Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rohlfs, Gerhard - Rohrbach (Metallflugzeugbau) - Rohrbach, Paul - Rohtlieb, Johannes - Roi - Roine - Rois fainéants - Roi soleil - Rojalism - Rojas, Fernando de - Rojas Zorrilla, Francisco de - Rok - Rokassowskij, Platon Ivanovitj - Rokitansky, Karl von - Rokitnoträsken - Rokoko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Rohrbach—Rokoko
966
och folk i Afrika», 1871), »Quer durch Afrika»
(2 bd, 1874—75), »Drei Monate in der
Li-byschen Wüste» (1875; bd 2—3 med titeln
»Die Expedition zur Erforschung der Libyschen
Wüste», 1876—83), »Beiträge zur Entdeckung
und Erforschung Africas» (1876), »Kufra.
Reise von Tripoli nach der Oase Kufra» (1881)
och »Quid novi ex Africa» (1886). (K. G. L.)
Rohrbach [rä’rbal$], tysk flygplansfabrik
(R. M e t a 11 f 1 u g z e u g b au), gr. i Berlin
1922. Har bl. a. för Deutsche Luft-Hansa
byggt ett stort antal flermotoriga (2—3
motorer) trafikflygplan av märkena »Robbe»,
»Roland», »Rocco», »Romar». Som
byggnadsmaterial begagnas duraluminium i största
utsträckning. — Firman R. Metal-Aeroplan Co.
A/S i Köpenhamn är tillverkare av
militärflygplan. ö-g.
Rohrbach [rä’rba^], Paul, tysk politisk
författare (f. 1869 i Irgen, Lettland).
Studerade först teologi i Dorpat och Berlin och
utgav bl. a. »Die Berichte über die
Auferste-hung Jesu» (1898). R. företog sedermera
vidsträckta resor i Ryssland, Persien, Turkiet,
Östasien, Östafrika, var 1903—06 tysk
kommissarie för kolonisation i Sydvästafrika och
blev 1908 docent i kolonialekonomi vid
Berlins handelshögskola. Han framträdde i ett
flertal skrifter såsom målsman för tysk
utomeuropeisk ekonomisk expansionspolitik
(»Deutsch-chinesische Studien», 1909, »Aus
Süd-west-Afrikas schweren Tagen», s. å.,
»Deutsch-land in China voran», 1912, m. fl.) och
förordade under världskriget tysk expansion i de
nya randstaterna samt företog efter tyska
revolutionen en föredragsresa till tyskarna i
Sydamerika (»Bei den Deutschen in
Latein-Amerika», 1923). Bland hans skrifter
märkas vidare »Der deutsche Gedanke in der
Welt» (1912) och »Deutschtum in Not» (1926).
R. började 1924 utge den utrikespolitiska
tidskr. Der Deutsche Gedanke. (V. S-g.)
Rohtlieb [rä’tlib], Johannes, präst (1807
—81), R. var född i Hamburg, prästvigdes
1833 och utnämndes 1839 till kyrkoherde i
den luterska tyska S:t Gertruds förs, i
Stockholm. Han erhöll 1859 teol. doktorsvärdighet
och begärt avsked 1879. Under studietiden
starkt påverkad av Tholuck i Halle, var R.
en gärna hörd predikant och utövade en
vidsträckt andlig verksamhet i huvudstaden. I
Svenska diakonissanstaltens styrelse var han
ordf. 1868—80. B. A.
Roi [rcoa’], fr., konung.
Roine [räi’ne], insjö i Kumo älvs
vattensystem, Tavastehus län, Finland, s. ö. om
Tammerfors; längd 13 km, största bredd 8
km, 84 m ö. h. Vid R. ligger Liuksiala gård,
Karin Månsdotters änkesäte.
Rois fainéants [rcoa’ fäneä’], fr.,
seMero-v i n g e r.
Roi soleil [rcoa’ sålä’j], fr., »kung Sol»,
benämning på Ludvig XIV av Frankrike, se
Ludvig, sp. 253.
