Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenblad, Mathias - Rosenborg - Rosenbusch, Harry - Rosenböna - Rosencrantz - Rosencrone, Marcus Gerhard de - Rosendahl, Henrik Viktor - Rosendal - Rosendal, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Rosenb org—Rosendal
1076
Sveriges politiska liv. I likhet med ett stort
antal av Karl Johans forna rådgivare ställdes
även R. inför riksrätt men frikändes. R. är
prototypen för Karl Johanstidens politiskt
osjälvständiga men administrativt skickliga
ämbetsmannaministrar. Personligen var han
varmt religiös och var en av stiftarna av
Svenska bibelsällskapet 1815 och Svenska
mis-sionssällskapet 1835. Bland R:s skrifter
märkes »Upplysningar om rikets styrelse från
år 1810 till konung Carl XIV Johans dödliga
frånfälle» (1845). B. E-r.
Rosenborg, slott i Köpenhamn, byggt 1608
—17 av Kristian IV i nederländsk
renässansstil, utgöres av en trevåningsbyggnad med
fyra torn (se bild vid Köpenhamn, pl. 3).
På R., urspr. byggt som lustslott, bodde
Kristian IV ofta med sin släkt, i synnerhet
på ålderdomen, och där dog han 1648. Sedan
nyttjades slottet huvudsaki. för fester.
Numera förvaras där regalierna och en mängd
dyrbarheter, som tillhört de danska
konungarna, ss. dräkter, möbler och historiska
porträtt, tills, bildande De danske kongers
kro-nologiske samling. Slottets park,
Rosenborg have, även kallad »Kongens have»,
är en mycket besökt promenadplats. — Litt.:
B. Liisberg, »Rosenborg og lysthusene i
Kongens have» (1914). E. Ebg.*
Rosenbusch [rå^onboj], Harry, tysk
pe-trograf (1836—1914). Blev 1873 prof, i
petro-grafi i Strassburg och 1878 i mineralogi och
geologi i Heidelberg. 1888—1907 var R.
dessutom chef för Badens
geologiska
undersökning. R. utövade
större inflytande på
petrografiens
utveckling än någon annan
forskare under hans
tid, och hos honom
samlades lärjungar
från många olika
länder, även i rätt stort
antal från de nordiska
länderna. R. sökte
grundlägga ett på
genetiska principer,
för
nämligast teorien om den magmatiska
diffe-rentiationen, vilande petrografiskt system. En
av huvuduppgifterna för R. och hans skola
blev att söka utforska de lagar, efter vilka
denna differentiation försiggår. R:s stora
»Mikroskopische Physiographie der
Minera-lien und Gesteine» (1873—77; 4:e uppl. 1904
—05) blev den mest anlitade petrografiska
handboken, liksom hans »Elemente der
Ge-steinslehre» (1898; 3:e uppl. 1910) tillvann sig
berättigat erkännande. Led. av sv. Vet.-akad.
(1885). N. Zn.
Rosenböna, svenskt namn på Phaseolus
mul-tiflorus, se Bönsläktet.
Rosencrantz, se Rosenkrantz.
Rosencrone, Marcus Gerhard de, greve,
dansk politiker och donator (1738—1811), var
1782—84 statsminister och upprättade den
Hjelmstjerne-Rosencroneske stiftelse (se d. o.).
Rosendahl, Henrik Viktor, läkare,
far-makolog, botanist (1855—1918). Tog
apote-karexamen 1879, blev med. dr 1894 samt s. å.
docent och t. f. e. o. prof, i farmakologi först
vid Karol. inst. och sedan vid Uppsala univ.
Sin huvudsakliga verksamhet utvecklade han
vid Farmaceutiska institutet i Stockholm först
som lärare (1895—1901), därefter som e. o.
prof, i botanik och farmakognosi från 1901.
R. var från 1910 föreståndare för nämnda
institut. C. G. S.
Lustslottet Rosendal på Djurgården.
Rosendal. 1. Kungl. lustslott på
Djurgården (se d. o., med karta), Stockholm, vid
Djurgårdsbrunnsviken. Uppfördes till
sommarresidens för Karl XIV Johan 1823—27
efter ritning av F. Blom. Slottet ordnades av
överintendenten J. Bottiger 1913 till ett
Karl-Johansmuseum efter inventariet 1837.
Rosendal i Kropps socken.
2. Herresäte i Kropps socken, Malmöhus
län, 10 km n. ö. om Hälsingborg; 279 har,
därav 220 har åker; tax.-värde 387,800 kr.
(1929). Bebyggdes slottslikt 1615 av
riksrådet A. Bille till Råbelöv, ärvdes från hans
broder av överste K. Barnekow och från
dennes änka, den ryktbara Margareta von
Asche-berg (se d. o.), jämte Ellinge av frih. W.
Ben-net, vars släkt alltjämt äger R. G. R-ll.
3. Stort jordagods i Hordaland fylke,
Norge, med huvudbyggnaden nära
Kvinn-herads kyrka vid inloppet till
Hardanger-fjorden. Tillhör nu univ. i Oslo. Den vackra
huvudbyggnaden är uppf. på 1660-talet av
stiftsamtmannen L. Rosenkrantz, som 1678
av sina egendomar i Bergens stift upprättade
baroniet R. Ax. S.
Rosendal, Hans, dansk
folkhögskolföre-ståndare (1839—1921). Förestod 1867—92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
