Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikard av Bury, Richard de Bury - Rikardis - Rikets allmänna kartverk - Rikets allmänna ärenders beredning - Rikets generallantmäterikontor - Rikets herrar (En av rikets herrar) - Rikets råd - Rikets ständer - Rikets ständers bank - Rikets ärenders allmänna beredning - 1. Rikissa (Rikiza) (1100-talet, svensk furstinna) - 2. Rikissa (d. 1220, svensk furstinna) - 3. Rikissa (1200-talet, svensk furstinna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Rikardis—Rikissa
816
lon», där han förklarar och försvarar sin
kärlek till böckerna (därav skriftens namn)
och sin vurm att samla böcker.
Boksamlan-dets psykologi tecknas där med
karakteristiska drag. Skriften trycktes f. ggn i Köln 1473
och sedermera många gånger, senast 1931;
Föreningen för bokhantverk i Stockholm
utgav 1922 en av A. Nelson ombesörjd edition
med sv. övers, och kommentar. A-l N.
Rika’rdis, svensk drottning, se Richardis.
Rikets allmänna kartverk, ett under
Jord-bruksdep. hörande ämbetsverk med uppgift
att upprätta och utgiva geodetiskt grundade
topografiska och ekonomiska kartor över
Sverige jämte erforderliga beskrivningar och
översiktskartor (jfr k. instr. av 29 okt. 1912).
Bildades 1894 efter sammanslagningen av den
ur Topografiska kåren 1872 framgångna
Generalstabens topografiska avd. och
Ekonomiska kartverket. R. arbetar på tre avd.
Den ge o detiska avd. utför den för
internationella uppmätningen av jorden på
Sverige ankommande delen av de
geodetisk-vetenskapliga arbetena och de för
kartarbetena nödvändiga ortsbestämningarna jämte
deras, kartbladshörnens och gradnätens
beräkning i för resp, kartor fastställda
projek-tionssystem. Ortsbestämningarna göras dels
genom astronomiska observationer, dels
genom triangelmätningar (se d. o.) av olika
nog-grannhetsgrad och punkttäthet, dels genom
polygonmätningar. Genom trigonometrisk
horisontal- och vertikalmätning erhållas de för
kartarbetena nödvändiga
fixpunktsbestäm-ningarna. Den trigonometriska
höjdbestäm-ningen av dessa punkter nyttjas i främsta
rummet som stöd för barometerhöjdmätningen.
Avd. utför dessutom precisionsavvägning.
Den ekonomiska avd. har utvecklats
ur det s. k. sockenkartverket., vars uppgifter
1859 överflyttades på det då inrättade Rikets
ekonomiska kartverk. Detta verk fick redan
s. å. egen ledning och personal men stod
1870—72 under Lantmäteristyrelsen och
uppgick tills, m. Norrbottens läns ekonomiska
kartverk 1873 i Generalstabens topografiska
avd. och 1894 i R. Avd. sammansätter, sedan
de geodetiskt bestämda punkterna inmätts på
tillgängliga kartor samt erforderliga
nymätningar, väg- och konnektionsmätningar
utförts, s. k. stomkartor, tjänande till underlag
för såväl de ekonomiska som de topografiska
kartorna. Genom på fältet utförda
detaljerade rekognosceringar förvandlas stomkartan
till ekonomisk plankarta och utges i färg- och
svarttryck, varjämte beskrivningar och
detaljerade arealuppgifter för olika ägoslag utges
i tryck. Höjdsiffrorna äro bestämda genom
avvägning. Tidigare utgåvos de ekonomiska
kartorna häradsvis i skala 1 : 50,000 och
1 : 100,000 i en av C. G. Spens utarbetad
vinkelriktig projektion men utges numera
bladvis (gradblad, 10’ längd 5’ höjd) i
uppmät-ningsskalan 1 : 20,000 och i den
Gauss-hanno-veranska vinkelriktiga projektionen, vilken
jämväl fastställts för lantmäteriet. Om
ekonomiska kartor över n. Sverige se
Generalstabens kartverk. Utgivningsår,
skalor m. m. för de ekonomiska kartorna över
s. Sverige framgå av följ. tab.
