Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1077
Rosenfeldt—Rosenhane, J.
1078
folkhögskolan i Vinding nära Vejle ooh 1892
—1919 Grundtvigs till Lyngby flyttade
folkhögskola. Han utgav bl. a. »Danmarks
folke-höjskoler og landbrugsskoler 1844—94» (1894),
»Træk af danskhedens historie i
Sönderjyl-land» (2 bd, 1911—12), »N. F. S. Grundtvig»
(1913), »Fra danskhedens kamp i
Sönderjyl-land» (1918; tidigare på fr., eng. och sv.,
1916—17). E.Ebg.*
Rosenfeldt, Werner von, sjöofficer, skald
(1639—1710). Ingick vid flottan 1658 och
blev 1700 efter en framgångsrik karriär
holm-amiral. R. gjorde hydrografiska
undersökningar, som bearbetades i sjökort av P.
Ged-da, och utgav »Navigation eller
styrmans-konst» (1693), ett för sin tid utmärkt arbete.
Han tog även initiativet till skapandet av ett
svenskt sjökarteväsen och var dess förste
organisatör. Ett viktigt verk är likaså
»Stock-holmia», en stor plankarta med vyer av
huvudstaden (1702), åtföljd av en »Låfdicht
öfver Stockholms stad». Dikter av R.
utgåvos i Hansellis samlingsverk, d. 16 (1873). —
Se uppsats av J. A. Almquist i Samlaren
1896. (O. W-n.)
Rosenfink, Carpo’dacus erythrinus, tillhör
fam. finkar av fågelordn. tättingar oeh är en
övervägande karminröd, i s. ö. Europa och
Sibirien hemmahörande, fröätande fågel,
bekant för sin vackra sång. Den häckar i
Finland och har en gång anträffats på Gotland.
Längden är 16 cm. T. P.
Rosenfors. 1. Manufakturverk i
Husby-Rekarne socken, Södermanland, vid
Eskilstu-naån, 5 km s. om Eskilstuna. Tillhör B. & O.
Libergs fabriks-a.-b., gr. 1895, aktiekap.
250,000 kr., 70 arb., årstillv.-värde 222,000
kr. (1931). Tillverkar skridskor, hugg- och
hyveljärn samt skruvnycklar. Eskilstuna
jernmanufaktur-a.-b. är huvudintressent i
bolaget. — 2. Se M ö r 1 u n d a.
Rosengarten [rå’zen-], se D o 1 o m i
t-alperna (med bilder).
Rosengren, Josef Henrik Teofil, präst,
hembygdsforskare (f. 1863 20/3). Blev fil. dr i
Lund 1901, lektor i Kristianstad 1908,
kyrkoherde i Villie och örsjö 1910 och
kontraktsprost 1916. R. var 1894—1905 red. för Nya
Växjöbladet och har utgivit bl. a. »Ny
Smålands beskrifning» (4 bd, 1914—20).
Rosengren, Lars Fredrik, lärare och
forskare i mejerivetenskap (f. 1861). Blev fil.
dr 1894 i Lund, lektor vid Alnarp 1906 samt
var prof. 1918—26 i mejerilära och
bakterio-logi vid
mejeriinstitutet och samtidigt
föreståndare för
Malmöhus läns dit förlagda
kvinnliga mejeriskola
1907—21. Han har
verksamt bidragit till
mejerihanteringens
utveckling på
vetenskaplig grund och har
författat årliga
Berättelser öfver Sv.
Smör-profningarna, uppsatser i
jordbrukstid-skrifter samt
»Hand
bok i mejerihushållning» (1907; tills, m. N.
Engström; 2:a, omarb. uppl. 1919—21) samt
»Om mjölk och mjölkhushållning» (1927).
Sedan 1927 redigerar han Allmänna svenska
mejeriföreningens organ Svensk
Mejeritidning. H. J. Dft.
Rosengren, Ture Jakobsson,
ämbetsman, jurist (d. 1611), son till rikshovmästaren
Ture Jönssons (Tre rosor) oäkta son Jakob
Turesson. Var ståthållare på Vadstena slott
(1594) och ståthållare i Östergötland (1606).
R. var led. av 1604 års lagkommission och
förf, till det ena av dess förslag, »det
Ro-sengrenska» (se Lagkommissioner).
Rosengrens abonnentlås, mek., se Lås, sp.
469, med bild 4.
Hårtäcke i rosengång från Ydre härad. I Nordiska
museet.
Rosengång var i Skåne en småmönstrig
treskaftsvävnad med ripsyta, bildad av
ullgarn, som helt dolde lin varpen. Den
nyttjades till bänkkläde el. foder till åk-,
bänk-och stolsdynor. Dess »smårosiga» former ha
kanske givit upphov till namnet, som spritts
i hela landet, där tekniken under olika namn
använts till grövre täcken och på en del
håll, i synnerhet i Norrlands kustprovinser,
vävts med fyra skaft. Lös r. är ett kyperten
närstående vävsätt för grova täcken, även
kallat hampkrus. E. v. W.
Rosenhane, svensk släkt. Sedermera
ståthållaren på Nyköpings slott J ö r a n
Johansson (1525—76) adlades 1558. Om hans
son Johan Jöransson R. se nedan. Dennes
söner Schering R. (d. 1663), Johan R. (d. 1661)
och Gustaf R. blevo friherrar, den förstnämnde
1652, de två senare 1654; om dem se nedan.
Om Schering R:s son frih. J. S. R. (d. 1710)
och dennes brorsons sonson frih. Schering R.,
som 1812 slöt ätten på svärdssidan, se nedan.
Det stora Rosenhaneska släktarkivet jämte
andra viktiga handskrifter, Rosenhaneska
handskriftssamlingen, kom 1837 till
Uppsala univ.-bibl.; jfr härom uppsats av E.
Lewenhaupt i »Uppsala universitets
biblioteks minnesskrift 1621—1921» (1921). Av frih.
Schering R:s (d. 1812) bibliotek komino över
1,400 bd som gåva till Uppsala univ.-bibl. och
över 1,800 bd till Vitt.-akad. Jfr O. Walde,
»Rosenhanarne som boksamlare» (i »Symbola
litteraria», 1927). B. H-d.
Rosenhane, Gustaf, frih., skald (1619—
84), son till J. J. R. Studerade vid Uppsala
univ. och under utländska resor, väsentligen
i Frankrike och Italien, och gick sedermera
i rikets tjänst. R., som blev frih. 1654, var
1661—64 president i Dorpats hovrätt och blev
1672 häradshövding i Uppland. R. utgav bl. a.
»Respublica glacialis» (1681), en skildring av
vinterfisket i Norden. Jfr Skogekär
Bä rgbo. O. W-n.
Rosenhane, Johan, frih., riksråd (1611—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
