Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richthofen, Manfred von - Richthofenbergen - Ricimer - Ricin - Ricinolja, Laxerolja - Ricinus - Rickert, Heinrich - Ricketts, Howard Taylor - Rickettsia Prowazeki - Rickholtz - Rickleån - Rickshaw - Rickson, Levi - Rickul - Ricordi, Giovanni - Rida - Ridbana - Riddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Richthofenbergen—Riddare
778
liga flygplan. Han utgav »Der rote
Kampf-flieger» (1917; sv. övers, s. å.). M. B-dt.
Ri’chthofenbergen [-håf-], se Kun-lun, sp.
306, och kartan vid art. Kina.
Rfcimer, germansk fältherre i romersk
tjänst (d. 472). Utnämndes 456 av romerske
kejsaren Avitus till överbefälhavare i kriget
mot vandalerna och blev de närmaste åren
den centrala figuren i Västroms politik,
till-och avsättande den ene maktlöse kejsaren
efter den andre. S. T-g.
Ricin, kem. toxik., ytterst giftigt ämne, som
förekommer i fröna av Äwwiws-växten (se
R i c i n u s). R. övergår ej i ricinoljan (se
d. o.) utan finnes i presskakan efter oljans
utpressning. Det förstöres vid kokning; sättes
det även i ringa mängd till utgjutet blod,
bringas de röda blodkropparna att klibba
samman (agglutination). R. är så giftigt, att
O.oooi mg per kg kroppsvikt, insprutat i ett
blodkärl, dödar en kanin. Men liksom vid
bakterietoxinerna komma
förgiftningssymto-men först efter en »inkubationstid» av 14—16
tim. — P. E h r 1 i c h (se d. o.) framkallade
hos djur höggradig okänslighet mot r.
(»gift-fasthet», immunitet). Med blodserum från ett
så immuniserat djur kan immunitet överföras
på ett annat, förut obehandlat djur.
Immuniteten är »specifik» (se Immunitet, sp.
470) och anses bero på bildning i det
immu-niserade djurets kropp av ett motgift,
»anti-ricir», som neutraliserar r. C. G. S.
Ricinolja, O’leum ri’cini, Lax é r ol j a, den
ur Ricinus-iröna erhållna feta oljan, som
framställes fabriksmässigt i stor skala i
Ost-indien, s. Frankrike, England, Förenta
staterna, Italien och flerstädes. För att befria
oljan från giftiga äggviteämnen (se Ricin)
urkokar man den med vatten el. löser den i
alkohol; lösningen upphettas i hermetiskt
slutna kärl och uttvättas med kokande vatten,
som sedan genom uppvärmning avlägsnas. R.
är tjockflytande, färglös el. endast svagt
gulaktig. Vid — 17° el. — 18° C stelnar den men
blir redan vid 0° kornig. Den löses i alkohol
vid 50°. R. är ett allmänt använt laxermedel.
1—2 matskedar ge i regel efter några tim. en
säker avförande verkan. O. T. S. (C. G. S.)
Ri’cinus, släkte av fam. Euphorbiaceae. Den
enda arten, R. communis, är mycket
mång-formig och härstammar sannolikt från Afrika
men är numera spridd i nästan alla varmare
länder. I tropiska länder växer den upp till
ett mindre träd, i Medelhavsländerna blir den
en medelstor buske, och i Sverige odlas den
i form av en 1—2 m hög, enårig ört (som
prydnadsväxt i bladgrupper). Bladen äro
lång-skaftade, djupt handflikade, med spetsiga,
grovsågade flikar. Fröna äro sammantryckt
ellipsoidiska, vanl. 1—2 cm långa, med
glänsande skal. I den stora frövitan finnas ända
till 40 % fet olja, ricinolja (sed. o.). Se även
färgpl. Euphorbiaceae, bild 1. G. M-e.
