Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929
Robertson—Robespierre
930
R. bruk och municipalsamhälle (53 har, 961
inv, 1931, tax.-värde å fastighet 913,600 kr.
1930, tax. inkomst 730,120 kr.), det senare
genom en 7 km lång elektr. järnväg förenat
med Sikeå (omkr. 550 inv. 1921) vid
Bottenviken. Bruket, som äges av a.-b. Robertsfors
(gr. 1899, aktiekap. 4 mill. kr.), omfattar
sågverk med exporthyvleri (240 arb.), sulfitfabrik
(170 arb.), mek. verkstad med giuteri (40 arb.)
och elektr. kraftstation i R. samt äger Sikeå
hamn (6 m djup) och omkr. 85.000 har skog.
Tillv.-värde per år 5 mill. kr. (22,000 ton torr
sulfitcellulosa, 13,000 stds trävaror). — 1759
anlades vid R. en masugn av R. Finlay och
J. Jennings, på 1780-talet stångjärns- och
manufakturverk, gjuteri och mek. verkstad
av J. Lefebure; malm erhölls från Dannemora,
Utö m. fl. gruvor. — Se vidare B y g d e å. —
Litt.: B. Boethius, »R:s bruks historia» (1921).
Robertson [rå’batson], Frederick
William, anglikansk präst (1816—53), från
1847 verksam i Brighton. Genom egna
erfarenheter samt inflytelser från Carlyle och
den tyska idealismen
drevs R. över från den
lågkyrkliga
evangeli-kalismen till den
»liberala» bredkyrklig-heten. Vid sidan om
Maurice och Kingsley
framträdde han som
en varmhjärtad och
vältalig vän till den
på 1840-talet
betryckta engelska
arbetarvärlden. Sin
berömmelse vann han som
predikant. Med stor
klarhet och förmåga av psykologisk inlevelse
förenade han en egenartad religiös intensitet,
som lämnade det dogmatiska och
begrepps-mässiga därhän och vädjade till hjärta och
inbillningskraft. Hans predikningar (5 bd,
1855—90; 3 dir i sv. övers. 1864—69, 2:a uppl.
1896—1901, IV 1904) ha erhållit en enorm
spridning även utanför England. — Biogr. av
S. A. Brooke (1865; ty. bearb. av Charlotte
Broicher. 3:e uppl. 1911). E. Nwn.
Robertson [rå’botson], John George,
engelsk litteraturhistoriker (f. 1867), sedan
1903 prof, i tyska språket och litteraturen
vid Londons univ. R. har skrivit bl. a.
»Goethe and the 20. century» (1912), »The
literature of Germany» (1913), »The genesis
of the romantic literary theory» (1923),
»Goethe and Byron» (1926) och »Goethe»
(1927; sv. övers. 1928). Sedan 1924 är R. dir.
för avd. för skandinaviska studier vid univ.
och från 1906 utgivare av Modern Language
Review. R-n B.
Robertson [rå’botson], William, skotsk
historiker (1721—93). R. gick den prästerliga
banan och blev den centrala gestalten i den
moderata, »latitudinaristiska» rörelse inom
den skotska kyrkan, som vid årh:s mitt
trängde tillbaka den stränga
presbyterianis-men. Som hävdatecknare slog han igenom
med »History of Scotland during the reigns
of queen Mary and of James the sixth» (2 bd,
1759). Hans huvudverk är »History of the
reign of the emperor Charles the fifth» (3 bd,
1769; sv. övers. 1800—04). R:s historieverk
höra till upplysningstidens mest utpräglade
med avseende på bristfällig källkritik och
konventionellt ohistorisk uppfattning (t. ex.
den inledande
medeltidsskildringen i
nyssnämnda arbete) men
också till tidevarvets
glansfullaste med
avseende på stil,
grup-peringskonst, skildring och genomfört
rationalistiskt perspektiv. De uppnådde
också enastående
popularitet hos samtiden
men ha blivit
föråldrade genom
1800-talets forskning. R.
blev 1762 rektor vid Edinburghs univ. och
1763 rikshistoriograf; han utgav vidare bl. a.
»History of America» (2 bd, 1777). T. S-g.
Robertson [rå’betsan], sir William
Robert, engelsk fältmarskalk (f. 1859). Gick
in som menig vid kavalleriet 1877, blev officer
1888, tjänstgjorde i Indien och genomgick
1897—98
generalstabs-skolan. R. utmärkte
sig i boerkriget, blev
överste vid
generalstaben 1903 och chef för
generalstabsskolan
1910. Under
världskriget blev R. först
generalkvartermästare
vid expeditionsarmén
och jan. 1915
general-stabschef vid samma
armé. Dec. s. å. till
febr. 1918 var han chef
för rikets generalstab,
blev maj s. å. högste befälhavare över
trupperna i hemlandet och var chef för trupperna
vid Rhen 1919—20. R. blev baronet 1919 och
fältmarskalk 1920. R:s självbiogr., »From
private to field-marshal», utkom 1921. M. B-dt.
Robertsås [råbä’r-] nyttjas till kotletter,
kokt skinka m. fl. kötträtter. Den tillredes av
smör, rödlök, mjöl, buljong, senap, ättika,
peppar, socker och salt. D-e.
Roberval [råbärva’l], Gilles
Person-ni e r de, fransk matematiker och en av den
franska vet.-akad :s stiftare (1602—75). Blev
1631 prof, i filosofi och snart därefter i
matematik vid Collège de France. Bekant
genom sina undersökningar över cykloiden, var
han den förste, som beräknade dess yta. Han
utvecklade en metod för bestämmandet av
tangenten i en viss given punkt till en given
kroklinje, vilken metod var nära besläktad
med Newtons fluxionsmetod. R. uppfann även
ett slags våg, som är uppkallad efter honom.
Senare invecklades han i en vetenskaplig
strid med Cartesius med anledning av sin
beräkning av cykloidens yta. T. B.
Robespierre [råbäspiä’r], Maximilien,
fransk revolutionsman (1758 e/5—94 28/y), son
till en sakförare i Arras, frielev vid
jesuitkollegiet Louis le grand. När R. efter
avslutade juridiska studier återvände, uppvak
tade han Rousseau, vars hängivne lärjunge
XVI. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
