Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksföreståndare - Riksförsäkringsanstalten - Riksgeneralkvartermästare - Riksgeograf - Riksgräns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Riksförsäkringsanstalten—Riksgräns
846
kom riksföreståndarskapet att bli Sveriges
normala styrelseform i ett halvt årh. R.
under denna tid voro Sten Sture d. ä., som
beklädde ämbetet 1470—97 och därefter ånyo
från 1501, då konung Hans efter en fyraårig
regering förjagades, till sin död i dec. 1503,
vidare S van te Nilsson Sture från 1504
och slutligen dennes son Sten Sture d. y.,
som 1512 i hård tävlan med riksrådets
kandidat Erik Trolle korades till den avlidne
herr Svantes efterträdare och fungerade till
sin död i febr. 1520. Under befrielsekriget
mot Kristian II var Gustav Vasa r. från
Vadstenamötet i aug. 1521 till valriksdagen i
Strängnäs 1523. Även i det följande har
riks-föreståndarnamnet ett par gånger brukats
för interimsregenter. Sedan konung
Sigismund efter sin kröning 1594 återvänt till
Polen, blev hertig Karl av rådet erkänd
som riksföreståndare och fick denna sin
ställning bekräftad på riksdagarna i Söderköping
1595 och i Arboga 1597. Efter Gustav IV
Adolfs avsättning 13 mars 1809 var hertig
Karl av Södermanland r., tills han
6 juni s. å. valdes till konung. — Jfr I
n-te r i m sr eg e r i ng. — I Finland var
regeringen 1918—19 uppdragen åt r.: först P. E.
Svinhufvud från 18 maj 1918 och därefter
från 12 dec. s. å. till juli 1919 åt G.
Manner-heim. I Polen var J. Pilsudski r. nov. 1918—
dec. 1922. M. Horthy (se d. o.) är r. i Ungern
sedan mars 1920. G. C-n.
Riksförsäkringsanstalten, under Socialdep.
lydande centralt ämbetsverk med
huvuduppgift att meddela försäkring för olycksfall i
arbete (se d. o.). R. inrättades 1902 enl.
lagen 5 juli 1901 ang. ersättning för skada
till följd av olycksfall i arbete. Fr. o. m.
1918 regleras anstaltens verksamhet av lagen
17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i
arbete. Enl. sistnämnda lag är i regel varje
person, som mot avlöning användes till
arbete för annans räkning, obligatoriskt
försäkrad för olycksfall i arbete. Försäkringen
kan äga rum på det sättet, att vederbörande
arbetsgivare ingår som delägare i ett
ömsesidigt försäkringsbolag, som är bildat för nu
ifrågavarande ändamål och vars delägare äro
arbetsgivare, vilka med obegränsad personlig
ansvarighet ansvara för bolagets förbindelser.
Arbetare, som icke är försäkrad i dylikt
bolag, är automatiskt försäkrad i R. Vid
olycksfall i arbete bland statens arbetare utgår
av statsmedel ersättning i enlighet med
bestämmelserna i nyssnämnda lag av 17 juni
1916. Skadereglering i dylika fall
verkställes av R. Enl. lagen 14 juni 1929 om
försäkring för vissa yrkessjukdomar är arbetare,
som enl. 1916 års olycksfallsförsäkringslag är
försäkrad i R. för olycksfall i arbete, jämväl
försäkrad där för yrkessjukdomar, som
framkallats genom vissa i lagen uppräknade
skadliga faktorer. Jämte den ovannämnda
obligatoriska försäkringen meddelar R. frivillig
försäkring dels för olycksfall i arbete för
arbetare, som icke innefattas i 1916 års
olycksfallsförsäkringslag, dels ock för olycksfall
utom arbete för arbetare, som i anstalten är
försäkrad för olycksfall i arbete.
För »större arbetsgivare» (med minst 5
arbetare) bestämmer R. premierna på grundval
av infordrade detaljerade löneuppgifter,
var
efter inbetalning sker direkt till R. (ev.
genom postgiro). För övriga, »mindre»,
arbetsgivare påföras premierna med ledning av
jämförelsevis schematiska uppgifter i
kommunvis upprättade arbetsgivarförteckningar,
varefter avgifterna erläggas i samband med
kronouppbörden.
Försäkringsverksamhetens omfattning
belyses av följande siffror:
Försäkring i
R. bolag
Antal arbetsgivare 1928 ... 409,203 37,959
Antal arbetare 1928 .............. 979,251 523,843
därav statsanställda ............. 112,065 —
Premier 1930, kr............... 13,123,551 14,589,905
Anmälda olycksfall 1930 ... 70,645 54,581
Utbet. ersättning 1930, kr. 11,696,200 11,028,977
Premie- och ersättningsre-
serv vid 1930 års slut, kr. 71,340,338 62,043,404
Övrig avsättn., kr.............. 4,535,771 3,803,222
Utom försäkringen för olycksfall i arbete
och för yrkessjukdomar handhar R. följande
uppgifter.
1) Ersättningar enligt k. f. 18 juni 1927
om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring. Dylik
ersättning utgår av statsmedel.
2) Statens fiskarförsäkring (k. f. 11 juni
1918 ang. en särskild för fiskare avsedd
försäkring mot skada till följd av olycksfall).
Omkring hälften av olycksfallsersättningen
enl. denna försäkring utgår av statsmedel.
Försäkringen är frivillig.
3) Livförsäkring för egnahemslåntagare
(k. kung. 30 juni 1920 ang. särskilda villkor
och bestämmelser för livförsäkring å
personer, som erhålla lån ur statens
egnahemslåne-fond).
4) Livräntor till barn utom äktenskap
(lagen 14 juni 1917 om barn utom äktenskap).
5) Livräntor enl. lagen 10 maj 1929 om
trafikförsäkring å motorfordon.
R. är indelad i 7 byråer, näml,
administrativa byrån, försäkringsmatematiska och
statistiska byrån, försäkringsbyrån, byrån för
försäkringsplikts- och
fiskarförsäkringsären-den samt första, andra och tredje
skaderegle-ringsbyråerna. Första skaderegleringsbyrån
handlägger huvudsaki. frågor om
sjukersättning och läkarvård för arbetare i enskild
tjänst, andra skaderegleringsbyrån frågor om
ersättningar för arbetare i statstjänst samt
ärenden angående livräntor för arbetare i
enskild tjänst; tredje skaderegleringsbyrån
handlägger ärenden enligt
militärersättnings-förordningen. R:s chef är generaldirektör.
4 byråer förestås av byråchefer och 3 av
byrådirektörer. 1 jan. 1932 var antalet
befattningshavare i R. 347. Om besvär över R:s
beslut se Försäkringsrådet. S. R-g.
Riksgeneralkvartermästare, se Dahlbergh,
E., sp. 312, och Riksämbetsmän.
Riksgeograf. Gustav IV Adolf utnämnde
1796 dåv. förste sekr. i Kabinettet för
utrikes brevväxlingen Gustaf Fredrik L i
n-nerhielm (1757—1819) till r. med lön på
stat; hans uppgift skulle vara »befrämjande
av en närmare kännedom om fäderneslandet».
Efter hans död tillsattes ej mer någon r.
Riksgräns, den linje, som skiljer två staters
territorier el. avgränsar en stats område mot
internationellt sjöterritorium. — Sveriges r.
mot Norge uppdelas folkrättsligt i två delar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
