Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ronsard, Pierre de - Rooke, sir George - Roon, Albrecht von - Roos, Adolf Wilhelm - Roos, Anna Maria - Roos, Axel Erik - Roos, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Rooke—Roos, C.
1046
(1572), varav dock blott fyra sånger
fullbordades i den pompösa stil med mytologisk
apparat, som tillhörde genren och
efterbildades av den senare klassicismens epiker, främst
Voltaire.
R:s storhet ligger h. o. h. på lyrikens fält,
dock mindre i hans retoriska och
lärdoms-späckade konstlyrik än i hans enkla
visdiktning, vars improviserade behag knappast
överträffats. Under klassicitetens tid är han
bortglömd, och först romantiken — med
Sainte-Beuve — insatte åter R. på hans hedersplats
i den franska poesiens historia. En
standardedition av R:s verk utgavs i 6 bd av G.
Marty-Laveaux 1887—93; en ny uppl., utg. av
So-ciété des textes frangaises mödernes, red. av
P. Laumonier 1914 ff. (hittills 6 bd). Jfr
även P. de Ronsard, »Textes choisis et
com-mentés», utg. av P. Villey (1909). — Monogr.
av P. Laumonier (1909), G. Cohen (1924) och
E. Rocher (s. å.). Se även H. Longnon, »La
jeu-nesse de R.» (1912), P. de Nolhac, »R. et
l’hu-manisme» (1921) och »La vie amoureuse de
R.» (1926), P. Champion, »R. et son temps»
(1925), och M. Raymond, »LTnfluence de R.»
(1927). Kj. S-g.
Rooke [rok], sir George, brittisk amiral
(1650—1709). Var 1689 befälhavare för den
eskader, som undsatte det av Jakob II :s
anhängare belägrade Londonderry, utmärkte
sig därefter i ett flertal sjöstrider samt var
1700 befälhavare för den brittisk-holländska
eskader, som i förening med sv. flottan
opererade i Öresund och därigenom påskyndade
fredsslutet i Travental s. å. R. har väsentlig
andel i erövringen av Gibraltar 1704. R:s
journal 1700—02 utgavs 1897. ö-g.
Roon [rån] ,Albrecht von, greve,
preussisk generalfältmarskalk, krigs- och
sjöminister (1803—79). Genomgick krigsakad., blev
lärare vid kadettkåren, ägnade sig åt
geografiska studier och
utgav läroböcker i
geografi. R. blev 1836
kapten vid
generalstaben, deltog i 1849 års
fälttåg i Baden, blev
1856 generalmajor
samt 1858
generallöjtnant och
divisionschef. Dec. 1859 blev
R. krigsminister. Han
ledde vid konung
Vilhelms sida det
stora ombildningsarbetet
inom preussiska
ar
mén och skötte under 1866 års fälttåg och
kriget 1870—71 från stora högkvarteret de
inre militära angelägenheterna. 1861—71 var
R. även sjöminister, upphöjdes 1871 i
grev-ligt stånd och blev 1873 generalfältmarskalk.
Hans »Denkwürdigkeiten» (brev och
anteckningar) utkommo i 2 bd 1892 (5:e uppl. 1905).
Monogr. av H. v. Gossler (1903). C. O. N.*
Roos frös], Adolf Wilhelm,
ämbetsman (1824—95), f. i Kristinestad, Finland.
Efter kansliexamen i Uppsala och några års
tjänstgöring i verken blev R. 1856 sekr. i
Telegrafstyrelsen och 1860 i
Generalpoststyrelsen, där han 1863 blev departementschef
och 1867 generaldir. Genom R. skapades i
Sverige ett modernt postverk, fullt likvärdigt
med de bästa i andra länder. Härtill bidrogo
i icke ringa mån de fördrag med främmande
postförvaltningar, som efter av R. förda
underhandlingar kommo till stånd. Han deltog
även i grundandet av
Världspostf öreningen.
Av åtgärder, som
vid-togos på R:s initiativ,
må nämnas
inrättandet av
postkupéexpe-ditioner, ångbåtspost-expeditioner och lant-brevbäring, införandet av
postanvisningar, postförskott,
brevkort och korsband,
utfärdandet av nya
bestämmelser om
tidningarnas postbeford-
ran m. m. Den måhända viktigaste
reformen var postföringsskyldighetens fullständiga
skiljande från jordbruket. I samband därmed
upphävdes fribrevsrätten. Under R:s tid
inrättades postsparbanken, och R. var ordf, i
kommittén för denna fråga. — R. utarbetade
en mycket värdefull historisk översikt ang.
postverket (postverkets första årsberättelse i
Bidrag till Sveriges Officiella Statistik) samt
allmän poststadga, den första i sitt slag. —
R. arbetade energiskt för vinnande av
förbättrade förhållanden för posttjänstemännen.
Särskilt vände han sig mot systemet att till
postmästare utnämna gamla militärer. R. var
1874—89 led. av Första kammaren. Se biogr.
av E. Grape i Postens Årsbok 1931. E. G-e.
Roos [rös], Anna Maria, författarinna
(f. 1862 °/4), dotter till A. W. R. Debuterade
1894 med diktsamlingen »I gryningen», som
följts av mer än 30 arbeten, dikter, noveller
(»På sällsamma vägar», 1908, »Elsie von
Tha-row», s. å., m. fl.), »Ur Spaniens diktning»
(övers.; 1914), »Fariseism i våra dagar»
(1902), »Framtidens religion och framtidens
kvinna» (1908), »Teosofi och teosofer» (1913),
ett stort antal mycket uppskattade sagor och
visor för barn samt läseböcker, t. ex.
»Sör-gården» och »I önnemo». R-n B.
Roos [rös], Axel Erik, frih., karolinsk
krigare (1684—1765), son till C. G. R. Blev
page hos Karl XII 1700, fänrik 1704,
livdrabant 1708, generaladjutant och överste 1713,
generalmajor av kavalleriet 1725, var
landshövding i Älvsborgs län 1740—49 och blev
generallöjtnant 1749. R. deltog i Karl XII:s
fälttåg i östersjöprovinserna, Polen och
Ryssland, utmärkte sig för lysande tapperhet
vid kalabaliken i Bender, där han
räddade Karl XII:s liv genom att skydda
honom med sin kropp, användes 1713 och följ, år
i en del fordrande, hemliga uppdrag och var
slutligen med vid Fredrikshald. Han anses
vara förebilden till Tegnérs »Axel». R:s
berättelse om kalabaliken i Bender (i
Riksarkivet) är tr. bl. a. i »Swenska biblioteket»
(1757). Wdt.
Roos [rös], Carl, dansk germanist (f. 1884),
underbibliotekarie vid kungl. bibi, i
Köpenhamn 1915, fil. dr 1922 och universitetsprof.
1926. R. har utgivit bl. a. »Den möderne
tyske litteratur» (1914), »Jacob Knudsen»
(1918), »Harlekin» (1927), flera studier
rörande Holberg och en kommenterad uppl. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
