Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rops, Félicien Joseph Victor - Roquebrune - Roquefort, Roquefort-sur-Soulzon - Roraima - Rorgängare el. Rorman - Rorkvadrant el. Rorsegment - Rorledning - Rorschach - Rorstäv - Ros - Ros (medicin) - Ros, Anders Emanuel - Rosa - Rosa, Pietro - Rosa, Salvator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Roquebrune—Rosa
1056
»Satan sår ogräs.» Etsning av Félicien Rops.
sistnämnda i Bryssels museum. Flertalet av
hans etsningar finnes i privatsamlingar. —
Jfr monogr. av E. Demolder (1894), J. K.
Huysmans (1896), C. Lemonnier (1908), O.
Mascha (1910; med katalog) och J. Dubray
(1928). G-g N.*
Roquebrune [råkbry’n], ort på fr.
Riviera-kusten, mellan Monaco och Mentone,
amfi-teatraliskt belägen på en bergssluttning över
Medelhavet och jämte Cap-Martin i s. ö.
besökt som luftkurort; tills, m. Cap-Martin
6,462 inv. (1926). Pittoreska slottsruiner.
Roquefort [råkfå’r], R. - sur-Soulzon,
by i fr. dep. Aveyron; 1,453 inv. (1926).
Bekant tillverkning av ost (se d. o.).
Roral’ma [rå-], högsta berget i Guayana
(se d. o.), på gränsen mellan Britt., Brasil.
och Venezuelanska Guayana; 2,621 m ö. h.
Rorgängare el. R o r m a n, den person, som
på fartyg »står till rors», d. v. s. styr
fartyget genom rodrets läggande. ö-g.
Rorkvadrant el. Rorsegment, anordning,
varigenom den för rodrets manövrering
avsedda kraften överföres från styrledningen
till roderhjärtstocken. R., som fastkilas på
roderhjärtstocken, utföres av järn i form av
en cirkelsektor med i periferien anbragta
spår för styrledningskattingen. Jfr Ratt,
Roder och Styrinrättning. Ax. L.
Rörledning, se Styrinrättning.
Rorschach [råTja^], bad- och luftkurort i
schweiz. kant. S:t Gallen, vid Bodensjöns s.
strand; 11,005 inv. (1930). Hamnplats och
järnvägsknut med stora vattenkrafts- och
vattenverksanläggningar.
Rorstäv, se Akterstäv.
Ros, namn på arter av släktet Rosa. Ingår
även som sammansättningsled i namnen på
många växter, t. ex. alpros, julros, näckros,
solros och stockros. G. M-e.
Ros, med., se Rosfeber; om k n ö 1 r o s
se d. o.
Ros, Anders Emanuel,
generaldirektör (1806—87). Blev 1843 häradshövding i
Ångermanlands n. domsaga samt var under
riksdagarna 1847—48 och 1850—51
bondeståndets sekr. 1856 blev R. landshövding i
Norrbottens län och adlades 1858. 1859—75 var
han generaldir. och chef för Skogsstyrelsen.
R. deltog i tre ståndsriksdagar samt var 1867
—75 led. av Första kammaren. — Som chef
för Skogsstyrelsen hade R. att organisera det
nya ämbetsverket, varvid bl. a. utfärdades
förordningar om avsättande av mark till
kro-noparker. C. G. H.*
Ro’sa, bot., se Rosor.
Rosa [rå’za], P i e t r o, italiensk arkeolog
(1815—91). Ledde från 1861 för franska
regeringen grävningar på Palatinen i Rom och
sedermera för italienska regeringen på och
vid Forum, varvid han återfann Via Sacra
och Basilica Julia.
Rosa [rå’za], Salvator, italiensk målare
och skald (1615—73). Förde ett äventyrligt
liv och var bl. a. improvisatör och
gatniu-siker. Som målare gjorde sig R. först känd
i Neapel och sedan i
Rom, där han från
1639 var én bemärkt
personlighet. — Hans
verksamhet som
målare var ytterst rik
och mångsidig. Mest
ursprunglig och
nyskapande är han i
landskapet; motiven
äro hämtade från
Syd-italiens bergsbygd.
Han målar
viidmarks-natur, ofta med
elementen i uppror,
splittrade klippor, kullvräkta träd, vattenfall,
klippiga stränder, hav i storm med skepp och
fyrtorn. R. blev den romantiska
naturuppfattningens skapare, han gav landskapet sitt
eget stormande och lidelsefulla lynne. Hans
batalj tavlor innehålla strid mellan ljus och
mörker, vimlet av stridande skildras med liv
Landskap. Målning av Salvator Rosa. I Palazzo Pitti
i Florens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
