr Avfall 2.
Ribba, däcksbalk av mindre höjd, som på
träfartyg insattes mellan de egentliga
däcks-balkarna. Jfr Däck 1.
Ribbeck, Otto, tysk klassisk filolog (1827
—98), universitetsprof. från 1877 i Leipzig.
R:s viktigaste arbeten äro »Scaenicae
Roma-norum poesis fragmenta» (1852; 3:e uppl. 1897
—98) och »Geschichte der römischen Dichtung»
(3 bd. 1887—92; 2:a uppl. 1894—1900). E. St.
Ribbing, svensk frälsesläkt. En
urspr. halländsk ätt R. är känd
från 1295; om danska grenar se
Danmarks Adels Aarbog 1901.
Be-fryndad med denna, med vilken
den förde lika vapen, är säkerligen
den från 1390-talet i
Västergötland förekommande ätten R., vars
släktledning är säkert känd fr. o. m.
häradshövdingen i Mark Peder R. (nämnes 1438
—74). Om hans sonsons söner bröderna
riksråden Bengt R. (d. 1594), Seved R. (d. 1613)
och Bo R. samt deras brorson Lindorm R. se
nedan. Den sistnämndes son guvernören över
Älvsborgs och Göteborgs län samt Dal Peder
R. (1606—64) blev 1654 frih. R. afZernava
(ätten utdöd på manssidan 1882). Om hans
sonsöner bröderna frih. Pehr R. och frih.
Conrad R. se nedan. Deras brorson frih. Gustaf
R. (1719—1811), sekr. i Riksarkivet och
kansliråd, skänkte 1798 en stor
kopparsticks-saml. till Konstakad., dit han även gav en
stipendiefond. — Från två Lindorm R:s bröder
härstamma österby- och
Ulfsnäsgrenar-na. Av österbygrenen var landshövdingen i
Göteborg Bengt R. (1686—1741), som 1731
blev frih. R. af Koberg (ätten utdöd på
manssidan 1883). Hans son Fredrik R. (se
nedan) blev 1778 greve R. Dennes son greve
A. L. R. (se nedan) dömdes 1792 adelskapet
förlustig. Med den sistnämndes son A. de
Leuven (se d. o.) utdog greve F. R:s gren
1884. — Till österbygrenen hörde bröderna
prof. Seved R. (d. 1921), hovrättsrådet Gustaf
R. (f. 1849; om dem se nedan) och fil. dr
Lennart R. (1847—1924), känd som
läro-och läseboksförfattare; de voro systersöner
till filosofen prof. Sigurd R., som tillhörde
Ulfsnäsgrenen (se nedan). Om prof. Seved R:s
son prof. Lännart R. och fil. dr Lennart R:s
son generaldirektören Sigurd R. se nedan.
Till Ulfsnäsgrenen hörde, utom filosofen
Sigurd R., även målarinnan Sofie A. R. (se
nedan). B. H-d.
Ribbing, Adolf Ludvig, greve,
konspiratör (1765—1843), son till F. R. Efter
militära studier utomlands blev R. officer vid
Livgardet. Hans lysande utsikter förmörkades
genom hans
anslutning till oppositionen
mot konungen.
Förutom hans starka
fri-hetspatos medverkade
härvid förbittringen
över Gustav III:s
förhindrande av hans
giftermål med den rika
fröken De Geer,
vilken måste ge sin hand
åt gunstlingen H. H.
v. Essen. På riksdagen
1789 bröt R.
fullständigt med konungen,
lämnade krigstjänsten och blev härefter en av
de mest verksamma i den komplott, som ledde
till Anckarströms dåd 16 mars 1792.
Arresterad 18 mars, dömdes R. till döden, men
straffet mildrades av hertigen-regenten till
förlust av adelskap och ständig landsflykt.
Denna tillbragte R. huvudsaki. i Frankrike,
under det efter modern (f. Löwen) antagna
namnet de Leuven. Hans förhoppningar
om rehabilitering svekos både 1809 efter
revolutionen, då han t. o. m. gjorde ett kortare
besök i Sverige, och 1812—14, då hans väninna
madame de Stael sökte till hans förmån
påverka Karl Johan. Efter Bourbonernas
återkomst till Frankrike flyttade R. 1815 till
Bryssel, där han sällade sig till de
landsflyktiga franska régicides, i vilkas tidningar han
Ätten
Rib-bings vapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
