Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richter, Johann Paul Friedrich (Jean Paul) - Richter, Karl August - Richter, Ole Jörgensen - Richthofen, Emil von - Richthofen, Ferdinand Paul Wilhelm von - Richthofen, Karl Otto Theresius von - Richthofen, Manfred von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775
Richter, K. A.—Richthofen
776
sekelskiftet. Han hade tagit starka intryck
av Hippel, Hamann, Rousseau och Herder;
med den sistnämnde vart han intimt
förbunden och delade hans motvilja mot det
estetiskt klassiska ideal, för vilket Goethe och
Schiller kämpade. Liksom Herder avvisade
han också den kritiska filosofi, som genom
Kant och Fichte småningom kom att bli den
härskande. Det avsöndrat intellektuella och
abstrakt systematiska var för R. omöjligt att
lägga till grundval för livsåskådningen;
tillvaron var för honom en uppenbarelse,
yttervärldens oerhörda realitet fick ej nonchaleras som
ett underordnat »icke-jag», och livet var en
oupplöslig totalitet av känsla, vilja och tanke.
Mot Goethes bildningsideal i Wilhelm Meister
ställde R. — framför allt i »Titan» —
uppfostran till handlingsmänniska som målet.
Själv uppvuxen i ett utarmat, despotiskt litet
furstendöme, skildrade han småfolkets i
duo-desrikena beklagansvärda förhållanden med
glödande medkänsla och manlig frihetskärlek.
Hans starkt sentimentala patos gällde
framför allt tillvarons styvbarn; särskilt ivrade
han för förbättring av kvinnornas utbildning
och sociala ställning. I motsats mot
klassikernas typiserande framställning och
verklighetsfrämmande stilisering utvecklade han ett
skranklöst vidlyftigt detaljmåleri och en
hänsynslöst subjektiv »formlöshet», en »polyfon»
stil och en mosaikartad komposition. Grotesk
komik, leende humor, ettrig satir, kvicka
infall växla i hans skrifter kaleidoskopiskt med
gripande scener, djupsinniga reflexioner,
lyriska, färgrika naturskildringar, suggestiva
stämningar och en outtömlig rikedom av
iakttagelser ur livet. Ett varmt hjärta, en stark
optimism och en oemotståndlig entusiasm
prägla hans författarskap, som efter att ha
varit föga beaktat under många årtionden
nu ånyo blivit föremål för stegrat intresse.
Liksom R. fängslade den breda publiken
genom sin folklighet och sin autoktona tyskhet,
har han även i hög grad påverkat
romanförfattare i Tyskland. — R:s saml. arbeten
ut-kommo 1826—38 (65 bd) och 1879 (60 bd); en
ny, kritisk uppl. utges av preussiska
vet.-akad. (1927 ff.) genom E. Berend. som utgett
två monogr. och en bibliogr. (1925) över R.;
jfr arbeten om R. av R. O. Spazier (5 bd,
1835), P. Nerrlich (1876. 1889), W. Harich
(1925) och W. Meier (1926). R-n B.
Richter, Karl August, tysk
koppar-stickare, se Richter, A. L.
Richter [ri’k-], Ole Jörgensen, norsk
jurist och politiker (1829—88). Blev advokat
1861 och byfoged i Trondheim 1876. R. var
stortingsman 1862—76 och 1877—79. I
stortinget kom han snart
att spela en
framträdande roll som
medlem av oppositionen.
Han var president i
odelstinget 1871—76
och i lagtinget 1877—
78. Efter hand skilde
han sig från den av
J. Sverdrup ledda
oppositionen men
lämnade också t. v. det
nolitiska livet, då han
1878 utnämndes till
svensk-norsk generalkonsul i London.
Sommaren 1884, efter Schweigaardska
ministärens fall, återkom R. till Oslo för att tills, m.
O. J. Broch söka bilda en liberal
övergångs-ministär. Då detta misslyckades, lät han efter
stark påtryckning utnämna sig till
statsminister i Stockholm i Sverdrups regering. I
denna ställning kom R. att vantrivas, bunden
i sin handlingsfrihet, hämmad av kollegiala
hänsyn och slutligen förrådd och förd bakom
ljuset. Den politiska krisen påskyndade hos
R. en psykisk kris, som slutade med självmord
(se härom W. C. Brögger i Samtiden 1930).
B. Björnson behandlade saken i »Paul Lange
og Tora Parsberg» (1898). K. V. H. (W-t K.)
Ri’chthofen [-häf-], Emil von, frih., tysk
diplomat (1810—95). Blev 1859 preussiskt
sändebud hos hansestäderna och Mecklenburg
samt var i Stockholm 1867—71 Nordtyska
förbundets och 1871—74 Tyska rikets envoyé.
Ri’chthofen [-båf-], Ferdinand Paul
Wilhelm von, friherre, tysk geolog,
geograf och forskningsresande (1833—1905).
Arbetade först som geolog i Tyrolalperna. R.
medföljde 1860 som
geolog en preussisk
ambassad till Kina,
Japan och Siam samt
besökte även Ceylon,
Java och
Filippinerna. Han förläde sedan
sitt arbete till de n. v.
delarna av U. S. A.,
Nevada, Kalifornien
etc., och först 1868
återupptog han
arbetet i Kina, som
fortsattes till 1872. R:s
undersökningar i
Ki
na, varav resultaten nedlades i »China,
Er-gebnisse eigener Reisen und darauf
gegrün-deter Studien» (5 bd och atlas, 1877—1912), äro
grundläggande för kännedomen om Kinas
naturförhållanden, särskilt dess geologi. Ett
detalj resultat av R:s forskningar är
tolkningen av Kinas löss (se d. o.) som ett
luft-sediment (1872). — Efter återkomsten till
Europa 1872 blev R. prof, i geografi, 1875 i
Bonn, 1883 i Leipzig och 1886 i Berlin, där
hans institut blev ett centrum för det
geografiska studiet, och därifrån utgingo i stort
antal både geografer och forskningsresande.
Bland R:s skrifter må särskilt nämnas
»Auf-gaben und Methoden der heutigen Geographie»
samt 1886 »Führer für Forschungsreisende»,
den på sin tid ledande handboken i fysisk
geografi. K. A. G.
Ri’chthofen [-håf-], Karl Otto
There-s i u s von, friherre, tysk rättshistoriker och
filolog (1811—88), prof, i Berlin. Utgav bl. a.
de fornfrisiska lagarna, som äro av
grundläggande betydelse för kännedomen om frisernas
språk (»Altfrisisehe Rechtsquellen», 1840), och
författade viktiga undersökningar i germansk
rättshistoria. E. W-én.
RFchthofen
häf-J, Manfred von, [-friherre, tysk flygofficer (1892—1918). Blev
kavalleriofficer 1912, ingick vid flygvapnet 1915
och utmärkte sig under världskriget som
Tysklands skickligaste stridsflygare, blev
ryttmästare 1917 och störtade vid Amiens
1918. R. hade då nedskjutit över 80
fient
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
