Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdaler (rdr) - Riksdiskontverket - Riksdrots - Riksduma - Riksens ständer - Riksens ständers kontor - Riksfiskal - Riksfriherre - Riksfurste - Riksförbundet (Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund) - Riksförbundet av kommunaltjänstemän i svenska städer - Riksförbundet för Sveriges försvar - Riksförbundet Landsbygdens Folk (R. L. F.) - Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet - Riksföreståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Riksdiskontverket—Riksföreståndare
844
Gustav III :s riksdaler 1771 (frånsidan). - Oskar I :s specieriksdaler 1855.
gå på 1 lödig mark brutto. Ung. dessa
bestämmelser ingingo redan i myntordningen
av 15 mars 1639 och bibehöllos i
myntordningen 9 jan. 1770; först genom k. f. om
myntfoten 25 juni 1830 förändrades
specieriksda-lern till både skrot och korn. Se vidare
Myntsystem; jfr även Daler och Mynt.
Riksdiskontverket, se Diskont, sp. 990.
Riksdrots, se D r o t s.
Riksduma, ryska riksdagen 1906—47.
Riksens ständer, gammal form för Rikets
ständer, se Riksdag.
Riksens ständers kontor, se
Riksgälds-kontoret.
Riksfiskal, se Jus t i tiekansle r 1.
Riksfriherre (ty. Reichsfreiherr), adelstitel
inom Tyska riket, motsv. baron (jfr d. o.).
Riksfurste (ty. Reichsfürst) kallades i det
forna Tyska riket till 1806 urspr. de
omedelbara länsherrar, vilka på riksdagen
tillsammans (utom kurfurstarna, som bildade
särskilt kollegium, se Kurfurste) bildade
riksfurstekollegiet (ty.
Reichsfür-stenkollegium) med en andlig och en
världslig avdelning. Titeln r. utdelades
småningom även som ren titel.
Riksförbundet, vanlig förk. för Svenska
gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund (se I d r o 11 s o
r-g a n i s a t i o n e r, sp. 431—432).
Riksförbundet av kommunaltjänstemän i
svenska städer, bildat 1920, organ för
samverkan mellan lokalföreningar, bestående av
tjänstemän i svenska städers, köpingars och
municipalsamhällens tjänst. (Schg.)
Riksförbundet för. Sveriges försvar, ett i
juni 1925 med anledning av riksdagsbeslut
s. å. om nedrustning bildat förbund, har till
ändamål att, oberoende av alla partiintressen,
verka för främjande av Sveriges försvar.
Varje medlem förbinder sig att under fyra år
betala en frivillig avgift. 1 jan. 1932
översteg antalet medlemmar 54,000. O. M. F.
Riksförbundet Landsbygdens Folk (förk. R.
L. F.), en opolitisk sammanslutning, stiftad
1929, som vill verka för tillvaratagandet av
de ekonomiska och sociala intressena hos
landsbygdens folk. Medlemmarna äro dels
aktiva, jordbrukare, dels passiva. Lokalavd.
bildas i regel sockenvis, och dessa kunna
sammanslutas till ortsförbund. Medlemsantalet
uppgick 1 jan. 1932 till 34.301.
Riksföreningen för svenskhetens bevarande
i utlandet, stiftad 1908 av prof. Vilhelm
Lundström, Göteborg, har till ändamål
att stödja arbetet för
bevarandet och återväckandet av
svenskt språk och svensk
odling hos svenskar och
svenskättlingar i utlandet, att
utveckla samkänslan mellan
moderlandet och dem samt
mellan dessa senare inbördes, att
samla och förvara vittnesbörd
om svenskars liv och gärning
i främmande land, att vårda
och hugfästa svenska minnen i
utlandet samt verka för
kännedomen i utlandet om svenskt
språk och svensk odling.
överstyrelsen har sitt säte
i Göteborg med en av K. m:t
utsedd ordf. (f. n. landshövdingen O. von
Sydow). Föreningen har ett stort antal
lokalföreningar i Sverige och
lokalföreningar i de flesta europeiska länder samt i
alla främmande världsdelar. Föreningen har
f. n. ett medlemsantal av omkr. 20,000,
utger sedan 1909 en årsbok samt en
veckotidning, Allsvensk Samling (första
numret maj 1914). På föreningens initiativ och
delvis på dess bekostnad har ett antal lektorat
i svenska språket och litteraturen
upprättats vid univ. i Amsterdam, Berlin,
Cambridge, Dorpat, Greifswald, Hamburg, Jena,
Kiel, Köpenhamn, Leipzig, London, Marburg,
Paris. Prag, Riga, Rom, Warschau och Wien,
varjämte sådana lektorat inom en framtid
torde komma att inrättas vid
nordamerikanska univ. och i Budapest. På sina håll
underhållas skolor i utlandet för rikssvenska
barn, varjämte understöd lämnas till
Finlands- och Estlandssvenska skolor.
Föreningen bedriver en rätt livlig
föreläs-ningsverksamhet bland utlandssvenskarna.
Statsmakterna ha understött föreningens
strävanden, bl. a. genom beviljande av
lotterimedel. R. har inrättat ett utlandssvenskarnas
museum i Göteborg, Utlandssvenska
museet (1923). N. K.
Riksföreståndare, titel för regenter, som
utövat riksstyrelsen under interregnum ellei
i konungs frånvaro. Den förste svenske r
var Karl Knutsson, som valdes därtill
i okt. 1438, sedan Erik av Pommern
slutgiltigt satts ur funktion som Sveriges härskare;
han innehade ämbetet till 1441, då Kristofer
av Bayern besteg tronen. Under tiden
mellan Kristofers död och Karl Knutssons
val till konung, jan.—juni 1448, voro
bröderna Bengt och Nils Jönsson
(Oxenstierna) gemensamt r., och på samma sätt
delades riksföreståndarskapet mellan
ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna) och
Erik Axelsson (Tott) under den tid, som
förgick mellan Karl Knutssons flykt ur riket
i febr. 1457 och Kristian I:s tronbestigning i
juni s. å. Efter Karl Knutssons abdikation i
jan. 1465 blev Kettil Karlsson (Vasa)
riksföreståndare (han hade antagit titeln
redan i dec. 1464); vid Kettils död i aug.
1465 övertogs ämbetet av ärkebiskop Jöns
Bengtsson, som emellertid i okt. 1466
nödgades avstå det till Erik Axelsson,
vars regeringsutövning upphörde i nov. 1467,
då Karl Knutsson för tredje gången blev
troninnehavare. Sedan konung Karl avlidit 1470,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
