Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roosevelt, Theodore - Roosevelt, Theodore, j:r - Roosval, Albin - Roosval, Johnny (Johan) August Emanuel - Roosval-Kallstenius, Gerda Maria - Root, Elihu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Roosevelt, Th.—Root
1052
trusterna och landets naturrikedomar. Till
fullt utbrott kom R:s konflikt 1912 under
förberedelserna till republikanernas
national-konvent i Chicago. Vid detta (juni) voro
R:s anhängare i minoritet, varför de
demonstrativt lämnade mötet och (aug.) höllo
ett eget konvent i Chicago, där R.
uppsattes som presidentkandidat. Hans program
hade nu ytterligare radikaliserats, särskilt
på den sociala lagstiftningens område, och
innefattade även vittgående
författningsändringar, ss. direkta val av unionssenatorer samt
rösträtt för kvinnor. Republikanernas
splittring ledde till den demokratiske
presidentkandidaten W. Wilsons seger. 1913 företog
han en ny jakt- och upptäcktsresa, denna
gång till Sydamerika, där han kartlade den
efter honom av brasilianska regeringen
namngivna floden Rio Roosevelt. Under det 1914
utbrutna världskriget uppträdde R. i tal och
skrift med stor häftighet mot Tysklands
politik, särskilt mot kränkningen av Belgiens
neutralitet, och påyrkade tidigt ett väpnat
ingripande av Förenta staterna i striden. En
radikal grupp inom det republikanska partiet
sökte vid partikonventet i Chicago 1916
förgäves få honom uppsatt som partiets
presidentkandidat, och han avböjde därefter en
erbjuden progressistisk kandidatur.
Bland R:s historiska arbeten märkas »Life
of Thomas Hart Benton» (1887) och »Oliver
Cromwell» (1900), »Winning of the west»
(4 bd, 1889—96) och »The rough riders»
(1899). Jakt- och friluftsliv har han skildrat
i »Hunting trips of a ranchman» (1886), »Ranch
life and hunting» (1888), »The wilderness
hun-ter» (1893; »Jaktminnen • från vildmarken»,
1906; jämte »Hunting trips» i ny uppl. 1899
under titeln »Big game hunting in the Rockies
and the plains»), »African game trails» (1910;
»På afrikanska jaktstigar», s. å.) och »Through
the brazilian wilderness» (1914). Bland hans
övriga skrifter märkas »American ideals» (2
bd, 1897) och »The strennous life» (1900; »Ett
verksamt lif», 1906). Hans tal o. s. v. ha
samlats i »State papers and addresses» (1905)
och »African and european addresses» (1910).
Självbiografien »Theodore R., an
autobiogra-phy» utgav han 1913. Samlade uppl. av R:s
skrifter ha utgivits 1902—03 i 22 bd och 1904
i 14 bd. — Nämnas må biogr. av M.
Hal-stead (1902), J. A. Riis (1904; sv. övers. 1907),
W. R. Thayer (1919) och J. B. Bishop (2 bd,
1920). Jfr J. B. Wheelock, »Bibliography of
Th. R.» (1920). V. S-g.
Roosevelt [rö’sivelt, eng. uttal ro’svelt],
Theodore, j : r, amerikansk politiker (f.
1887), son till president Th. R. Deltog 1917
—18 i världskriget som officer vid
amerikanska hären i Frankrike och var 1919 en
av organisatörerna av veteranföreningen
American legion. Han var 1921—24 biträdande
minister i Hardings och Coolidges kabinett
samt var 1924 republikansk
guvernörskandi-dat i staten New York. R. blev 1929
guvernör på Portorico och är sedan 1932 guvernör
på Filippinerna. V. S-g.
Roosval [rö’s-], Albin, publicist (f. 1860
*/s), bror till Johnny R. Utgav 1887—1907
Fotografisk Tidskrift, medarbetade 1899—1904
i Svenska telegrambyrån och har bl. a.
redigerat »Scenisk konst» (1902—14), »Svenska slott
och herresäten» (1908—14, 1918—23, 1932 ff.),
»Sveriges städer» (5 bd, 1913—25), »Svenska
hem» (1913—27) och Saisonen (1916—25). R.
har även utgivit »Ur Maria Röhls portfölj»
(2 bd, 1916—19) samt »Storskolan i Kalmar»
(2 bd, 1923—24; tills, m. W. Swahn).
Roosval [rö’s-], Johnny (Johan) August
Emanuel, konsthistoriker (f. 187 9 29/8), bror
till A. R.; fil. kand, i Uppsala 1899, studerade
konsthistoria i Berlin och blev dr phil.
där 1903; var
amanuens vid Nordiska
museet i Stockholm 1903
—04, docent i
konsthistoria vid Uppsala
univ. 1905—14 och vid
Stockholms högskola
1914—18, erhöll
professors namn 1918,
blev prof, i nordisk
och jämförande
konsthistoria vid
Stockholms högskola 1920,
prof, i de bildande
konsternas teori och
historia där 1930. — R. har nedlagt ett
betydande arbete på att höja intresset och
förståelsen för kyrklig konst, dels genom
anordnande av utställningar av äldre
kyrklig konst, dels genom talrika
vetenskapliga undersökningar. Tills, m. R. Norén
utgav R. tidskriften Kult och Konst 1905
—08, och tills, m. S. Curman och i
samarbete med andra konsthistoriker har R.
påbörjat och fortsatt verket »Sveriges kyrkor,
konsthistoriskt inventarium» (1912 ff.). Tills,
m. A. L. Romdahl o. a. har R. utgivit »Svensk
konsthistoria» (1913). Under mångårigt
sysslande särskilt med Gotlands medeltida konst
har R. nått för hela det baltiska
konstområdet viktiga resultat. — Bland hans talrika
skrifter märkas »Om altarskåp i svenska
kyrkor och museer ur mäster Jan Bormans
verkstad i Bryssel» (1903; ty. övers, s. å.),
»Bur-chardt Precht» (1905), »Die Kirchen Gotlands»
(1911), »Svenskt konstgalleri» (1912), »Die
Steinmeister Gotlands» (1918), »Studier i
Danmark» (s. å.), »Riddar S:t Göran» (1919), »Nya
S:t Göransstudier» (1924), »Den baltiska
Nordens kyrkor» (s. å.), »Amerikansk konst» (s.å.),
»Medeltida skulptur i Gotlands fornsal» (1925),
»Den gotländske ciceronen» (1926), »S. Nikolai
eller Storkyrkan i Sthlm. Konsthistoriskt
inventarium» (1924—28) och »Romansk konst»
(1930; i »Bonniers konsthistoria»). — R. är
(sedan 1907) g. m. Ellen Fredrika
Vilhelmina R., f. riksgrevinna von Hallwyl
(f. 18 6 7 29/z), konstnärinna, som utfört
skulpturverk i marmor o. a. stenarter och i brons,
mest i en monumental, stilistiskt förenklad,
uttrycksfull stil, bl. a. gravvård på von
Ec-kermannska graven på Frustuna kyrkogård
(1915), dansgrupper o. a. i Hallwylska
palatset i Stockholm, religiösa kompositioner,
träd-gårdsskulptur m. m. E. L-k.
Roosval-Kallsténius [rö’s-], Gerda Maria,
se Kallstenius, G. S. N.
Root [röt], E 1 i h u, amerikansk rättslärd
och statsman (f. 1845 15/s). Graduerades 1867
vid University law school i New York och
vann snart rykte som synnerligen
framstående advokat. R. har intagit en framskjuten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
