- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
909-910

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ristori, Adelaide - Ristorno (Ritorno) - Risum - Risvin - Risör - Risöysund - Rit - Ritarakademien, Kongl. - Ritardando - Ritavuori (Rydman), Heikki - Ritchey, George Willis - Ritchie, Charles Thomson - Ritenbenk - Ritenuto - Ritkamera - Ritning - Ritornell - Ritorno - Rits - Ritschl, Albrecht

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

909

Ristorno—Ritschl, A.

910

skådespelerska (1821—1906). R. spelade tidigt
barnroller, utbildades av Gustavo Modena (se
d. o.) och Carlotta Marchionni, spelade från
1836 med snabbt växande framgång vid olika
sällskap, gifte sig
1847 med markis
Giuliano Capranica
del Grillo och
lämnade scenen men
återvände efter
några år i spetsen
för eget sällskap
och hyllades som
Italiens största
skådespelerska. R.
företog med
lysande framgång
från 1855
europeiska och från 1867
också amerikanska
turnéer. I
Stockholm spelade hon
1879 och 1880. Ilon

drog sig 1885 tillbaka från scenen och
framträdde sedan endast vid särskilda tillfällen. —
Med plastisk skönhet förenade hon i tragedien
ett flammande temperament och en
känslo-värme, som oemotståndligt grepo och ryckte
med, i komedien en humor, som lockade till
löjen och tårar. Uppfattningens djup och
uttryckets mänskliga sanning utmärkte i högsta
grad R:s kultiverade, sällsynt besjälade konst.
Bland hennes roller märkas lady Macbeth,
Fedra, Adrienne Lecouvreur, Mirandolina i
Goldonis »La locandiera» samt titelrollerna i
Alfieris »Maria Stuarda», »Mirra» och
»Rosa-munda», Pellicos »Francesca da Rimini» samt
V. Hugos »Lucrezia Borgia». R. utgav 1887 sin
självbiogr., »Ricordi e studii artistici». G.K-g.

Ristorno [ristå’rnå], riktigare R i t o’r n o,
it., ett särskilt inom sjöförsäkringen använt
uttryck för återbäring av försäkringspremie,
när försäkringsavtal av vissa anledningar
återgår. Utförliga bestämmelser om r. lämnas
i allmän svensk sjöförsäkringsplan 98—100 §§.
I lag om försäkringsavtal 16 § lämnas
allmänt hållna bestämmelser ang.
försäkringsgivarens rätt till premie, där avtalet upphör
i förtid. I fråga om livförsäkring innehålla
bolagens av konungen fastställda grunder
bestämmelser i förevarande hänseende. G. P-e.

RIsuni teneätis, amlci?, lat., »kunnen I
hålla er för skratt, vänner?», citat från
Hora-tius.

Risvin, se S a k e.

RIsör, kuststad i Aust-Agder fylke, Norge;
3,076 inv. (1930). Uppstod under
holländarnas trävaruhandel, blev köpstad 1723. Stort
träsliperi.

Risöysund, trångt sund mellan Andöy och
Hinnöy, Nordland fylke, Norge. På Andöy
ligger Risöyhamn, som anlöpes av
hurtigru-ten. Ax. S.

Rit (jfr Ritual), kyrklig ceremoni,
kyrkobruk, kulthandling.

Ritarakademien, K o n g 1., se
Akademien för de fria konsterna.

Ritarda’ndo [-då], förk. rit., it., mus., efter
hand långsammare.

Ri’tavuori [-voåri] (urspr. Rydman),
Heikki, finländsk politiker (1880—-1922).
Var advokat, tillhörde riksdagen (Finska

framstegspartiet) 1914 och 1919—22 och
spelade en stor roll som en av dem, vilka ville
likvidera det röda upproret i försoningens
anda genom amnestier m. m. R. var
inrikesminister i Vennolas centerministärer aug.
1919—mars 1920 och från april 1921.
Mördades febr. 1922 av en sinnesrubbad, som
påverkats av den häftiga kritiken mot R. H. E. P.

Ritchey [rftji], George W i 11 i s,
nordamerikansk optiker och astronom (f. 1864).
R. utförde först optiska arbeten vid
Yerkes-observatoriet och var 1905—18 anställd vid
Mount Wilsonobservatoriet såsom
chefkonstruktör, varefter han huvudsaki. varit bosatt
i Paris. R. slipade spegeln till och monterade
Mount Wilsonobservatoriets
150-cm-spegelte-leskop samt slipade spegeln till
252-cm-telesko-pet. R., som genom dessa o. a. arbeten visat
sig vara en optiker av stora mått, har också
intresserat sig för astrofotografien och genom
sina arbeten på Mount Wilson framställt
negativ, vilka icke kunnat överträffas
kvalitativt av någon, som senare arbetat med dessa
jätteinstrument. R. arbetar f. n. ivrigt på att
konstruera ännu större astronomiska
instrument än de nu i bruk varande, och även om
man kan ställa sig kritisk mot en del av de
meningar R. hävdat i detta sammanhang, så
äro dock hans synpunkter i stort sett av
betydande intresse, och hans försök skola säkert
medföra många för optiken och astronomien
viktiga resultat. K. Lmk.

Ritchie [rPt/i], Charles Thomson, 1905
baron R. of Dundee, brittisk konservativ
politiker (1838—1906). Invaldes i underhuset
1874, tillhörde Salisburys tre ministärer och
genomförde 1888 en vidsträckt
demokratisering av kommunalförvaltningen, bl. a. genom
införande av folkvalda korporationer för
grevskapens styrelse. Finansminister i Balfours
ministär 1902, måste han följ, år i likhet med
kolonialministern Chamberlain avgå, sedan de
råkat i konflikt med varandra i den då
utbrutna stora tullstriden. V. S-g.*

Ritenbenk, dansk koloni i Nordgrönland,
innanför ön Disko, på västkusten av
Grönland (se karta vid d. o.); 550 inv. (1921).
Invid R. ligger ett av Grönlands största
fågelberg samt på Disko (se d. o.) och
Nugssuak-halvön (se Grönland, sp. 1183) kolbrott.
Koloniens huvudort, R., grundades 1755.

Ritenuto [-no’tå], it., mus., något
långsammare än huvudtempot.

Ritkamera, se K a m e r a.

Ritning, skolv., förr använt namn på
teckning (se d. o.).

Ritorne’11 (it. ritorne’llo), mus.,
»återvändande», en refräng i 1400-talets madrigal;
på 1600-talet en regelbundet återkommande
instrumentalsats i en sång (i varje strof i
sången); fanns sedan även i dacapoarian. T. N.

Ritorno [ritå’rnå], se Ristorno.

Rits, se Up p r i t sn i ng.

Ritschl, Albrecht, tysk teolog (1822 25/3
—89 20/3), tyska teologiens mest bemärkta
gestalt under senare delen av 1800-talet, prof, i
Bonn 1852, i Göttingen 1864. R. trädde under
sin utbildningstid i beröring med den s. k.
förmedlingsteologien och stod därefter en tid
under starkt inflytande av den
Hegelsk-spekulativa teologien, särskilt av F. Chr.
Baur. Dennes påverkan märkes i första uppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 15:58:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free