Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richards, Theodore William - Richardson, Jacob - Richardson, John - Richardson, Owen William - Richardson, Samuel - Richardt, Ernst Christian - Richardt, Ferdinand - Richelieu, Armand du Plessis de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Richardson—Richelieu, A. du P. de
762
(1910), »Methods used in precise Chemical
investigations» (s. å.) m. fl. (flera i
Carnegie-institutets publikationer). För sin
atomvikts-forskning fick R. 1918 års Nobelpris i kemi;
led. av sv. Vet.-akad. (1907). G. S-ck.
Richardson, Jacob, historiker (1687—
1759), assessor i Antikvitetsarkivet 1734.
Utgav en del historiska och politiska skriffer
och »Inledning till krigsvetenskapen» (3 dir,
1738—49). R:s huvudverk var en topografisk
och historisk beskrivning av Halland,
»Hallandia antiqua et bodierna: thet är: Hallands
historiska beskrifning» etc. (2 dir, 1752—53),
behäftad med åtskilliga brister.
Richardson [riTJadsn], John, kanadensisk
författare (1796—1852), se
Kanadensiska litteraturen.
Richardson [ri’tjedsn], O w e n William,
engelsk fysiker, Nobelpristagare (f. 1879), prof,
i fysik först vid univ. i Princeton, New Jersey,
U. S. A., 1906—13, därefter vid King’s
college, London. R. har
ingående studerat
elektronemissionen
från glödande
kroppar och bl. a. uppställt
en fundamentalformel
för detta viktiga
fenomen. För dessa
undersökningar belönades R. (1929) med 1928
års Nobelpris i fysik.
Dessutom har han
lämnat värdefulla
bidrag till kännedomen
om den fot oelektriska
effekten och till metallernas elektronteori.
Inom optiken har R. studerat vätemolekylens
spektrum. J. T.
Richardson [rPtJødsn], Samuel, engelsk
romanförfattare, skapare av den moderna
familjeromanen (1689—1761), tidigt boktryckare
i London. R. var femtio år, då han skrev sin
första roman. Hans
ursprungliga avsikt
var att författa en
brevställare; härur
växte fram
brevromanen »Pamela or
vir-tue rewarded» (1740;
sv. övers. 1783).
Boken rönte genom sin
psykologi och rikedom
på smådrag ur det
borgerliga livet den
största framgång. R:s
andra och bästa
roman, »Clarissa Har-
lowe» (7 bd, 1748), är ävenledes i brevform.
Lägre står hans sista roman, »Sir Charles
Grandison» (7 bd, 1754; sv. övers. 1779—80).
R:s moraliserande framkallade kritik från
hans samtida. Så t. ex. parodierades
»Pamela» av H. Fielding (se d. o.). R. var en fin
kännare av kvinnohjärtat och ägde djup
känsla. Oaktat framställningens bredd äger
han förmåga att fängsla läsaren. Hans
romaner spredos inom kort över hela Europa,
prisades och efterbildades. »Works» 1783
och 1901—03. R:s »Correspondence» utgavs
i 6 bd 1804. Se F. S. Boas, »R:s novels»
(i »Essays and studies by members of the Eng-
lish association», bd 2, 1911), och P. Dottin,
»S. R.» (1931). S. B. L.
Richardt [ri’kart], Ernst Christian,
dansk författare (1831—92). Blev student
1848, teol. kand. 1857, gjorde sig under
studentåren känd som skald och utgav 1861
»Smaadigte». 1866
—71 var R.
folk-höjjskol föreståndare,
blev 1872 präst i
Store Hedinge, 1876
i örsted på Fyn och
1886 i Vemmetofte.
1864 utgav han
»Nyere digte», 1870
»Det hellige land»,
1868 »Texter og
toner» och sedan flera
diktsamlingar samt
texten till P.
Hei-ses opera »Drot og
marsk». Hans
samlade dikter
utkom-mo i 3 bd 1894—95.
I R:s lyrik ingingo djup religiositet, innerlig
naturglädje och glatt lynne nära förening.
Han ägde stor lyrisk virtuositet och har utom
många dikter från vardagslivet skapat en rad
formfulländade och monumentala kantal er.—
Litt.: J. Kj. Carlsen, »Chr. R.» (1928). P. E-t.
Richardt [ri’kart], Ferdinand, dansk
målare (1819—95). sedan 1873 bosatt i Kalifornien.
Bekant för sina »Prospekter af danske
herre-gaarde» (20 bd, 1844—68) med historisk
beskrivning av T. A. Becker och K. E. Seeher;
härtill kommo »Skånska herregårdar» (6 bd,
1852—63) med text av G. Ljunggren.
Richelieu [rijeliö’], Armand du P 1
essis de, hertig, fransk statsman (17 6 6 25/8
—1822 17/3), sonson till L. F. A. du P. de
R. Emigrerade 1790, gick i rysk krigstjänst
och utmärkte sig i
kriget mot
turkarna, som slutade 1792.
Som generalguvernör
i Odessa
fullbordade R. Potemkins
organisationsarbete i
det s. k. Nyryssland.
Av Alexander I
omfattades han med
personlig vänskap, vilket
bidrog till att han av
Ludvig XVIII efter
den andra
restaurationen kallades till
stats- och utrikesminister. På denna post
gjorde han Frankrike utomordentliga
tjänster. Genom sitt inflytande hos tsaren
lyckades han i andra Parisfreden förhindra mera
betydande territoriella förluster. Det var
också tack vare det förtroende R:s politik
ingav, som segrarmakterna på kongressen i
Aachen 1818, två år tidigare än bestämt,
beslöto häva ockupationen av
gränsprovinserna i ö. och upptaga Frankrike i alliansen.
— R:s inre politik, som avsåg att försona
»det gamla» och »det nya» Frankrike, gav ej
samma lyckliga resultat. För stormakternas
påtryckning hade han, ehuru motvilligt,
tillrått upplösningen (1816) av »chambre
introu-vable», som behärskades av det reaktionära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
