Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robilant, Carlo Felice Nicolis - Robin Hood - Robinia - Robinson (pseudonym) - Robinson, ätt - Robinson, Benjamin Lincoln - Robinson, Edward - Robinson, Edwin Arlington - Robinson, sir Hercules - Robinson, John - Robinson, John (biskop) - Robinson, Mary - Robinson Crusoe - Robot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Robin Hood—Robot
934
mån. Han lämnade s. å. utrikesledningen och
blev juni 1888 ambassadör i London. L-ts.
Robin Hood [rå’bin ho’d], hjälten i en
mängd engelska ballader. Enl. sägnen var. R.
en man på Rikard Lejonhjärtas tid, som
förklarades fredlös och sedan under årtionden
levde som rövare i skogen Sherwood. Han var
en »ädel» rövare, som aldrig tillät våld mot
kvinnor, endast tog från rika feodalherrar
och gav åt de fattiga, som han beskyddade
mot deras fordringsägare. I det hela var R.
det förkroppsligade uttrycket av folkets hat
mot de normandiska erövrarna. I slutet av
medeltiden var han de lägre folkklassernas
ideal, ett uttryck för missnöjet med tidens
sociala orättvisor. Möjl. äger sägnen om R.
historisk grund. Balladerna om R. äro utg. av
bl. a. H. J. Child, »English and scottish
populär ballads», V (1888). E. B-n.*
Robi’nia, växtsläkte, tillhörande underfam.
Mimosoideae bland baljväxterna. Den från
Nordamerika härstammande R. Pseudacacia,
som blir ända till 20 m hög med välluktande
blommor i vackra hängande klasar,
förekommer odlad och förvildad i s. och mell. Europa.
Den är även härdig i s. Sverige. E. S-g.
Robinson [rå’-], pseud. för O. O. U. v.
Feilit-zen (se d. o.).
Robinson [rå’binsen], engelsk adelsätt,
härstammande från en pA 1500-talet från
Hamburg inflyttad tysk köpman. Av hans
ättlingar blevo flera bemärkta som diplomater
och politiker under olika adelsnamn: De Grey,
Goderich, Grantham och Ripon (se d. o.).
Robin*on [rå’binson], Benjamin
Lincoln, nordamerikansk botanist (f. 1864),
kurator vid Harvard-univ :s botaniska museum,
Cambridge, 1892 och prof, i systematisk
botanik där 1899. Han har utgivit »Synoptical
flora of North America» (1892—97; med flera
medarb.) och en mängd skrifter om Förenta
staternas och Mexikos flora m. m. samt utger
sedan 1899 tidskr. Rhodora. C. Lmn.*
Robinson [rå’binson], Edward,
nordamerikansk teolog (1794—1863), prof, vid det
presbyterianska Union seminary i New York
1837. R., som två gånger besökte Palestina,
utgav bl. a. »Biblical researches of Palestine»
(2 dir, 1841—56). Biogr. av H. B. Smith och
R. D. Hitcheock (1863). — R. var sedan 1828
g. m. Therese Albertine Luise von
Jakob (1797—1869), f. i Halle. Under
signaturen T a 1 v j (begynnelsebokstäverna i
hennes flicknamn) utgav hon bl. a. 2 bd ty. övers,
av serbiska folkvisor (1825—26; 3:e,
utvidgade uppl. 1853) och arbeten om olika länders
folkdiktning. E. Nwn.
Robinson [rå’binson], Edwin A r 1 i n
g-t o n, nordamerikansk författare (f. 1869).
