Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagsordning - Riksdagspollett - Riksdagspredikan - Riksdaler (rdr)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Riksdagspollett—Riksdaler
842
dan en speciell R. 0. i 1626 års
riddarhusordning (se d. o.). När riksdagen under
frihetstiden fick ledningen av hela statslivet,
antogs 17 okt. 1723 en ny R. 0. Däri gåvos
utförliga föreskrifter om riksdagens
sammansättning, om riksdagsärendenas behandling i
utskott och plena samt om villkoren för
riksdagsbesluts åvägabringande (se Riksdag,
sp. 828). Då denna R. 0. genom 1772 års
statsvälvning förlorade sin giltighet och i
stället gällande kraft återgavs åt 1617 års R.
0., innebar detta, att formerna för
riksdagens verksamhet ånyo i mycket blevo
svävande. Efter upprättandet av Sveriges nuv.
statsskick genom 1809 års R. F. antogs en
ny R. 0. 10 febr. 1810 (se Riksdag, sp.
829). Då ståndsrepresentationen avskaffades,
utbyttes R. 0. av 1810 mot den nu gällande,
Så tvåkammarsystemet grundade r i k
s-agsordningen av 2 2 juni 186 6,
vilken är den andra i ordningen av
Sveriges nuv. grundlagar. Ehuru med denna
ej avsågs ändring av konungens och
riksdagens inbördes förhållande, införde den
dock två nyheter, som voro av betydelse
härför. Den ena var, att lagtima
riksdag sammanträder varje i st. f. vart tredje
år (resp, vart femte år, se Riksdag, sp.
829). Den andra var, att konungen erhöll
rätt att med anbefallande av nya val till
båda el. endera kammaren upplösa lagtima
riksdag före utgången av den stadgade ord.
tiden för dess samvaro. Med avseende på
formerna för riksdagsarbetet utgick 1866
års R. O. från att inga andra ändringar
skulle ske i 1810 års R. O. än sådana, som
föranleddes av tvåkammarsystemets införande.
Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet
avskaffades dock och ersattes med av vardera
kammaren för sig valda tillfälliga utskott (se
Riksdag, sp. 829). Kamrarna äro likställda
och ha absolut veto mot varandra (se dock
om gemensam votering under Riksdag, sp.
832). R. O. har framför allt med avseende på
valbestämmelserna undergått avsevärda
förändringar sedan 1866, främst 1909 och 1921
(demokratisering av valrätten och
proportionella val 1909, kvinnlig rösträtt och
ytterligare demokratisering 1921; se Riksdag,
sp. 830, och Riksdagsmannaval). Vid
sidan av R. O. finnes sedan 1909 en vallag,
som närmare reglerar valrätten, och enl. R.
O. § 78 äga riksdagen och vardera kammaren
för sig att fastställa
reglementariska
föreskrifter och
ordnings-stadgar till supplerande
av R. O-, dock så, att
intet i dem får strida
mot grundlag eller
annan lag. I kraft av
denna bestämmelse antogos
8 april 1868 av båda
kamrarna
»Reglementariska föreskrifter för
riksdagen», 27 april 1868
av Första kammaren en
»Ordningsstadga» för
denna och 13 april 1867
av Andra kammaren en
»Arbetsordning» för
denna, vilka med däri gjor-
da ändringar fortfarande gälla. — Innehållet i
R. O. är fördelat under följ, rubriker: 1)
Allmänna grunder (§§ 1—5), som ange
riksdagens representativa karaktär, dess rätt att
sammanträda och vara samlad; 2)
Kamrarnas bildande (§§ 6—30); 3) Riksdags
början och upplösning (§§ 31—36); 4) Ärendenas
beredning (§§ 37—50, som avhandla
utskotts-inrättningen); 5) Ärendenas behandling i
kamrarna (§§ 51—78) och 6) Meddelande av
riksdagens beslut (§§ 79—82). — Jfr H. L.
Rydin, »Svenska riksdagen» (1873—79), samt
litt. under Riksdag. S. B. (G. H-n.)
2. Finlands riksdagsordning.
Lantdagsord-ningen av 20 juli 1906, som förblivit
gällande även efter den nya regeringsformens
antagande 1919, har sedermera ersatts med
riksdagsordningen av 13 jan. 1928; i denna
infördes huvudsaki. sådana ändringar, som
betingades av det nya statsskicket.
Under intryck av den s. k. Lapporörelsen
antogs på hösten 1930 en rad ändringar i
riksdagsordningen och vallagen, som genom
inskränkningar i valbarhetsbestämmelserna
för dem, som deltaga el. deltagit i stämplingar
mot rikets säkerhet och gällande
samhällsordning, avse att utestänga kommunisterna
från riksdagen. Sv. D-n.
Riksdagspollett, pollett (»inträdespollett»),
som vid en ståndsriksdags början utlämnades
åt varje riksdagsman och tjänade honom till
bevis på denna hans värdighet. Om polletterna
hos ridderskapet och adeln se
Riddarhus-utskott. *
Riksdagspredikan hålles i samband med
gudstjänst vid riksdagens början och
avslutning. Nu gällande R. O. nämner intet om
platsen för r. el. om vem som skall förrätta
den. Enl. praxis utser ärkebiskopen
predikant, som håller r. i slottskapellet. O. Hpl.
Riksdaler (förk. rdr), ett svenskt mynt,
först namn på de »slagna» dalrar, som
myntades sedan början av 1600-talet (se D a 1 e r).
Namnet r. blev 1619 officiellt. 1776 infördes
räkningen 1 rdr — 48 skilling. Genom
myntrealisationen 1830 bestämdes, att 1 rdr bko skulle
vara 3/8 av 1 rdr (specie) i silver, och förut
(1802) hade bestämts, att 1 rdr riksgälds skulle
vara lika med 2/3 av 1 rdr bko; 1855 infördes
räkningen 1 rdr rmt = 100 öre, och 1873
utbyttes riksdaler mot krona. — 1664 års
myntordning bestämde, att 1 r. i silver skulle hålla i
fint 14 lod och 1 grän och att 7^5 st. skulle
Gustav II Adolfs
riksdaler 1631
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
