Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddidrott - Rode, Halfdan - Rode, Helge - Rode, Hermann (Hermen) - Rode, Ove - Rode, Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Rode, H.—Rode, P.
948
Den hel. Ambrosius. Detalj av predellnn till
Stockholms storkyrkas altare av 1468.
Jönköpings roddsällskap, stiftat 1884,
pioniä-rer för den moderna idrotten. I samband med
Riksidrottsförbundets bildande 1903 fick r.
sitt landsförbund. Jfr »R.» i »Illustrerad
idrottsbok», utg. av V. Balck (II, 1887). och G.
Ahlberg, »Svenska roddförbundet», i »Svenska
gymnastik- och idrottsföreningarnas
riksförbund 1903—1928. En minnesskrift» (1928).
Jfr Kanot. A. S-n.
Rode [rö’do], H a 1 f d a n, norsk sångare (f.
1871), utbildad i Italien och Tyskland. Har
sedan 1894 framträtt i Norge och Sverige
som framstående operasångare och tillvunnit
sig stora sympatier genom sina tolkningar
av barytonroller som Figaro i »Figaros
bröllop», Don Juan, Marcello i »Bohöme»,
Sharp-less i »Madame Butterfly» m. fl. T. N.
Rode [rö’öe], Helge, dansk författare (f.
1870), dotterson till Orla Lehman, bror till
O. R. Uppfostrades i Norge men kom 1887
till Köpenhamn och har sedan mestadels bott
där som författare och kritiker. R.
debuterade med berättelsen »Styrke» (1891), som
följdes av en utomordentligt rik produktion
av dikter, skådespel och kritiska arbeten.
Efter ett andligt genombrott slöt sig R. först
på 1890-talet till den grupp författare, som
sökte förena de av Georg Brändes vunna
påverkningarna från utlandet med danska
nationella och religiösa värden. I diktsamlingar
som »Hvide blomster» (1892), »Ariel» (1914)
och »Den stille have» (1922) har han skapat
en enkel och själfull poesi, som i djup och
välljud hör till Danmarks ädlaste. Hans
talrika skådespel, bl. a. »Kongesönner» (1896),
»Kampene i Stefan Borgs hjem» (1901),
»Morbus Tellermann» (1912), »En mand gik ned fra
Jerusalem» (1920) och »Moderen» (1921), stå
högre genom rikedom på idéer och poesi än
genom teknisk färdighet. Genom kritiska och
resonerande arbeten som »Regenerationen i
vort aandsliv» (1923), »Pladsen med de grön-
ne træer» (1924), »Det store ja» (1926) och
»Det sjælelige gennembrud» (1928) har R.
blivit en av de ledande i dansk kultur; från
en mystisk-oklar religiositet angriper han
materialism och mekanisering. — R:s hustru,
Edith R., f. N e b e 1 o n g (f. 1879), har
utgivit en rad berättelser och en diktsamling,
vittnande om skarp iakttagelseförmåga och
fin berättarkonst.
Rode [rä’de], Herm ann (Hermen), tysk
konstnär, verksam under 1400-talets senare
hälft i Lybeck, någon tid trol. även i
Sverige. Utgående från de av R. 1484 signerade
målningarna på ett altarskåp för S:t
Lukas-bröderna i Lybeck (nu i museet där), har man
tillskrivit honom ett flertal arbeten, bl. a.
målningarna på ett altarskåp i Stockholms
storkyrka (1468; se Altarskåp, bild på
pl.; skulpturen antages numera vara av B.
Notke el. honom närstående bildskärare);
figursviten på predellan med Kristus i mitten
(se detaljbild, sp. 947) är konstnärligt sett
altarverkets bästa parti och visar, att dess
mästare var en mycket betydande konstnär i
kretsen kring Notke (jfr d. o.). Antagl. har
R. själv utfört även skulpturarbetet till ett
altarskåp för Salems kyrka (nu i Statens
hist. museum i Stockholm), vars målningar
S:t Erik, Birgitta m. fl. helfigursgestalter
han med största sannolikhet utfört (på
1480-talet). — Litt.: A. Goldschmidt, »R. und
Notke» (i Zeitschrift für Bildende Kunst, årg.
12, 1901); A. Lindblom, »Nordtysk skulptur
ech måleri» etc. (1916); »Norddeutsche Kunst
in schwedischen Kirchen», utg. av B.
Thorde-man (1930). E. L-k.
Rode [rö’öe], Ove, dansk politiker och
publicist (f. 1867), bror till Helge R. Blev
student 1885 i Oslo, kom 1886 tillbaka till Dan
mark och blev journalist. Efter att ha redi
gerat ett par mindre
tidningar knöts R.
1892 till Politiken,
vars redaktionssekr.
han var 1892—1901
och politiske red. 1905
—13. Under stark
påverkan av Hörup
ställde han sig på
vänsterns yttersta flygel
närmast
socialdemokratien och var
ledande vid bildandet av
den radikala vänstern
1905. R. var 1909—27
led. av folketinget. Som inrikesminister i
ministären Zahle 1913—20 fick han under
världskriget huvudarbetet med och huvudansvaret
för regeringens ekonomiska politik,
ransonering, förbud och hjälp till arbetslösa. Efter
ministärens avskedande var han partiets
ledare i riksdagen och närmade sig vänstern.
1927 blev han huvudred, för Politiken. R. är
en framstående talare och skribent. Han har
bl. a. utgivit versdramat »Harlekins
omven-delse» (1899) och en samling tal under kriget,
»I krigens vendetegn» (1921). P. E-t.
Rode [råd], Pierre, fransk violinist (1774
—1830), elev av Viotti. Blev prof, vid det
nygrundade konservatoriet i Paris 1795,
företog talrika konsertresor och verkade 1803—
08 i Petersburg, där bl. a. J. F. Berwald var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
