Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksrätt - Riksskattmästare - Riksskogstaxeringen - Riksspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Riksskattmästare—Riksspråk
860
tingets samtycke kan låta även andra svara
inför r. för särskilt statsvådliga förbrytelser.
Danmark har haft tre riksrättsmål, 1855—56,
1877 och 1910, alla efter beslut av folketinget
oeh anhängiggjorda mot ministrar. Om r. i
Norge (no. riksretten) se N o rge, sp. 1196 och
1204. P. E-t.
Riksskattmästare var under 1600-talet i
Sverige den femte av de höga
riksämbets-männen. Bengt Gylta kallas 1571 riksens
överste skattmästare, ett nytt namn för den
tidigare överste räntmästaren el. »överste
kamerern» i Kammaren. 1586 blev Ture
Bielke »riksens överste skattmästare» men
miste senare denna tjänst. Det egentliga
riks-skattmästarämbetet upprättades 1602, då
Seved Ribbing blev överste räntmästare el.
skattmästare; titeln skrevs snart riksens
skattmästare. R. var chef för Kammaren el.
Kammarkollegium. Frih. Sten Bielke, som
dog 1684, blev den siste r. Förteckn. över r. i
S. Lewenhaupt, »Staternas främste» (1925).
Riksskogstaxeringen, en av regering och
riksdag — efter därom av representanter för
landets skogsvetenskap, skogsbruk och
träindustrier gjord hemställan — beslutad, av
staten bekostad och huvudsaki. av en särskild,
under Jordbruksdep. hörande nämnd, r i k
s-skogstaxeringsnämnden, 1923—29
verkställd generalinventering av hela
landets skogar.
Skogstillgångarnas sammanlagda
omfattning och beskaffenhet har intill senaste tid
varit bristfälligt känd. På grund av
skogsmarkens långt drivna uppdelning på olika
ägare ha näml, tidigare uppskattningar ej
kunnat bygga på något fullständigt eller
enhetligt grundmaterial. 1907 framlades
emellertid ett förslag att för inventering av
större skogsområden använda den gamla
svenska, dittills för uppskattning av enskilda
skogsskiften begagnade linjetaxering
s-metoden, vilken även vid en 1911 utförd
försökstaxering av Värmlands läns skogar
visade sig tekniskt och ekonomiskt lämplig.
En av den s. k. Värmlandskommissionen 1914
framlagd plan för inventering av hela
landets skogar kom först 1923—29 till
utförande, varvid statens, övriga allmänna, bolags
o. a. enskilda skogar undersökts enl. samma
enhetliga principer efter en för ändamålet
kompletterad och förbättrad
linjetaxerings-metod. Ett framträdande drag var det nu f.
ggn använda stora inbördes avståndet
mellan taxeringslinjerna, vilket bestämts efter
resultaten vid försökstaxeringen 1911 och vid
r. kom att växla från 20 km i landets två
nordligaste län till 1 km i dess sydligaste.
Vid r:s fältarbeten ha en sammanlagd
linjesträcka av 52,000 km och tills, över
180,000 provträd undersökts. Bearbetningen
av materialet har verkställts på en central
byrå i Stockholm. Kostnaderna för r.
upp-gingo till omkr. 1,4 mill. kr.
I nedanstående tab. återges en ytterst
obetydlig del av r:s resultat, vilka även
föreligga för olika höjd- och flodområden. Sveriges
totala skogsproduktiva mark, d. v. s.
egentlig skogs- och hagmark, omfattar 23 mill.
har (56,5 % av landarealen). Virkesförrådet,
barken frånräknad, uppgår till 1,417 mill.
kbm, därav 41 % tall, 42 % gran och 17 %
löv
skog, samt den årliga tillväxten, exkl. bark,
till 47,7 mill. kbm. Medräknas även barken,
för vilket ändamål tabellens värden böra
höjas med omkr. 20 %, stiga sistnämnda
siffror till resp. 1,700 mill. och 57 mill. kbm.
R. har visat, att landets skogsmark är mindre
men virkesförrådet avsevärt större, än man
tidigare räknat med, samt att den årliga
tillväxten ung. motsvarar den vid r.
approximativt beräknade avgången ur skogarna.
Län Skogsproduktiv mark i
1,000-tal har Antal minst 10 cm grova träd i mill. Virkesförråd utan bark i mill. kbm1 Årlig tillväxt utan bark i 1,OOO-tal kbm
Stockholms län o. stad 403 199 28,5 1,109
Uppsala 272 143 23,o 846
Södermanlands 343 157 29,2 1,097
Östergötlands 553 255 43,6 1,768
Jönköpings 656 271 36,9 1,616
Kronobergs 547 214 27,6 1,259
Kalmar 620 280 38,3 1,609
Gotlands 133 57 6,9 204
Blekinge 180 70 9,6 548
Kristianstads 262 102 15,5 794
Malmöhus 72 28 5,5 238
Hallands 213 69 9,2 496
Göteborgs o. Bohus ... 170 69 7,7 388
Älvsborgs 666 290 39,7 1,901
Skaraborgs 361 172 27,7 1,261
Värmlands 1,232 698 91,4 3,906
Örebro 521 281 41,3 1,787
Västmanlands 369 202 29,7 1,293
Kopparbergs 2,064 933 126,5 3,809
Gävleborgs 1,380 784 120,8 4,086
Västernorrlands 1,901 916 119,3 3,981
Jämtlands 2,659 1,189 149 s 4 077
Västerbottens 3,270 1,450 196,5 4,879
Norrbottens 4,334 1,518 193,5 4,698
Hela riket 23,181 10,348 1,417,5 47,652
1 Lövskog klenare än 5 cm vid brösthöjd ej
medräknad.
R:s metoder ha vunnit efterföljd vid den
norska »landskogtakseringen» samt i något
modifierad form såväl vid en
riksskogstaxe-ring i Finland som vid liknande
inventeringar i en del stater i U. S. A. Se även
Skogstaxering samt art. om resp. län.
Litt.: Redogörelse i Statens Offentliga
Utredningar 1932, Jordbruksdepartementet;
Statistisk Årsbok 1931; Tidskriften Skogen
1926, n:r 2, 3 och 4; 1927 och 1928, n:r 6;
1929, n:r 3; 1930, n:r 1. E. Th.
Riksspråk kallas, i motsats till f o 1 k m å 1.
allmogemål el. dialekt, den
språkform, i vilken nationallitteraturen är
avfattad och vilken i tal (och skrift) brukas av de
samhällslager, som äro i besittning av högre
litterär och social bildning. Som organ för
lagstiftning, lagskipning och förvaltning
kallas det statsspråk el. landets
officiella språk, som organ för
litteraturen litteratur- el. skriftspråk.
Det svenska r. kallas även högsvenska.
I ett rike kunna finnas två el. flera r. (t. ex.
i Finland svenska och finska, i Norge
»riks-mål» och »landsmål», se Norska
språket, i Belgien franska och flamländska).
Det svenska r. har väsentligen sitt ursprung
i Mälarprovinsernas folkspråk, det danska är
urspr. själländska, det högtyska
litteraturspråket är format i kejserliga och sachsiska
kanslien på gränsen mellan sydtyska och
medeltyska mål, franskan går tillbaka till
dia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
