Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rimestad, Christian Vilhelm (politiker) - Rimfaxe - Rimforsa - Rimfrost - Rimini - Rimito - Rimkrönike, Den danske - Rimkrönikorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
877
Rimfaxe—Rimkrönikorna
878
—75 och för Nationaltidende 1876—78. R.
slöt sig till frihetsrörelsen 1848 och var 1854
—66 och 1869—72 medlem av folketinget.
Han stiftade Arbejderforeningen af 1860, vars
formand han var till sin död. P. E-t.
Rimfaxe (isl. Erimfaxi, med rimfrost i
manen) kallas i eddadikten »Vaftrudnismal»
den häst, med vilken Natt färdas över
himlavalvet. Jfr F a x e och S k i n f a x e.
Rimforsa, stationssamhälle vid ö.
centralbanan, i Tjärstads socken, Östergötland, vid
n. Asunden; omkr. 250 inv. (1921). Vid sjön
Fredrika-Bremer-förbundets
lanthushållnings-seminarium och lanthushållsskola.
Rimfrost. Egentlig r. (internationellt
meteorologiskt tecken l_l) utgör en fullständig
motsvarighet till d a g g (se d. o.) och är
en direkt ur luften skeende utfällning av
små iskristaller på den genom utstrålning
avkylda marken eller andra horisontala ytor.
Den kan karakteriseras som dagg i fast form,
och förutsättningen för dess uppkomst är, att
daggpunkten ligger under fryspunkten. — Enl.
gängse språkbruk betecknas som r. även de
vackra kristalliknande isbildningar, som vid
disigt el. dimmigt väder under vintern bruka
avsätta sig på trädens och buskarnas kvistar,
på telefontrådar och upprättstående föremål.
Denna företeelse, som lämpligen kan
benämnas dim frost (internationellt tecken V ),
är emellertid av annan natur än den
egentliga r. och bildas huvudsaki. genom överkylda
dimdroppars frysning (se Dimma) vid
beröring med fasta föremål. Den avsätter sig
därför företrädesvis på föremålens vindsida.
Under gynnsamma betingelser kan
avlagringen av dimfrost bli högst betydande. Så är
framför allt fallet i högfjällen, där dimfrosten
spelar en viktig roll som klimatisk faktor
och otvivelaktigt lämnar ett avsevärt tillskott
till nederbörden. Fjälldimfrosten i de
lappländska fjällen har noggrant beskrivits av
Hilding Köhler. — Ett slags rimfrostbildning
uppkommer även, när en längre köldperiod
avlöses av hastigt inträdande varmt och fuktigt
väder. Då utfälles på väggar, trädstammar
och andra kalla föremål en snöliknande
beläggning. Luftens daggpunkt är därvid i
regel högre än fryspunkten, varför vattenångan
ej utfälles direkt i fast form utan först
kondenseras till vatten, som därefter fryser. E. P.
RFmini, stad i it. prov. Forli, i landskapet
Emiliens ö. del, Romagna, vid Marecchias och
Ausas utlopp i Adriatiska havet samt
järnvägarna Bologna—Brindisi och Ferrara—R.;
52,800 inv. (1926). Biskopssäte. R. ligger på
en bördig strandslätt med lunder av
mullbärs-och olivträd. Romarnas Via Aemilia drog
förbi R. (Ariminum), ändpunkten för Via
Fla-minia. Från romartiden kvarstå delar av
stadsmuren, en triumfbåge, rest 27 f. Kr.,
Ponte d’Augusto, bron över Marecchia, i
dorisk stil med fem bågar, och en amfiteater.
Från 1200-talet härröra Palazzo dell’ Arrengo
och renässansens kanske mest betydande
monument i Romagna, Tempio Malatestiano (från
1809 katedral), i sitt nuv. skick uppf. under
1400-talet i italiensk gotik. Mot n. och n. ö.
ha på senare år längs havet hotell och
eleganta villor uppförts och badstranden mellan
Riccione, 10 km s. ö. om R., och Bellaria, 12
km n. v. därom, utnyttjats. R. kommer nu
Triumfbågen i Rimini.
som mondän italiensk badort närmast efter
Lido di Venezia och Viareggio. E. L-r.
R. blev 269 f. Kr. romersk koloni, hade
under medeltidens början växlande herrar och
fick på 1100-talet självstyrelse. På 1200-talet
tog sig släkten Malatesta envåldsmakt
i R. Om dess mest ryktbare medlem, S i g i
s-mondo Malatesta (d. 1468), se bl. a.
T. och W. Söderhjelm, »Italiensk renässans»
(3:e uppl. 1912). B. H-d.
RFmito, fi. Ry’mättylä, skärgårdssocken i
Abo och Björneborgs län, Finland; 142 kvkm,
2.575 inv. (1931), finsktalande. O. Brn.
Rimkrönike, Den danske, det mest
betydande danska verket på modersmålet från
1400-talet. R. är enl. somliga författad av
munken Niels i Sorö kloster, enl. andra
(Grundtvig och Bröndum-Nielsen) skriven av
flera förf. Den går från förhistorisk tid till
1481. Varje konung berättar själv sin
historia. R. var den första danska bok, som
trycktes (1495; fotolitografiskt faksimile 1873).
Uppl.: 1825 av Chr. Molbech, 1858 av C. J.
Brandt, 1895—1911 av Holger Nielsen. —
Litt.: J. Bröndum-Nielsen, »Om Rimkrönikens
sprogform og tilblivelse» (1930). P. E-t.
Rimkrönikorna, en samling av historiska
rimverk från Sveriges medeltid, avfattade på
knittelvers. De främsta äro Gamla
krönikan el. E r i k s k r ö n i k a n (se d. o.),
som skildrar folkungarnas brödrastrider, 1229
—1319, och Nya krönikan el.
Karlskrönikan (se d. o.), vilken behandlar
början av unionsstriderna och Karl Knutssons
regering, 1389—1452. Erikskrönikan har
skrivits måhända redan på 1320-talet, och
Karlskrönikan, vars original är bevarat,
torde ha erhållit sin slutliga utformning
redan på 1450-talet; båda äro betydelsefulla
källskrifter till Sveriges historia. Från ung.
samma tidpunkt som sistnämnda verk och
liksom detta trol. utarbetat på uppdrag av
Karl Knutsson är den korta
Förbindelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
