Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rising, Adolf Abraham - Risinge - Risingh, Johan - Risk - Riska - Riskera - Riskkoefficient - Riskli - Riskpremie - Risler, Édouard - Rismosse - Risoluto - Risorgimento, Il - Risotto - Rispapper - Risposta - Rissa - Rissalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Risinge—Rissalar
906
för det på hans initiativ grundade a.-b.
Astra, apotekarnas kemiska fabriker, och
sedermera för a.-b. Svensk färgämnesindustri,
vari Astra uppgick 1918. 1921 fick R.
privilegiet på apoteket S:t Erik i Stockholm. R.
är ordf, i styrelsen och chef för det 1923 på
hans förslag grundade Apotekens
kontrollabo-ratorium. Hedersled, av Ing.-vet.-akad. (1932).
R. har i facktidskrifter utgivit ett betydande
antal avh., huvudsaki. i organisk kemi. T. D.*
Risinge, socken i Östergötlands län,
Fin-spånga läns härad (se d. o., med karta), på
n. v. sidan av Glan; 372,97 kvkm, 9,820 inv.
(1931). Skogsplatå, uppdelad av
Finspångs-åns och därmed parallella sjöfyllda dalar.
4,007 har åker, 21,921 har skogsmark.
Huvudort är det stadsliknande Finspång (se d.
o.); vid Lotorp (se d. o.) sågverk. Egendomar:
Hult, Ysunda m. fl. gamla bruk. R. ödekyrka
har märkliga valv- och väggmålningar från
slutet av 1400-talet, restaur. 1917. Ett
hem-bygdsmuseum finnes. Pastorat i Linköpings
stift, Bergslags kontrakt.
Risingh, Johan, ämbetsman,
nationalekonomisk författare (omkr. 1617—72).
Studerade i Uppsala för Loccenius, var 1646—47
lärare åt Klas Tott och följde 1647-—48 denne
på en utländsk resa. 1651 blev R. sekr. i
Kommerskollegium, utsändes 1654 till Nya
Sverige med en skara utvandrare och blev
koloniens siste guvernör (se Nya Sverige,
sp. 1322). Efter koloniens fall återvände R.
till Europa, fick 1657 fullmakt som
tullöver-inspektor i Preussen och Pommerellen och blev
1665 assessor i sjörätten; sina sista år levde
han i armod, sysselsatt med
nationalekonomiskt författarskap. R. skrev på en vidlyftig
»Tractat om kiöphandeln», som ej
fullbordades och endast delvis bevarats; ett utdrag
trycktes 1669. I sitt verk gav R. intressanta
upplysningar om tidens handelsförhållanden,
framhöll Holland som det ekonomiska
mönsterlandet, förfäktade handelns frihet,
ogillade i regel monopol men ansåg en med
inhemskt kapital driven kompanihandel med
stapel- och kolonialvaror kunna vara till
nytta. — R:s »Relation om Nya Sverige» är utg.
av C. Sprinchorn i Hist. Bibi. 1878. — Jfr
Ellen Fries, »Johan Classon Risingh» (i Hist.
Tidskr. 1896), och litt. till art. Nya Sverige.
Risk (fr. risque, it. ri/sico), fara. Vid
alla ekonomiska företag måste företagaren
stå r. Visserligen kunna vissa fakta och data
betraktas som säkra (positiv visshet) och
vissa möjligheter som uteslutna (negativ
visshet). Däremellan måste beräkningarna röra
sig om allehanda tänkbara möjligheter, om
vilka slutsatser ur statistiskt
erfarenhetsma-terial kunna ge säkerhet endast inom vissa
gränser. I den mån dylik osäkerhet kan leda
till förlust, betecknas den som r., medan
utsikten till vinst räknas som chans. I mera
teknisk bemärkelse betecknas också som r.
utsikten att drabbas av förlust, uttryckt med
en riskkoefficient, som anger
förhållandet mellan antalet kända förlustfall och
totala antalet kända fall av samma slag.
