Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ringstrand, Nils Gustaf - Ringström, Georg Robert - Ringsölja - Ringtrast - Ringugn - Ringwaldt (Ringwald), Bartholomäus - Ringvall, Axel - Ringvält - Ringäpple - Rink, Hinrich Johannes - Rinkaby (Kristianstads län) - Rinkaby (Ringkarleby, Örebro län) - Rinkesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
889
Ringström—Rinkesta
890
innehade växlande förordnanden i flera
Norr-landsrevir. Sedermera övergick R. i
privattjänst, var 1897—1908 skogschef hos Mo och
Domsjö a.-b. och 1908—18 skogsinspektör hos
dåv. Norrlandsbänken. R. blev 1918 t. f.
landshövding i Västerbottens län, 1919 i
Kopparbergs län och var
1920—21 samt 1923 t.
f. landshövding i
Norrbottens län. 1923—31
var han landshövding
i Västerbottens län.
R. har innehaft en
stor mängd offentliga
uppdrag. Sedan 1912
har han varit led. av
styrelsen för
Skogs-högskolan och Statens
skogsförsöksanstalt
samt sedan 1924 ordf,
i Västerbottens läns
skogsvårdsstyrelse. 1918—28 var han ordf, i
Norrlands skogsvårdsförbund. 1907—12
tillhörde han norrländska skogs vårdskommittén.
1919—22 var R. ordf, i
kolonisationskommit-tén samt 1927—31 för skogssakkunnige för
Lappmarken. R. är en skicklig skogsman samt
en av de främsta kännarna av Norrlands
skogsförhållanden och näringsliv i övrigt.
Han har publicerat en mängd uppsatser i den
ekonomiska och skogliga fackpressen. S-r.
Ringström, Georg Robert, arkitekt (f.
18 6 2 25/7). Studerade vid Konstakad. och i
utlandet. R. gjorde beaktansvärda insatser i
de stora byggnadsfrågorna i Stockholm 1890
ff., dels i samarbete med G. Wickman och
F. Boberg förslag till riksdags- och
riks-bankshus, placerade på Riddarholmen,
Skeppsholmen och Helgeandsholmen, dels 1902 ff.
förslag att förlägga rådhus och kommunalhus
vid Hötorget. R. medverkade vid inredningen
och dekorerandet av operahusets inre. Bland
av honom utförda byggnadsverk märkas Klara
folkskolekomplex (1906—12) och
församlingshus (1907—10), vårdanstalten vid Slagsta
(1911), Kungsholms realskola,
Navigationsskolan i Stockholm och sparbank i Filipstad.
R. är skicklig akvarellmålare. G-g N.
Ringsölja, se S ö 1 j a 2.
Ringtrast, zool., se T r a s t s 1 ä k t e t.
Ringugn, se Tegel.
Ringwaldt (Ringwald), B ar t h o 1
o-m ä u s, tysk lutersk psalmdiktare (1530—99),
präst i Langenfeld, Brandenburg, hörde till
sin tids mest omtyckta författare. Hans
»Christliche Warnung des trewen Eckarts»
(1588) vann en oerhörd spridning. Därifrån
härrör skriftermålspsalmen 186 i 1819 års
fsalmbok. Ur R:s »Handbüchlein» (1586) ha
ämtats dödsberedelsepsalmen 470 och
dome-dagspsalmen 498, den senare byggd på den
berömda • medeltidssekvensen »Dies iræ» (se
d. o.). — Biogr. av F. Sielek (1899). Li.
Ringvall, Axel, operettsångare och
skådespelare (1860—1927). R. var 1880—82 och
1887—94 anställd vid Fröbergska sällskapet,
1895—98 vid Selanderska sällskapet och 1898
—1926 med kortare avbrott vid A. Ranfts
operettscener i Stockholm. R. ägde en rik
fond av humor och komisk fantasi, som i
förening med ett oförbränneligt solskenslynne
gjorde varje hans skapelse till ett festligt
original av muntert
vanvett och älskvärt
självsvåld. Hans
musikaliska säkerhet var
anmärkningsvärd.
Bland hans roller
märkas Calchas i »Den
sköna Helena»,
Pie-tro i
»Frihetsbröder-na», Lambertuccio i
»Boccaccio», Ollendorff
i »Tiggarstudenten»,
markis Inmari i
»Gei-shan», baron Mirsko i
»Den glada änkan», Bryngel i »Kronfogdarna»,
Löparnisse i »Värmlänningarne» och onkel
Bräsig i »Livet på landet». G. K-g.
Ringvält, se Vält.
Ringäpple, se Äpple.
Rink, Hi n r i ch Johannes, dansk
geograf, Grönlandsforskare (1819—93). Deltog
1845—47 i fregatten »Galatheas»
världsom-segling samt började 1848 sina geografiska
och geologiska
undersökningar på
Grönland, där han 1853
blev inspektör i
Juli-anehaabs distrikt och
1857—68 hade uppsikt
över hela
Sydgrönland. 1871—81 var
han direktör för den
grönländska handeln i
Köpenhamn. Sina
sista år tillbragte han
i Norge. Bland hans
många arbeten
märkas »Grönland» (2 bd,
1852—57), »Nogle bemærkninger om
inlandsisen og isfjeldenes oprindelse» (i Meddelelser
om Grönland, 8, 1888), »Eskimoiske eventyr
og sagn» (1866—71), »The eskimo tribes»
(1887). E. Ebg.*
Rinkaby, socken i Kristianstads län,
Vil-lands härad, på Kristianstadsslätten, närmast
ö. om Hammarsjön; 24,03 kvkm, 990 inv.
(1932). Skoglös sandslätt med betydande
tobaksodling. Mellan kyrkbyn (omkr. 500 inv.
1921) och Hanöbukten sträcker sig Vendes
art.-reg:tes skjutfält med flygvapnets
skjutskola. 1,044 har åker, 152 har skogsmark.
Ingår i Gustav Adolfs och R. pastorat i Lunds
stift, Villands kontrakt.
Rinkaby, förr även Ringkarleby,
socken i Örebro län, Glanshammars härad, på
n. stranden av Hjälmaren, strax n. ö. om
Örebro; 29,06 kvkm, 668 inv. (1932).
Slättbygd med mot n. tilltagande höjd och
skogighet. 1,487 har åker, 1,161 har skogsmark.
Egendomar: Esplunda och Myrö. Ingår i
Glanshammars och R. pastorat i Strängnäs
stift, Glanshammars kontrakt.
Rinkesta, gods i Ärla socken, Södermanland,
15 km s. ö. om Eskilstuna; 862 har, därav
243 har åker; tax.-värde 266,800 kr. (1928).
Delar av det medeltida R. skänktes på
1300-talet till kyrkan och indrogos sedermera till
kronan. R. kom 1594 till ätten Oxenstierna.
1624 till Natt och Dag, 1711 till
Wachtmei-ster och 1734 till Wattrang. Senare på
1700-talet var R. fideikommiss inom ätten
Klinc-kowström och tillhörde 1842—1914 släkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