Häradskartor (med arealredovisning för by,
socken, härad och län). Skala 1:50,000: Uppsala län
1860—64, Örebro län 1864—73, Grangärde tingslag
1868, Östergötlands län 1874—81, Värmlands län
1887—96, Älvsborgs län 1892—1901, Södermanlands
län 1902—06, Stockholms län 1906—12. Skala
1:100,000: Älvdals övre tingslag 1893.
Rektangelblad. Skala 1: 20,000 : Västmanlands län
1911—17.
Gradblad i skala 1:20,000 (med arealredovisning
för fastighet, socken, härad och län) : Malmöhus län
1911—17, Blekinge län 1916—22, Hallands län 1922
—27, Kristianstads län (delvis) 1927 ff.
Skaraborgs läns ekonomiska karta är utgiven av
hushållningssällskapet.
1930—31 utfördes försök med ekonomisk
kartläggning medelst flygfotogrammetri. Där
så ske kan, nyttjas den ekonomiska
plankartan direkt som stomme för de topografiska
kartorna, annars utarbetar avd. särskilda
stommar för detta ändamål.
Den topografiska avd. uppmäter,
utarbetar och utger på ovannämnda underlag de
topografiska kartorna med
terrängbeteckning, huvudsaki. den s. k. generalstabskartan
i skala 1 : 100,000 —• 1 : 200,000 samt
översiktskartor (se Generalstabens k ar
t-verk). De topografiska kartorna
reproduceras genom koppar- och övertryck, de
ekonomiska genom direkt kopiering och stentryck.
—- Litt.: Se art. Generalstabens
kartverk. W. D-r.
Rikets allmänna ärenders beredning. Gustav
III inrättade efter riksrådets upplösning 1789
en Rikets ärenders allmänna
beredning, bestående av några riksråd,
stats-sekr. samt vissa andra ämbetsmän, med
uppgift att bereda löpande administrativa mål
för konungens avgörande. Under namnet R
i-kets allmänna ärenders
beredning bibehölls den av 1809 års
regeringsform och bestod av 4 frälse och 4 ofrälse
män; ärendena föredrogos av vederbörande
statssekr. Dess utlåtanden föredrogos för
avgörande i statsrådet. R. avskaffades vid
depar-tementalstyrelsens införande (1840). E. F-ck.
Rikets generallantmätei ikontor, se
Lantmäteristyrelsen.
Rikets herrar (En av rikets herrar),
värdighet, i rang jämställd med rikets råd
och berättigande till excellenstitel, införd av
Gustav III och först, 25 jan. 1773, tilldelad
furst Fr. W. v. Hessenstein. Värdigheten,
sedermera jämställd med statsministrarnas,
avskaffades 1868. S. Lpt.
Rikets råd, se Riksråd.
Rikets ständer, se Riksdag.
Rikets ständers bank, äldre namn på
svenska riksbanken (se d. o.).
Rikets ärenders allmänna beredning, se R
i-kets allmänna ärenders beredning.
Rikissa (Rikiza), svenska furstinnor. 1. R.,
dotter till Boleslaw III av Polen, levde på
1100-talet och blev g. m. 1) danske prinsen
Magnus (se d. o., sp. 627) Nilsson (om deras son
konung Knut se d. o., sp. 910), 2) en rysk furste
(deras dotter Sofia blev g. m. konung
Valdemar I av Danmark), 3) konung Sverker d. ä.
av Sverige (om deras son Burislev se d. o.). —
2. R. (d. 1220), dotterdotter till R. 1 samt
dotter till Valdemar I av Danmark och Sofia
(se ovan), blev 1210 g. m. konung Erik
Knutsson och moder till konung Erik Eriksson. —
3. R. (f. i slutet av 1230-talet, d. före 1288),
dotterdotter till R. 2 samt dotter till Birger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
