Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Ris—Rising
904
Ruinen av Riseberga kloster. T. h. Riseberga gård.
Ris, ett antal av 20 böcker papper.
Risallt (it. risa’lto, utsprång), utskjutande
mitt- el. sidoparti på en byggnad.
Risberg, Bernhard, filolog, författare (f.
1862 23/ø), fil. dr i Uppsala 1892, var 1894—
1928 lektor i latin och svenska i Linköping.
R. har varit verksam på många olika
humanistiska områden. Han
har skrivit ett stort
antal skarpsinniga
textkritiska och
litteraturhistoriska avh.,
utgivit svenska och
latinska förf, för
skolbruk samt urval av
Runebergs och Tegnérs
verk, översatt
»Eg-mont» och »Hermann
und Dorothea» av
Goethe samt ur dennes
skrifter i övers,
sammanfört »Gyllene ord»
(1932). R. har även översatt Aischylos’
»Aga-memnon» (1890) och Sofokles’ »Anligone»
(1910), dikter av Horatius och Propertius samt
Homeros’ Iliad (1928), G. T:s apokryfiska
böcker (1915; tills, m. J. Lindblom) m. m.
Intressant och självständig är R:s »Den
svenska versens teori» (1905—07). Vidare har
han skrivit »Den svenska psalmbokens
revision» (1897), psalmerna »I templets förgård»
(1902), flera diktsamlingar (ett urval, »Syn
och sång», 1920) och skådespelet »Meleager»
(1909). E. N. S-g.*
Risbäck, församl. i Västerbottens län,
omfattar förra kapellförsaml. R. i Dorotea
landskommun; 1,092.05 kvkm, 809 inv. (1931). I
kyrkbyn stort skolhem. Se vidare Dorotea
och karta vid Lappland, s. bladet.
Riseberga. 1. Socken i Kristianstads län,
N. Äsbo härad, på n. ö. sidan av Söderåsen;
139,08 kvkm, 4,120 inv. (1932). Genomflytes
av Rönneå; därinvid odlad bygd, i s. v.
kantad av Söderåsen med turistorten Skäralid, i
n. ö. av skogs-, ljung- och mossmarker. 3,930
bar åker, 6,860 har skogsmark. I R. ligga
Ljungbyhed (se d. o.), Bonarp (förr
exercisplats) samt vid Kolleberga en statens
skogs-skola. Egendom: Herrevadskloster (se d. o.).
Ingår i R. och Färingtofta pastorat i Lunds
stift, N. Asbo kontrakt.
2. Egendom i Edsbergs socken på
Närkes-■slätten, 22 km s. v. om Örebro; 341 har, därav
248 har åker; tax.-värde 286,900 kr. (1930).
Skänktes av jarlen Birger Brosa till R.
kloster och 1586 av hertig Karl till ståthållaren
i Närke Jost Kursell; tillhörde sedermera
bl. a. riksrådet Erik Ryning, landshövding
Jakob Fleming och hans efterkommande till
1750. 1830—70 utvecklades R. av O. G.
He-dengren (se d. o.) till en mönstergård. Jfr
uppsats av J. L. Saxon i »Risebergaboken»
(1931). G. R-ll.
3. Medeltida nunnekloster av
cisterciens-orden, i Edsbergs socken, Närke. Redan
jarlen Birger Brosa (d. 1202) upplät jord i R.
till cisterciensnunnor, en donation, som
förmodligen betecknar klostrets grundläggning.
Detta tillväxte sedan, erhöll skyddsbrev av
påvar och konungar och ägde slutligen stora
godskomplex i Närke samt besittningar i
Värmland, Södermanland och Östergötland.
Vid reformationen återbördades jord från
klostret till frälset redan 1527. R.
disponerades dock av abbedissan mot bestämd taxa
men var bortförlänat till Nils Jespersson
(Cruus) från 1536 till 1546 el. 1551, då det
hemföll till kronan. Ännu 1556 funnos dock
två nunnor kvar där. Klosterbyggnaderna
härjades av eld 1546. Ruinerna började
utgrävas 1830 och äro f. n. föremål för
grävnings- och konserveringsarbeten. Om klostret
och dess abbedissor se uppsatser av bl. a. B.
Waldén (med litt.-anv.) och K. G.
Gran-dinson i »Risebergaboken» (1931). B. H-d.
Risekatslösa, socken i Malmöhus län,
Lug-gude härad, på den småkuperade slättbygden
ö. om Hälsingborg; 14,96 kvkm, 489 inv.
(1932). 945 har åker, 76 har skogsmark.
Inom R. flera nedlagda stenkolsschakt.
Egendom: Boserup (se d. o.). Ingår i Ekeby,
Häss-lunda och R. pastorat i Lunds stift, Luggude
s. kontrakt.
Riset, med-, se Engelska sjukan.
Risfodermjöl, avfallet vid de skalade
riskornens polering. Oblandat innehåller r. av
smältbara beståndsdelar omkr. 6 % äggvita,
1 % amider, 10 % fett och 36 % kvävefria
extraktämnen och är då ett kraft foder,
lämpligt för dragare, ung- och gödboskap, dock
endast i mindre mängd vid svingödning,
emedan det ger ett alltför löst fläsk. Ofta
förekommer r. med inblandning av osmältbart
mjöl av risskal, varigenom dess värde starkt
nedsättes. Jfr Ris. H. J. Dft.
Risgryn, se Gryn och Ris.
Rishack, träv., se T r ä t u g g.
Risharv, lantbr., se Har v, sp. 594.
Rishi (skt rqi), i indiska litt. namn på
forntidens vise, särskilt på dem, som genom
gudomlig inspiration »skådat» Rigvedas
hymner; vanl. nämnes speciellt en grupp av
sju rishier, vilka hinduerna återfinna i
Karlavagnens konstellation. Senare betecknar r.
i allm. en helig vis man. J. Ch-r.
Ri’sico [-zikå], it., risk (se d. o.).
Rising, Adolf Abraham, apotekare,
kemist (f. 1866 21/ia), avlade apotekarexamen
1891, blev fil. dr i Zürich 1901 och
anställdes s. å. hos Gesellschaft für chemische
Industrie i Basel, från 1906 som vetenskaplig
chef och laboratorieföreståndare. 1910 blev
han assistent i kemi och kemisk farmaci vid
Farmaceutiska institutet och var laborator
där 1912—18. R. blev 1913 teknisk ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