Rickert, Heinrich, tysk filosof (f. 1863),
prof, i Heidelberg 1916. R., nykantian och
lärjunge till Windelband (se d. o.), betraktar
filosofien som en vetenskap om de gällande
värdena. Omdömet är enl. R. en värdering,
ett erkännande av ett gällande teoretiskt
värde. R. skiljer mellan naturvetenskapernas
och de historiska vetenskapernas metod; de
förra söka de abstrakta, allmänna lagarna, de
senare den individuella, enskilda verkligheten,
varvid de bestämmas av vissa allmänna ledande
kulturvärden. Skr.: »Der Gegenstand der
Er-kenntnis» (1892; 6:e uppl. 1928), »Die
Gren-zen der naturwissenschaftlichen
Begriffsbil-dung» (1902; 5:e uppl. 1928),
»Kulturwissen-schaft und Naturwissenschaft» (3:e uppl.
1915), »Die Philosophie des Lebens» (2:a uppl.
1922), »System der Philosophie», I (1921), m. fl.
— Litt.: J. Landquist, »Människokunskap»
(1920); Hj. Haralds, »Undersökning av det
historiska medvetandet» (1923), och uppsats
av E. Tegen i Hist. Tidskr. 1925. G. O-a.
Ricketts [ri’kits], Howard Taylor,
amerikansk läkare och bakteriolog (1871—
1910), associate (e. o.) prof, i patologi vid
univ. i Chicago 1902—10. Kort före sin död
i fläckfeber i México kallades R. till prof,
i patologisk anatomi vid Pennsylvaniauniv.
i Filadelfia. De publikationer, som gjorde
hans namn allbekant i den med.
vetenskapliga världen, rörde sig om orsaken till
fläckfebern, särskilt dess överföringssätt och
imrnu-nitetsförhållanden (se Rickettsia
Pro-w a z e k i). (H. D.)
Ricke’ttsia Prowaze’kl, med., mikroskopiska
kroppar i blod från fläcktyfuspatienter,
beskrivna av H. T. Ricketts (se d. o.) och R. M.
Wilder. Iakttagelsen har bekräftats av bl. a.
fläckfeberforskaren Stanislaus von
Pro-wazek (1875—1916), anställd vid institutet
för tropiska sjukdomar i Hamburg. Många
anse dem vara fläckfeberns smittämne och
stå närmast protozoerna. G. Wrgn.*
Rickholtz, se E s 11 a n d s s v e n s k a r, sp.
1087.
Rickleån, kustå i Västerbottens län, bildad
genom föreningen av Risån och Sikån i St.
Bygdeträsk; flodområde 1,660 kvkm,
disponibel medelvatteneffekt 30,000 hkr, utbyggd
3,160 hkr.
Rickshaw [rfkjä], eng., se Jinrikisha.
Rickson, L e v i, författare (f. 1868 3/s),
student i Örebro 1888. Var 1890—1916 medarb.
i Nerikes Allehanda. Under märket J e r
e-mias i Tröstlösa har R. skrivit många
lyriska dikter, utmärkta av rik känsla, lätt,
sångbar formgivning och äkta humor; ett stort
antal är författat på närkiskt folkmål.
»Jere-mias bok» (3 saml., 1898—1928) innehåller ett
urval av hans visor och sånger. R-n B.
Rickul, se E s 11 a n d s s v e n s k a r, sp.
1087 ff.
Ricordi [-kå’r-], Giovanni, italiensk
musikförläggare (1785—1853). Grundade ett
världsberömt musikförlag i Milano, som
särskilt utgivit italienska operor och verk av
italienska kompositörer i allm. Nuv. ledare
är Carlo Clausetti (f. 1869). T. N.
Rida, sjöv. Ett fartyg säges »rida till
ankars», då det vid hög sjögång under
ankarliggande frestar ankaret. Driver fartyget
därvid ej, säges det ha »ridit ut stormen», (ö-g.)
Ridbana, se R i d n i n g, sp. 797.
Riddare. Med r. betecknas vissa
medlemmar av det exklusiva krigarstånd, som
bildade förutsättningen för det medeltida
rid-darväsendet. Detta var en för medeltiden
typisk institution, vars uppkomst och art äro
förknippade såväl med gammalgermanska
sedvänjor som med medeltida
statligt-ekono-miska, sociala och religiösa förhållanden. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
