Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roos, Carl - Roos, Carl Gustaf - Roos, Gustaf Wilhelm Alexander - Roos (af Hjelmsäter), John Oskar - Roos (af Hjelmsäter), Leonard Henrik - Roos, Magnus Friedrich - Roos, Mathilda - Roos af Hjelmsäter, släkt - Roose, Aage Valdemar Larsen - Roosendaal en Nispen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Roos, C. G.—Roosendaal en Nispen
1048
hans komedier (3 bd, 1922—24) samt arbeten
om Goethe, senast en monogr. över honom
(1932). R-n B.
Roos [rös], Carl Gustaf, frih., karolinsk
krigare (1655—1722); jfr släktart. Roos af
H j elmsäter. Efter utbildning i
främmande tjänst deltog R. i Karl XI :s danska
krig, utmärkte sig i slaget vid Narva 1700
och befordrades därefter till överste och chef
för Närke-Värmlands reg:te (1701), vilket han
med utmärkelse förde. Frih. 1705 och
generalmajor 1706, kommenderade R. högra mell.
inf.-kolonnen i slaget vid Poltava (se d. o.), där
han blev fången. Han dog på hemresan från
fångenskapen. Wdt.
Roos [rös], Gustaf Wilhelm
Alexander, ämbetsman (f. 1859), son till A.
W. R. Blev efter hovrättsexamen,
domstols-och länsstyrelsetjänstgöring landssekr. i
Blekinge län 1898 och var landshövding på
Gotland 1912—27. R. representerade 1903—08
Karlskrona stad i Andra kammaren, tillhörde
Liberala samlingspartiet men stödde de kungl.
förslagen om proportionella val. Blev 1907
konsultativt statsråd i den första Lindmanska
ministären. På grund av
meningsskiljaktigheter inom ministären ang. R. O. § 46 avgick
han från statsrådsämbetet 1909 tills, m. A.
Petersson i Påboda och E. Trolle. R. valdes
hösten 1927 av högern i Kalmar och Gotlands
läns valkrets till led. av Första kammaren.
Under sin första riksdagstid och åren närmast
däreftei var R. anlitad för olika
utredningsuppdrag. L. K.
Roos [rös] (af Hjelmsäter), John
Oskar, ingenjör (f. 1878); jfr släktart.
Roos af Hjelmsäter. Utexaminerades
från Tekniska högskolan som elektrotekniker
1899, studerade vid Polytechnicum i Zürich
1900—01, var anställd vid Thomas A.
Edi-sons laboratorium i Orange (New Jersey)
1901—03 och blev efter återkomsten till
Sverige 1903 anställd som ingenjör vid Tekniska
högskolans materialprovningsanstalt, där han
från 1907 var föreståndare. Vid nämnda
anstalts omorganisation till Statens
provnings-anstalt (se d. o.) blev R. 1919 utsedd till den
nya institutionens förste chef och fick
professors titel. R. har nedlagt stor förtjänst om
det svenska materialprovningsväsendets
allsidiga utveckling i teknisk-vetenskaplig
riktning. G. H-r.
Roos [rös] (af Hjelmsäter), Leonard
Henrik, målare, grafiker (1787—1827); jfr
släktart. Roos af
Hjelmsäter.
Studerade vid
Konst-akad. i Stockholm
o. vistades 1817—22
huvudsaki. i Wien,
Rom och Dresden.
Före utresan hade
R. gjort sig känd
genom porträtt i
akvarell:
självporträtt (en face; omkr.
1810;
Nationalmuseum), Tegnér (i
profil; 1816; ett ofta
reproducerat
por
trätt) m. fl. Han målade även i miniatyr
(bl. a. ett som dokument intressant porträtt
av Sergel på gamla dagar, 1813; i
Konst-akad.). Efter hemkomsten från utlandet
utförde han mest porträtt i konturetsning och
utgav flera serier, bl. a. »Porträtter af aflidna
riksdagsmän» (1823) och »Sveriges
konunga-längd» (1824). Han flyttade 1824 till
Amerika, där han 1825 började utge en
porträttserie, »Les acteurs les plus distingués des
théåtres américains». G-g N.*
Roos [rås], Magnus Friedrich, tysk
lutersk teolog (1727—1803). Var 1767—84
pastor i Lustnau och blev 1784 prelat i
Au-hausen. R., lärjunge till Bengel, var en av
den württembergska pietismens främsta
representanter och har genom sin
skriftställar-verksamhet övat stort inflytande. Bland hans
skrifter må nämnas »Christliches Hausbuch»
(1792; »Andaktsbok», 1834, »Huslig
andaktsbok», 1847, flera uppl.), »Kreuzschule» (1799;
sv. övers. 1864, flera uppl.), »Fusstapfen des
Glaubens Abrahams» (1770; sv. övers. 1810
—14, flera uppl.). Jfr G. Rosendal, »Rätte
lärare» (1931). E. M. R. (G. A-n.)
Roos [rös], Mathilda, författarinna (1852
—1908). Skrev på 1880-talet noveller och
romaner om
medelklassens liv (»Hårdt mot
hårdt», 1886,
»Familjen Verle», 1889, m.
fl.), lätt satiriska och
avgjort pessimistiska.
Påverkad av F. W.
Robertson och Tolstoj,
övergick hon sedan
till ett kristligt
tendentiöst författarskap
(»Genom skuggor»,
1891,
»Helgmålskloc-kan», 1896,
bondeskildring från
Häl
singland, »Hvit ljung», 1907, m. fl.).
Roos af Hjelmsäter [rös-], svensk släkt.
Roos af Hjelmsäter och Roos af
E r v a I 1 a kallas två grenar av de norska
Hafthoressönernas urgamla adelssläkt, säkert
känd sedan 1295; jfr Hafthore Jonsson
och Jon Hafthoressön. Med den
sistnämndes barn kom ätten till Sverige, där
Ervalla-grenen utdog vid 1500-talets början.
Hjelm-sätersgrenen, som introducerades på svenska
riddarhuset 1625, är den enda av Norges
medeltida stormannaätter, som fortlever. C. G.
Roos af Hjelmsäter blev frih. med namnet
Roos 1705; om honom och hans son frih.
A. E. Roos se ovan. Om målaren L. H. Roos
af Hjelmsäter och hans sysslings sonson prof.
J. O. R. se ovan. Om släkten se uppsats av
K. H. Karlsson i Personhist. Tidskr. 1909 och
C. M. Munthe, »Norske slegtsmerker» (i Norsk
Slektshistorisk Tidsskr., I, 1927—28). B. H-d.
Roose [rö’sa], Aage Valdemar L a
r-s e n, dansk målare (f. 1880). Studerade vid
konstakad. och för Tuxen i Köpenhamn samt
därefter i London, Paris och Rom. R.
utställde 1906 den uppmärksammade målningen
»Från ljungheden», en kvinna och ett barn
i ett storslaget hedlandskap. Såväl R. som
hans hustru, WandaAgnesR., f. R e i c
fa-rn a n n (f. 1882), ha jämte sina målningar
utfört raderingar och träsnitt. G-g N.*
Roosendaal en Nispen [rä’zondal en ni’spe],
nederländsk gränsort och tullstation i Noord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
