Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdag (Sverige) - Historia - Nuvarande sammansättning, arbetsformer och befogenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Riksdag
830
t i e t, Hovpartiet.) Partistridernas
häftighet och partiernas undanskjutande av
landets intressen till förmån för sina egna samt
den omfattande korruption, som förekom
inom dessa, ha i främsta rummet bidragit att
giva frihetstidens ständervälde dess dåliga
rykte. Genom 1772 års statskupp och den då
antagna R. F. sökte Gustav III, enl. vad han
uppgav, återföra r. till dess befogenheter och
organisation före det karolinska enväldets
tid. Dess inblandning i förvaltning och
rättskipning förbjöds, statsregleringen tillkom
konungen, även om r. bevarade
bevillnings-rätten, dess lagstiftningsrätt begränsades
starkt, dess rätt att vart tredje år
sammankomma upphävdes, men dess sammansättning
blev densamma, trots att 1617 års R. O.
ansågs återupplivad och någon ny alltså ej kom
till stånd. Även arbetsformerna från
frihetstiden bevarades, om än modifierade på grund
av konungens dominerande ställning. An
mer kringskurna blevo ständerna genom
Förenings- och säkerhetsakten (se d. o.) av 1789.
Efter statsvälvningen 1809 reglerades r:s
befogenheter i 1809 års R. F. (se nedan), och
dess sammansättning och arbetsformer
bestämdes i 1810 års R. O. Ständernas
sammankallande berodde ej längre av kungligt
godtycke, utan de skulle regelbundet samlas
vart femte år; 1845 ändrades detta till vart
tredje och 1866 till varje år. Dessemellan
kunde de samlas till urtima r. De fyra
stånden bibehöllos och utsågos på ung. samma
sätt som under frihetstiden (1823 fingo
universiteten oeh Vet.-akad. representationsrätt
i prästeståndet; 1830 fingo bruksägare
representationsrätt i borgarståndet, och 1858
vidgades valrätten bland städernas invånare;
1834 fingo oadliga frälsehemmansägare och
1845 oadliga säteriägare valrätt till
bondeståndet). Efter långvariga förberedelser och
flera misslyckade reformförsök avskaffades
1866 fyrståndsindelningen (se De G e e r,
sp. 617—618) och infördes en uppdelning av r.
på två kamrar (se nedan), vilkas
sammansättning främst genom reformerna 1909 och
1921 förändrats i starkt demokratisk
riktning. Utskottsväsendet reglerades i 1810
års R. O. De ständiga utskotten blevo sex,
konstitutionsutskottet, statsutskottet,
bevillningsutskottet, bankoutskottet, lagutskottet
och allmänna besvärs- och ekonomiutskottet.
De fem förstnämnda finnas alltfort (se
nedan), ehuru lagutskottet 1918 uppdelats på
två utskott; allmänna besvärs- och
ekonomiutskottet (se d. o., jfr Besvär 2), som hade
en motsvarighet redan under frihetstiden,
utbyttes 1866 mot tillfälliga utskott (se U
t-skott). Dessutom kunde konungen begära,
att ett hemligt utskott (se d. o.), »särskilda
deputerade», skulle utses för att med honom
överlägga om ärenden, som han ville
hemlighålla, d. v. s. huvudsaki. utrikesfrågor. Detta
utskott, som varit i funktion vid r. 1809
—10, 1810, 1812, 1823, 1828—30, 1834—
35, 1840—41, 1847—48, 1853—54, 1895 oeh
1905 samt under världskriget, avskaffades
1921 och ersattes med utrikesnämnden (se
d. o.). Även ett expeditionsutskott
tillsattes för uppsättande av ståndens
gemensamma expeditioner och riksdagsbeslutet.
Det hade haft en föregångare redan under
frihetstiden men försvann 1866. Numera
uppsättas riksdagsbesluten i r:s kansli,
vilket står under inseende av två från vardera
kammaren därtill utsedda riksdagsmän (se
Kanslideputerade). Varje utskott
sam-mansattcs av lika många medl. från varje stånd.
I regel fordrades tre stånds samstämmiga
bifall för att åstadkomma ett riksdagsbeslut
(för grundlagsstiftning funnos särskilda,
omständliga bestämmelser, se Grundlag), men
i vissa frågor av sådan beskaffenhet, att de
ej kunna förfalla, d. v. s. statsreglerings- och
bevillningsfrågor, frågor ang.
Riksgäldskonto-ret och riksbanken, skulle, för den händelse
stånden ej kunde ena sig, beslut fattas
genom att frågorna hänskötos till vederbörande
utskott, d. v. s. statsutskottet,
bankoutskottet och efter 1854 bevillningsutskottet,
förstärkt med ytterligare ståndsmedlemmar,
vilket då med enkel majoritet avgjorde frågan.
R:s nuvarande sammansättning,
arbetsformer och befogenheter. R. är sedan 1867
sammansatt av två kamrar, Första och
Andra kammaren. Den förstnämnda består
sedan 1894 av 150 medl. och väljes genom
indirekt val av landstingen (se
Landsting 2) och elektorer för vissa i landsting
ej deltagande städer. Riket är uppdelat i 19
valkretsar, bestående av ett eller flera
landstingsområden med inom dessa liggande
fristående städer (Stockholm och Göteborg
utgöra dock var för sig en valkrets). Varje
valkrets väljer i proportion till sin
folkmängd ett visst antal riksdagsmän. Valbara
äro män och (sedan 1921) kvinnor, som fyllt
35 år och som under 3 år före valet
antingen ägt fastighet, taxeringsvärderad till
minst 50,000 kr., eller skattat för en inkomst
av minst 3,000 kr. (1866 voro dessa siffror
resp. 80,000 och 4,000, nedsättning 1909; trol.
komma dessa censusbestämmelser helt att
slopas 1933.) Valen gälla för 8 år, och då
kammaren förnyas med ung. 1/8 årl., bevaras
alltså kontinuiteten i denna. Andra
kammaren består sedan 1894 av 230 medl.; den
nyväljes helt vart fjärde år. Även för valen
till Andra kammaren är riket uppdelat i
valkretsar, 28 st., sammanfallande med länen
med undantag av att Älvsborgs län är
uppdelat i två kretsar samt att Stockholm och
Göteborg bilda var sin krets och Malmö,
Hälsingborg, Lund och Landskrona tillsammans
en. Varje valkrets äger utse ett visst antal
riksdagsmän i proportion till sin folkmängd.
Män och kvinnor, som fyllt 23 år och som ej
stå under förmynderskap eller äro i
konkurstillstånd eller av allmänna fattigvården
omhändertagna för varaktig försörjning, ha
valrätt och äro valbara. (1866 stadgades
valrätt endast för män, som innehade
jordbruksfastighet till 1,000 kr. värde eller arrenderade
dylik till 6,000 kr. värde eller erlade
bevillning för en årlig inkomst av 800 kr., för
valbarhet fordrades dessutom uppnådda 25 år;
1909 avskaffades censusbestämmelserna,
åldern nedsattes till 24 år, men häftande för
oguldna skatter under de senaste tre åren, för
åliggande värnpliktsövningar och för
tilldelat fattigunderstöd diskvalificerade, så ock
förmynderskaps- och konkurstillstånd; 1921
infördes nu gällande bestämmelser med
undantag av att fullgörande av åliggande värn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
