Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rohan, ätt - Rohan, Henri de - Rohan, Louis René de - Rohbau - Rohde, Erwin - Rohde, Johan - Rohden, Franz von - Rohilkhand - Rohilla - Rohlfs, Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Rohan, H. de—Rohlfs
964
hertigtitel av Montbazon och 1808
österrikisk titel av furst R. Dessa värdigheter
ärvdes av linjen R.-R ochefort, som alltjämt
lever i Tjeckoslovakien och Österrike. Av
ättens medlemmar märkas Henri de R. och
(av linjen R.-Guéménée) Louis René de R.
(se nedan). B. H-d.
Rohan [råä’], Henri de, hertig av R., fransk
krigare (1579—1638); jfr släktövers. Gjorde
militär karriär i hugenotternas led och var
efter Henrik IV :s död 1610 deras ledare till
fredsslutet i Alais (1629; se Hugenotter,
sp. 90). Därefter stod R. 1630—31 i Venezias
tjänst men verkade sedan som fransk
representant i Graubünden, varvid han bl. a. trädde
i förbindelse med Gustav II Adolf. 1635—37
försvarade han framgångsrikt det strategiskt
viktiga Val Tellina mot de kejserliga
trupperna men måste nedlägga sitt befäl, främst på
grund av Richelieus misstro mot sin
protestantiske general. 1638 trädde R. i hertig
Bernhards av Weimar tjänst och sårades
dödligt i slaget vid Rheinfelden s. å. R. var en
av tidens främsta franska härförare med
livligt sinne även för militärvetenskapliga
problem. Hans memoarer (tr. 1644) utgöra en
viktig källa till hugenottkrigens historia. —
Litt.: M. G. Schybergson, »Hugenotterna
under hertig Rohans ledning» (1877); A. Laugel,
»Henry de R.» (1889); F. Pieth, »Die Feldzüge
des Herzogs R. in Veltlin und in Graubünden»
(1905). B. E-r.
Rohan [råä’], Louis René de, fransk
prins, kardinal (1734—1803); jfr släktövers.
Var 1772—74 ambassadör i Österrike, blev
storallmoseutdelare 1777, kardinal 1778 och
biskop i Strassburg 1779. R., som hade
smak för galanta äventyr och lyx, är mest
beryktad genom sin roll i den s. k.
halsbands-processen (se d. o.). Han sällade sig senare till
emigranterna i Tyskland och nedlade vid
kon-kordatets antagande 1801 sitt biskopsämbete.
Rohbau [rä’bau], ty., murverk av bränt
tegel utan överdrag av puts.
Rohde [rä’do], Erwin, tysk klassisk
filolog (1845—98). Blev e. o. prof, i Kiel 1872,
prof, i Jena 1876, i Tübingen 1878, i Leipzig
våren 1886 och i Heidelberg hösten s. å. R.
var nära vän till Friedrich Nietzsche.
Förnämligast genom sina två huvudarbeten, »Der
griechische Roman und seine Vorläufer» (1876;
3:e uppl. 1914) och »Psyche. Seelencult und
Unsterblichkeitsglaube der Griechen» (2 bd,
1890—94; 10 :e uppl. 1925), blev R. bekant och
verkade befruktande långt utanför de
fack-lärdas krets. Tysk romantik berör hans
arbete »Friedrich Creuzer und Karoline von
Günderode» (1896). Hans smärre skrifter äro
samlade i »Kleine Schriften» (2 bd, 1901),
vartill sluter sig en biogr. över R. av O.
Cru-sius (1902). E. N-n.*
Rohde [rö’öo], Johan, dansk målare (f.
1856). Studerade först medicin, var ett år
elev vid konstakad., därefter hos Tuxen och
Kröyer och har sedan mycket vistats
utomlands, mest i Italien. R. var 1891 en av
stiftarna av Den frie udstilling. Han har med
förkärlek målat danska stadsbilder med starkt
uttryckt stämning, framställningssättet
dekorativt förenklat med stora linjer och
bestämda färgplan, t. ex. »Vinterafton i Ribe»,
»Sommardag vid Karups å» (båda i
Köpen
hamns konstmuseum), »Sommarafton i
Tön-ning» (Nationalmuseum i Stockholm) och
»Motiv från Ribe å» (Göteborgs museum). R. har
även målat kärnfulla porträtt, bl. a. av sin
moder (konstmuseet), målarna Willumsen
(Göteborgs museum) och Zahrtmann
(Nationalmuseum i Stockholm). Han har också utfört
litografier och arbeten i silver samt ritningar
till möbler. G-g N.*
Rohden [rå’don], Franz von, tysk
målare (1855—1904), son till landskapsmålaren
Martin R. (1778—1868), är en av de
betydande tyska målare, som blivit föga beaktade
intill senaste tid. Hans damporträtt äro
hållna i en enkel teknik, som utgår från
nasa-renernas stil, men äro stort sedda, teckningen
mästerlig i sin slutenhet och skärpa. »Den
heliga familjen» finnes i Nya pinakoteket i
München. G-g N.*
Rohilkhand [råuhilka’nd], område inom
Förenade provinserna Agra och Oudh, Indien,
mellan Himalaja och övre Ganges.
Namnet är förbundet med den afganska
folkstammen rohilla (se d. o.). Det historiska
R-motsvaras närmast av den nuv. divisionen
Bareilly (28,000 kvkm, 5,198,773 inv. 1921),
stundom kallad R., kring staden Bareilly (se
d. o.). Se även Hastings, W.
Rohflla (eng. rohillas), afgansk folkstam,
bosatt i R o h i 1 k h a n d, n. ö. om Oudh,
fördrevs därifrån 1774 av waziren av Oudh, som
därvid av strategiska skäl understöddes av
brittiska hjälptrupper (the rohilla war; jfr
Hastings, sp. 620).
Rohlfs [rälfs], Gerhard, tysk
Afrika-resande (1831—96). Tjänstgjorde 1855—60 som
läkare i främlingslegionen i Algeriet, där han
lärde sig arabiska och blev förtrogen med
muhammedanska
seder. 1862—65
företog han vidsträckta
resor i Marocko och
n. v. Sahara, där han
bl. a. närmare
undersökte oaserna Tafilelt
och Tuat. Efter att
1865 ha återvänt till
Tyskland for han från
Tripolis över Mursuk
till Bornu, i vars
huvudstad, Kuka, han, i
egenskap av läkare
och (föregiven)
mu
hammedan, väl mottogs av sultanen; han
uppehöll sig där juli—dec. 1866. över delvis
okänt land drog han sedan åt s. v. till
hamnstaden Lagos. 1868 medföljde han den
engelska Napirexpeditionen till Abessinien och
besökte 1869 bl. a. oasen Siwa. 1873—74 gjorde
han för egyptisk räkning en expedition till
Libyska öknen, och 1878 sändes han med
gåvor från tyske kejsaren till sultanen av Vadai
men blev plundrad på vägen och måste vända.
Under denna färd nådde han som förste europé
oasen Kufra (i ö. Sahara). Han utnämndes
1885 till generalkonsul i Sansibar men
återvände snart och bodde till sin död i
Tyskland. — Litt.: K. Guenther, »G. R.,
Lebens-bild eines Afrikaforschers» (1912). — Bland
R:s många skrifter märkas »Reise durch
Marokko» (1868; 4:e uppl. 1884), »Land und
Volk in Afrika» (1870; 3:e uppl. 1884; »Land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