Rojalfsm, egenskapen att vara r o j a 1 i s t,
anhängare av kungadöme. — Adj.:
Roja-1 i’s t i s k.
Rojas [rå’l$as], Fernando de, spansk
dramatiker (omkr. 1475—1536), ryktbar som
den sannolike el. föregivne författaren till
ett av den spanska litteraturens yppersta
verk, den berömda dialogiserade romanen »La
Celestina» (»Tragicomedia de Calisto y
Me-labea»), som ofta efterbildats och översatts
till många språk. K. A. H.
Rojas Zorrilla [rå’ljas pårflja],
Francisco de, spansk dramatiker (1607—48),
hovskald, en av den spanska klassiska
guldålderns mera framstående
skådespelsförfat-tare. R:s teaterstycken, som ofta efterbildats
av franska författare, bl. a. Corneille,
ut-kommo i 2 bd 1640—45; hans bästa verk är
»Del Rey abajo, ninguno» (»Garcia del
Cas-tanar»). Ett urval av R:s verk finnes i
Riva-deneira, bd 54. K. A. H.
Rok, se Rock.
Rokassowskij [-å’fski], Platon I v a n
o-vit j, frih., generalguvernör i Finland (1800—
69). Var 1848—54 generalguvernörsadjoint i
Finland; blev 1857 led. av kommittén för
finska ärenden i Petersburg, 1859 general och
1861 generalguvernör i Finland efter greve
Berg. R. gjorde i allm. inga svårigheter vid
genomförandet av tidens liberala reformer,
bl. a. lantdagens återupprättande, men
förde senare, under inflytande av de
panslavis-tiska strömningarna, en mera vacklande
politik, som dock på ryskt håll ansågs alltför
passiv, varför han entledigades 1866. R. blev
finländsk frih. 1855. H. E. P.
Rokita’nsky [-ski], Karl, frih. von,
österrikisk anatom (1804—78), prof, i patologisk
anatomi i Wien 1834—75. R. var en av de mest
framstående patologiska anatomer, som
funnits. Av hans många insatser märkas
upptäckten av bakterier som orsak till vissa
en-dokarditer (se Hjärtsjukdomar),
påvisandet av skillnaden mellan lobär och
lobu-lär pneumoni (se Lungsjukdomar) samt
beskrivandet av akut gul leveratrofi (se L
e-v e r s j u kd o m ar). Ljd.
Rokitnoträsken [råki’tnå-], träskområde,
omfattande ö. delen av Polesien (se d. o.),
Polen, kring Pripet (se d. o.) och dess bifloder.
Rokoko [råkåkå’] (fr. rococo), den konststil,
som uppkom i Frankrike omkr. 1710, i sin
första utvecklingsfas kallad
régencesti-1 e n (se d. o.) och fullt utbildad Ludvig
den femtondes stil. R. är huvudsaki.
en interiör- och konsthantverksstil, en
ornamentstil, till sin karaktär alltigenom
dekorativ, men även bildkonsten påverkades av
rokokostilens rörlighet, färgglädje och mjuka
behag. Stilen undviker det kantiga och stelt
regelbundna, och väggarna dekoreras med
ramverk i spröda linjer och smidiga snirklar,
med ornament, där snäck- och musselformen
ofta återkommer jämte buketter, girlander
o. a. i osymmetriskt uppbyggda
kompositioner. Bland r:s färger dominera pärlgrått,
mossgrönt, blekt rosa och terosgult. Ofta
hållas rummen i vitt och guld, i väggen infattas
målningar med mytologiska el. pastorala
ämnen el. kineserier. Kinesiska tapeter äro även
på modet liksom kinesiskt och orientaliskt
porslin. Möblerna förena elegans med
bekvämlighet; även här härskar den svängda
formen.
Stilens skapare är i främsta rummet G. M.
Oppenord och dess fulländare J. A.
Meisson-nier, som båda visade inflytande av italiensk
smak. En annan av den mogna r:s mästare
var G. Boffrand. Den franska r. är i regel
måttfull. I Tyskland blir den mera bastant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
