Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ridderskapet och adeln - Ridderstad, Carl Anton August - Ridderstad, Carl Fredrik - Ridderstad, Carl Wilhelm Edvard - Ridderstierna, Johan (Heysig) - Ridderstolpe, släkt - Ridderstolpe, Carl Johan - Riddersvik - Riddervold, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Ridderstad—Riddervold
790
Emellertid lyckades prästerna bryta udden av
detta stadgande genom bestämmelsen, att
omröstningen i utskotten skulle ske efter stånd.
Ej heller kunde adeln hävda sina gamla
anspråk på att ej överröstas, ty 1723 års R. O.
bestämde, att i allm. tre stånds beslut vore
riksdagens. Mot slutet av frihetstiden gjorde
de ofrälse allt häftigare anfall på adelns
företrädesrättigheter. Adeln hade under
frihetstiden i allm. tillhört hattpartiet. Under
gustavianska tiden stod r. för det mesta
i opposition mot konungamakten,
kulminerande i Anjalaförräderiet samt de
våldsamma scenerna under 1789 års riksdag. I
1809 års händelser tog adeln en lysande del.
Karl Johan gynnade adeln, men det oaktat
visade sig på riddarhuset de första spåren av
den opposition, som nådde höjdpunkten på
1840—41 års riksdag. Frågan om
representationens förändring berörde naturligtvis i
högst väsentlig grad r. I början obenägen,
avstod adeln likväl 7 dec. 1865 efter 4 dagars
debatt från sin representationsrätt vid
riksdagen genom att antaga den nu gällande
R. O. Dess äldre riksdagsprotokoll äro under
utgivning. K. B-n.*
Ridderstad, Carl Anton August,
skriftställare (f. 1848 12/h), halvbror till C. W. E.
R.; kapten vid Första livgrenadjärreg:tet 1889
—97. R. bildade Östergötlands museum, som
han vårdade som intendent 1884—1904. Han
har bl. a. utgivit »Historiskt, geografiskt och
statistiskt lexikon öfver Östergötland» (2 bd,
1875—77) och »Östergötland» (1914 ff.;
hittills 3 bd), en historisk, geografisk och
kulturhistorisk skildring av landskapet. (E. L-k.)
Ridderstad, Carl Fredrik, författare
(1807—86), blev 1821 kadett och 1839 löjtnant
men tog 1840 avsked för att ägna sig åt
författarskap och blev s. å. medutgivare av
öst-götha Corresponden-ten, som H. B.
Pal-mær då innehade men
1843 överlät åt R.
Till en början
uppträdde R. ivrigt för
den liberala
landsortspressens självständighet i förhållande till
Aftonbladet. Som led.
av ridderskapet och
adeln bevistade R.
riksdagarna 1844, 1847,
1850 och 1856, var
sedan led. av
borgar
ståndet 1859 och 1862—65 samt led. av Andra
kammaren 1867—69. R. tillhörde den liberala
sidan. Som gammal blev R. utpräglat
konservativ, övergav sina frihandelsåsikter och i
allm. sin ungdoms åskådning, ej minst
rörande unionen med Norge. R. debuterade som
skald 1831, skrev sedan historiska skådespel:
»Carl IX» (1847; tr. s. å.) m. fl., romaner:
»Svarta handen» (1848), vars hjälte är Axel
v. Fersen d. y., »Drabanten» (1849—50) och
»Fursten» (1852), båda från tiden efter Gustav
III :s död, »Drottning Lovisa Ulrikas hof» (1854
—56), »Samvetet eller Stockholmsmysterier»
(1851) och »Far och son» (1852—53). R:s
poesi (»Samlade dikter», 3 bd, 1856—62) är
svulstig efterklang, hans dramer likaså,
romanerna äro sensationslitteratur i Dumas’ och
E. Sues art. Som historisk samlare
uppträdde R. i »Gömd t är icke glömdt» (1846
—53) och »Minnen från äldre och nyare tider»
(1854—57). »Regnbågen» (1882—83)
innehåller egna hågkomster. -rn. (R-n B.)
Ridderstad, Carl Wilhelm Edvard,
militär och författare (1843—1930), son till
C. F. R. Blev underlöjtnant vid Svea livgarde
1864, överstelöjtnant vid Älvsborgs reg:te
1896 och fick överstes avsked 1900. R., som
deltog i franska fälttågen i Algeriet och
Marocko 1867—68 och i spanska fälttåget mot
karlisterna 1876, var särskilt verksam på det
skjut- och vapentekniska samt pedagogiska
området. Han utövade krigshistoriskt och
personhistoriskt författarskap (bl. a. »Gula
gardet 1526—1903», utg. 1903). Hans
samlingar av tidningsurklipp rörande 1900-talets
krig (250 vol.) förvaras i Krigsarkivet. Wdt.
Ridderstierna, Johan (H e y s i g, adlad
1689), bibliograf (1654—95). Utgav på latin
1681 den första årskatalogen över svenska
bokhandeln och var samlare av manuskript
och böcker; hans dyrbara bibliotek skingrades
genom försäljning 1687. Se biogr. av E.
Le-wenhaupt i Samlaren, 10 och 14, 1889—93.
Ridderstolpe, svensk släkt, urspr. från
Livland. Carl von Frischen adlades 1715
och blev friherre 1751 med namnet R. (1684—
1762), blev vice amiral 1742 och president i
Statskontoret 1754. Om hans son frih. C. J.
R. se nedan. Den sistnämndes bror
Fredrik Wilhelm R. (1730—1816) var 1766
—87 överkammarherre, blev 1787 riksråd och
1789 president i Bergskollegium samt satt
1796—1809 i Högsta domstolen. Han blev
1800 greve. B. H-d.
Ridderstolpe, Carl Johan, frih., riksråd
(1718—85), son till C. R. Tillhörde Svea
hovrätt, blev hovrättsråd 1756 (ord. följ, år) och
började en bemärkt parlamentarisk bana på
riksdagen 1755—56, då han uppträdde mot
hattpartiet till försvar för den kungliga
värdigheten. På 1760-talet blev han en av
mössornas ledande riddarhustalare, representant
i sekreta utskottet och förvaltare av
korrup-tionsmedel. Han förenade en viss hovsamhet
med en fördomsfri partitaktisk läggning men
gjorde knappast någon skönjbar större insats
förrän 1771, då han som en av mössornas
förtroendemän vid »kompositionen» bidrog att
stjälpa densamma. R., som 1762 av ständerna
hedrats med landshövdings titel, blev riksråd
1772, då mössorna trädde till makten, men
avsattes efter Gustav III:s revolution. T. S-g.
Riddersvik, egendom i Järfälla socken,
Stockholms län, invid Hässelby villastad och
Mälaren; 221 har, därav 91 har åker,
tax.-värde 199,300 kr. (1929). Tillhörde i början
av 1800-talet hovmarskalken F. F.
Mont-gomery och inköptes jämte Lövsta (se d. o.) i
Järfälla 1885 av Stockholms stad.
Rfddervold [-våll], Hans, norsk präst,
politiker (1795—1876), biskop i Trondheim
1843—48. R. var led. av stortinget 1827—42
och 1848. Han var medlem av alla viktiga
kommittéer, stortingets president 1830—42
och 1848 och led. av den första
unionskommittén 1839—41. R. var 1848—72 chef för
kyrko-dep. Han utvecklade härvid betydlig
administrativ skicklighet samt stödde många
viktiga reformkrav. K. V. H.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
