Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robert av Glouscester - Robert av Jumlèges - Robert-Fleury, Joseph Nicolas - Robert-Fleury, Tony - Robert Guiscard - Roberti, Ercole de - Roberts, Charles George - Roberts, Frederick Sleigh - Roberts, Isaac - Robertsfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
927
Robert av Jumièges—Robertsfors
928
namn är fäst vid en rimkrönika, varav han
måhända dock endast skrivit slutet.
Krönikan, författad omkr. 1297 (utg. av A. Wright
i 2 bd 1887), har mest språkligt värde; som
historisk källa har den betydelse endast för
Henrik III:s senare år.
Robert av Jumièges [rå’bot- $ymiä’$],
prelat i England (d. omkr. 1070). Var av
normandisk börd och abbot i Jumièges’ kloster,
innan han 1042 begav sig till England, där
han 1044 blev biskop av London och 1051
ärkebiskop av Canterbury. Han måste 1052
gå i landsflykt till Normandie och
förklarades avsatt. Vilhelm Erövraren åberopade
behandlingen av R. bland förevändningarna för
sitt erövringståg mot England.
Robert-Fleury [råbä’r-flöri’], Joseph
Ni-colas, fransk målare (1797—1890). Var i
Paris elev av Girodet, Vernet och Gros,
studerade fyra år i Rom och återvände 1826 till
Paris. R. utställde på salongen historiska
genrebilder, vanl. med hemska motiv, t. ex.
»En scen från Bartolomeinatten» (1833),
»Au-todafé i Spanien» (1845), »Jane Shore
skymfad av pöbeln» (1850) och »Plundringen av
ett judiskt hus i Venezia» (1855). Med
förkärlek framställde han anekdotiska scener ur
berömda mäns liv. Han var även mycket
anlitad som porträttmålare. — Monogr. av H.
Jouin (1890) och H. Delaborde (1891). G. W. L.
Robert-Fleury [råbä’r-flöri’], Tony, fransk
målare (1838—1911), son till J. N. R.; elev av
Delaroche och Cogniet. Studerade i Rom, gick
i faderns fotspår och debuterade på salongen
1866 med en dramatisk skräcktavla,
»Blodbadet i Warschau 8 april 1861».
Luxembourg-museet, där han utfört en plafond,
»Skulpturens triumf» (1880), har flera av hans
tavlor. Han målade även porträtt. G. W. L.
Robert Guiscard [råbä’r giskä’r], hertig av
Apulien och Kalabrien (d. 1085), sjätte son till
normandhövdingen Tankred av Hauteville.
R. kom som ung till Italien med normandiska
krigare och blev 1057 greve av Apulien. Han
tog sitt land i län av påven 1059 och blev
då hertig av bl. a. Apulien och Kalabrien.
Jämte sin bror Roger bröt R. in på Sicilien,
där erövringar gjordes. R. sökte även
inblanda sig i de bysantinska angelägenheterna
och slog Alexios Komnenos 1081 vid Durazzo.
R. nödgades emellertid återvända till Italien,
där kejsar Henrik IV satt sig fast i Rom.
R. slog Henrik och befriade Gregorius VII,
men staden fick undergå en svår plundring
1084. Påven följde R till Salerno och dog
där 1085. Själv avled R. s. å. på Kefallenia
under ett fälttåg österut. Son till R. var
Bo-hemund I (se d. o.) av Antiokia. Litt.: F.
Chalandon, »Histoire de la domination
normande en Italie et en Sicile» (2 bd, 1907). (B. H-d.)
Roberti [råbä’rti], Ercole de, italiensk
målare (f. i början av 1450-talet, d. 1496),
verksam huvudsaki. i Ferrara, stod täml.
självständig gentemot hemstadens äldre
målare och tog intryck även av de venezianska
och padovanska mästarna Jacopo Bellini och
Mantegna. R. var en betydande kolorist. Stor
rörlighet och dramatiskt liv utmärka i
synnerhet hans senare alster. Till hans främsta
verk höra »Madonnan med helgon»
(Brera-museet, Milano), »Konsert» och »Medea»
(London) samt »Johannes Döparen» (Berlin). H.C-1.
Roberts [rå’bets], Charles George
Douglas, kanadensisk författare (f. 1860).
Har skrivit dikter och berättelser, av vilka
särskilt djurhistorierna äro omtyckta
(»Vildmarkens adel», 4 bd, 1915—19, m. fl. i sv.
övers.).
Roberts [rå’bots], Frederick Sleigh,
earl R. av Kandahar, Pretoria och Waterford,
engelsk fältmarskalk (1832 20/9—1914 M/n), f.
i Cawnpore i Indien. Blev artilleriofficer 1851,
deltog i bekämpandet
av det indiska
upproret 1857—58, i strider
vid Indiens n. v. gräns
1863 och i den
abessinska expeditionen
1868. R. blev
generalmajor 1878 och deltog
s. å. i det afganska
kriget, under vilket
han (aug. 1880) ledde
det dristiga företag,
som medförde
Kanda-hars befriande. Han
blev guvernör i Natal
och överbefälhavare för trupperna i Sydafrika
1881, generallöjtnant 1883 och
överbefälhavare över armén i Indien 1885, general 1890,
utnämndes till pär (baron) som lord R. av
Kandahar 1892, avgick på egen begäran från
sin plats i Indien 1893, blev fältmarskalk och
utnämndes till högste befälhavare på Irland
1895. Han blev 1899 överbefälhavare i
Sydafrika (om hans verksamhet där se
Boerkriget. sp. 644 ff.) men avgick från detta
befäl dec. 1900 för att övertaga platsen som
högste befälhavare i England. Som belöning
för sina förtjänster i Sydafrika fick han av
parlamentet en gåva på 100,000 pd st.,
varjämte han upphöjdes till earl. Han var 1901
—04 överbefälhavare över engelska armén och
visade även sedermera stort intresse för
landets försvar, särskilt som förkämpe för
införandet av allmän värnplikt (»Facts and
falla-cies», 1911). Han avled under en
inspektions-resa till indiska trupper i Frankrike under
världskriget. — R. var en energisk härförare;
han var vänlig och anspråkslös i sitt
uppträdande, utomordentligt populär bland
trupperna, bland vilka han gick under
smeknamnet »Bobs». Han skrev bl. a. »Forty-one years
in India» (1897). — Litt.: Monogr. av G.
Förrest (1914). (M. B-dt.)
Roberts [rå’bets], I s a a c, engelsk
amatörastronom (1829—1904). R., som först var
framgångsrik affärsman, övergick senare till
astronomien och blev den förste, som
systematiskt utförde studier av nebulosornas
struktur medelst fotografiska metoder. De
viktigaste resultaten äro nedlagda i ett si ort verk,
»Photographs of stars» etc. (2 bd, 1893—99),
med många för sin tid utmärkta
avbildningar av nebulosaobjekt. — Hans hustru i andra
giftet, Dorotea Klumpke-Roberts,
av fransk börd, hade före sitt giftermål
behandlat teoretiska problem men har senare
övergått till att fullfölja sin mans
undersökningar om nebulosornas astronomi. K. Lmk.
Robertsfors, kapellförsamling i
Västerbottens län, omfattande n. ö. delen av Bygdeå
landskommun, kring nedre Rickleån; 143,59
kvkm, 2,939 inv. (1932). Vid Rickleån ligga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
