Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roosendaal en Nispen - Roosevelt, Franklin Delano - Roosevelt, Theodore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Roosevelt, F. D.—Roosevelt, Th.
1050
Brabant, nära belgiska gränsen; som kommun
22.053 inv. (1931). Knutpunkt för bl. a.
järnvägarna Vlissingen—Tilburg och Antwerpen—
Rotterdam.
Roosevelt [rö’sivelt, eng. uttal rö’svelt],
Franklin Delano, amerikansk politiker
(f. 1882 30/i), av samma från Nederländerna
till nuv. staten New York invandrade släkt
som president Th. R.
Efter juridiska
studier vid Harvard och
vid Columbia
univer-sity blev R. 1907
praktiserande
advokat. Han ägnade sig
tidigt åt politiken,
enl. sin ättgrens
traditioner inom det
demokratiska partiet,
var 1910—13 led. av
staten New Yorks
senat och 1913—20
biträdande marinminis
ter i W. Wilsons kabinett. Han inspekterade
1919 demobiliseringen av de amerikanska
stridskrafterna i Europa. Vid presidentvalet
1920 var han demokraternas
vicepresidentkandidat. R. var en tid nära politiskt
förbunden med Al. Smith, hade stor andel i
dennes val till staten New Yorks guvernör 1922
och sökte 1928 genomdriva hans
nominering till demokratisk presidentkandidat. R.
var 1929—31 guvernör i staten New York och
nämndes våren 1932 främst bland
aspiran-terna på en demokratisk presidentkandidatur
med Smith som motkandidat vid den till juni
s. å. utsatta nomineringen. V. S-g.
Roosevelt [rö’sivelt, eng. uttal rö’svelt],
Theodore, amerikansk statsman, 1901—
09 president i Förenta staterna (1858 27/io
—1919 ®/i). R. tillhörde en bland New Yorks
äldsta släkter av nederländsk härkomst. R.
graduerades vid Harvard college 1880, avbröt
redan 1881 sina juridiska studier för att ägna
sig åt politiken, valdes s. å. till medlem av
staten New Yorks folkrepresentation (house
of assembly) och gjorde sig där snart känd
som en bland den republikanska minoritetens
mest oförfärade talare, framför allt i
striderna mot den partipolitiska
förvaltningskor-ruptionen. R. inköpte 1884 en boskapsfarm
vid Medora i Nord-Dakota och lät under de
båda följ, åren politiken stå tillbaka för det
jägar- och friluftsliv, vilket från hans tidiga
ungdom utövat stark dragningskraft på
honom. R. var 1889—95 medlem av United
states civil service commission och inlade som
sådan betydande förtjänst om
förvaltnings-reformarbetet (jfr Civil service
refor m). För sin reformiver på detta område
fick han riklig användning under den
tvåårsperiod (1895—97) han var staden New Yorks
polischef. Våren 1897 blev han
expeditionschef i marinministeriet (assistant secretary
of the navy) och verkade som sådan energiskt
för flottans tidsenliga utrustning. Då
spanskamerikanska kriget 1898 utbröt, uppsatte han
ett kav.-reg:te av frivilliga, till stor del
bestående av cowboys från de v. staterna och
unga sportsmän från universiteten. R. själv
deltog som överstelöjtnant vid detta reg:te,
vilket blev populärt under namnet rough ri-
ders, i fälttåget på Kuba. Som reg:tets överste
utmärkte han sig genom överdådig tapperhet
vid stormningen av San Juanhöjden vid Las
Guäsimas nära Santiago (1 juli). Han
nominerades till republikanska partiets
guver-nörskandidat i sin hemstat och valdes i nov.
1898 till statens guvernör. Som sådan
utkämpade han 1899—1900 en rad häftiga strider
mot de myndiga particheferna (»bossarna»)
och ingrep hänsynslöst mot korruptionen.
Nov. 1900 valdes R. till vicepresident, och då
presidenten 14 sept. 1901 avled, ryckte R. upp
till Förenta staternas president.
Om R:s verksamhet som president (sept.
1901—mars 1909; han återvaldes med stor
röstövervikt vid presidentvalet 1904) se
närmare Amerikas förenta stater, sp.
830—831. R. fullföljde som president med
enastående energi den kamp mot den
partipolitiska korruptionen, som kännetecknat
hela hans tidigare offentliga bana. Hans
kamp mot allmänskadliga yttringar av
trus-ternas makt ökade hos den stora allmänheten
hans popularitet. — R:s utrikespolitik
betecknades ofta med ett visst fog som
»imperialistisk». Hans personliga anseende inom
och utom Förenta staterna växte i hög grad
genom den andel han 1905 tog i
åvägabringandet av fred mellan Ryssland och
Japan, och 1906 tilldelade honom norska
stortinget Nobelska fredspriset.
R. hade samtidigt med att han formligen
mottog valet till president i nov. 1904
offentligen förklarat, att han icke ämnade söka
återval. Efter presidenten W. H. Tafts
äm-betstillträde (mars 1909) företog R. en
vetenskaplig jaktfärd till Östafrika, från
vilken han återvände juni 1910. Efter
hemkomsten kastade sig R. omedelbart in i
dagspolitiken, företog en agitationsresa i de
v. staterna och framlade därunder ett
radikalt program, »den nya nationalismen»,
vilket bl. a. upptog skärpt unionskontroll över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