Hade haft affärsanställning i New York och
skrivit flera blott av litterära personer
uppskattade verk, när Roosevelt »upptäckte»
honom och 1905 gav honom en väl avlönad plats
i New Yorks tullkammare, där han
stannade till 1910. — R:s verk äro
diktsamlingarna »Children of the night» (1897), »Captain
Craig» (1902), »The town down the river»
(1910), »The man against the sky» (1916),
»The three taverns» (1920), dramerna »Van
Zorn» (1914) och »The Poreupine» (1915),
eperna »Merlin» (1917), »Lancelot» (1920),
»Avon’s harvest» (1921), »Roman Bartholow»
(1923), »Man who died twice» (1924),
»Tristram» (1927), »Cavender’s house» (1929). Hans
»Collected poems» utkommo 1921 och 1929. —
R. är en fin psykolog och förstår att ge den
dramatiska spänningen i själskonflikter. —
Se Amy Lowell, »Tendencies in modern
ame-rican poetry» (1921), L. Untermeyer,
»American poetry since 1900» (1923) och »Modern
american poetry» (1930). Jfr
Nordamerikanska litteraturen, sp. 1106. R-n B.*
Robinson [rå’binson], sir Hercules,
brittisk koloniguvernör (1824—97); adlad 1859,
baronet 1891, pär med titeln baron R o
s-mead 1896. R. innehade från 1859 flera
viktiga guvernörsposter, bl. a. i Hongkong 1859
—65 och i Nya Syd-Wales 1872—79 samt var
Kapkoloniens guvernör och high commissioner
över Sydafrika 1880—89 och 1895—97. R.
verkade konsekvent för att åvägabringa ett
bättre förhållande mellan boerna och det
brittiska folkelementet i Sydafrika. Han stödde
även Cecil Rhodes vid kolonisationens
utsträckning till Bechuanaland. Hög ålder och
sjuklighet hindrade R. att med tillräcklig
kraft ingripa i den svåra kris, som under hans
andra guvernörsperiod utbrutit (uitlanders’
upprorsförsök i Transvaal och dr Jamesons
raid); jfr Sydafrika, historia. V.S-g.
Robinson [rå’binsøn], John, se K o n g r
e-gationalister.
Robinson [rå’binson], John, engelsk
biskop och diplomat (1650—1723). Blev på
1680-talet predikant vid engelska beskickningen i
Stockholm och verkade i Sverige till 1709,
tidtals som tjänstförrättande resident el.
envoyé. Efter sin återkomst till England blev
han biskop 1710 av Bristol och 1713 av York,
blev 1711 sigillbevarare och var 1712—13
Englands förste delegerade vid
fredsunderhandlingarna i Utrecht. Han skildrade svenska
förhållanden i »Account of Sweden» (1695;
3:e uppl. 1717). V.S-g.
Robinson [rå’binsan], Mary, se D
ar-ni e s t e t e r, J.
Robinsonäder kallas de många
efterbild-ningarna av Defoes ryktbara, 1719 utkomna
äventyrsroman »Robinson Crusoe». 1760
fun-nos redan 40 sådana, och sedermera tillkom
ett stort antal. Största framgången hade
Campes med undervisande dialoger späckade
»Robinson der Jüngere» (1779), som översattes
till alla europeiska språk och i Tyskland
utgått i över 100 uppl. — Litt.: H. Ulrich,
»Robinson und die Robinsonaden» (1898); F.
Brüg-gemann, »Utopie und Robinsonade» (1914); Y.
Hirn, »ön i världshavet» (1928).
Robinson Crusoe [sv. uttal rå’- krüso],
världsbekant äventyrsroman av D. Defoe (se
d. o. och Robinsonäder).
Robot [rå’båt], beteckning för
maskinmänniska, mekanisk inrättning, som ersätter en
människas arbete. Ordet kommer från tjecken
K. Öapeks (se d. o.) skådespel »R. U. R.», en
utopi om ett samhälle med konstgjorda
arbetare, kallade robots (av tjeck, robota,
hoveri-dagsverke). Konstruktionen av dylika
apparater har mycket länge sysselsatt den
mänskliga fantasien (jfr Daidalos och H o m u
n-c u 1 u s) och satt tydliga spår i olika länders
folkdiktning. Skickliga urmakare
konstruerade på 1700- och 1800-talet mekaniska
dockor, som utförde vissa mänskliga rörelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