En säker framtida inkomst kapitaliseras
efter gängse räntefot. I den mån
avvägning av r. mot chanser kommer i fråga,
måste nutidsvärdet reduceras även med
en riskpremie för den, som övertar r.
(»på egen r.»). Riskfördelning sker genom
samföretag (aktiebolag m. m.) och
organiserad kredit (se d. o., sp. 24). R. mötes med
olika slag av försäkring (se d. o., sp. 267),
varvid olika individuella försäkringsfall
uppdelas på 1 :a, 2:a o. s. v. klass r. ävensom
normala och innormala r. R. ingår i alla
former av spekulation. Emedan all produktion
(se d. o.) är mer el. mindre inriktad på
framtiden, medför den olika slag av r. Detta är
anledningen till avsättningar (till
reservfonder o. dyl.), avskrivningar m. m., vilka vanl.
påföras produktionskostnaderna (se
Produktion). Företagarvinsten efter avräkning av
arbetslön för företagarens eget arbete (som
driftsledare m. m.) och tillbörlig riskpremie
tenderar vid fri konkurrens till 0, ehuru den
i ett framåtgående samhälle till en tid kan
vara betydande i företag, som utnyttja nya
uppslag el. ledas med överlägsen skicklighet
(jfr Pris). Ehuru r. i det praktiska
ekonomiska livet med dess föränderlighet är
betydande, särskilt individuellt, har läran om r.
ägnats ringa uppmärksamhet i den teoretiska
nationalekonomien, som tillämpat ett
statiskt betraktelsesätt för de ekonomiska
företeelserna i stort sett och i längden, varvid r.
utjämnas (se Nationalekonomi, sp.
743). — Litt.: S. J. Bäfverfeldt i
Statsökono-misk Tidsskr. (Oslo 1923); F. H. Knight,
»Risk, uncertainty and profit» (1921); G.
Myrdal, »Prisbildningsproblemet och
föränderligheten» (1927). E. F. K. S-n.
Riska, namn på arterna av släktet
Lacta-rius av skivsvamparnas fam. bland
hyineno-myceterna, vilket utmärkes av att foten
liksom hos krämlorna är spröd, ej trådigt
upp-rispbar, samt av vit, gulröd, lilafärgad el.
färglös mjölksaft i fruktkropparna(»mjölksvåmp»),
Många arter, ofta gemensamt benämnda
pep-parling, ha skarp smak, t. ex. skäggriskan
(L. torminosus) och pepparriskan el.
tallsvampen (L. rufus), men kunna förtäras efter
förvällning el. nedsaltning. Läckra r. el.
blod-riskan {L. deliciosus) och mandelriskan (L.
volemus) äro utmärkta matsvampar. Jfr
färgplansch vid art. Svampar. Th. Lfs.
Riskera, äventyra, sätta på spel. —
Riskabel, äventyrlig, vansklig.
Riskkoefficient, se Risk.
Riskli, se Ris.
Riskpremie, se Risk.
Risler [rislä’r], Édouard, fransk pianist
(f. 1873), sedan 1894 bosatt i Paris. Har
företagit talrika konsertturnéer, kom till
Stockholm f. ggn 1901 och vann stora
sympatier för sin briljanta teknik och sitt rena,
klassiska föredrag (särskilt av franska
mästare). T. N.
Rismosse, se Mosse, sp. 363.
Risoluto [risålo’tå], it., mus., bestämt, med
kraftigt anslag.
Risorgimento [risård^ime’ntå], 11, it.,
uppvaknandet, se Italien, sp. 843.
Risotto [riså’tå], italiensk rätt av ris med
tillsats av buljong, lök, saffran och
parme-sanost. D-e.
Rispapper, bot., se Araliacéer.
Risposta [-på’sta], it., »svar»; mus., den
svarande stämman i en fuga.
Rissa, zool., se M å s s 1 ä k t e t, sp. 606.
Rissalar, zool., se A 1 f å g e 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
