Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Rosenhane, J. J.—Rosenheim, J. v.
1080
61), son till J. J. R. Blev 1637 hovmästare
hos pfalzgreven Karl Gustav och följde
denne på utrikes resor 1638—40. R. blev vice
landshövding i Östergötland 1643,
underståthållare i Stockholm 1645 samt landshövding
i Viborgs län och Karelen s. å. och i
Östergötland 1655. Han fick friherrlig värdighet
1654 och kallades 1658 till riks- och
hovrättsråd. (G. W-k.)
Rosenhane, Johan J ö r an s son,
ämbetsman, bibliofil (1571—1624); jfr släktövers.
R., som först kallade sig Hane, gjorde som
ung långa utrikes, studieresor och samlade
därunder en värdefull
boksamling.
Hemkommen anställdes han i
hertig Karls kansli
och blev 1599 »riksens
överste secretarius»;
jämte administrativa
och juridiska plikter
för R. innebar detta
uppdrag även
inseende över rikets
handlingar. R. övervakade
också fram till 1604
vissa arkivaliska
arbeten. Han deltog i
förhandlingarna i Ulfsbäck 1602, blev
ståthållare på Nyköpings slott 1612 samt
änkedrottningens och hertig Karl Filips furstliga
råd. R. var mycket litterärt intresserad och
älskade mera studier än allmänna uppdrag. —
Litt.: Uppsatser av G. Upmark i Svenska
Autografsällskapets Tidskr., II, n:r 7, 1894, och
S. Hedar i Personhist. Tidskr. 1920 samt av
O. Walde och E. Lewenhaupt (se släktart.);
T. Berg, »Johan Skytte» (1920). B. H-d.
Rosenhane, Johan Scheringsson,
frih., ämbetsman (1642—1710), son till S. R.
(d. 1663). Blev assessor i Kommerskollegium
1665 och hovmarskalk hos änkedrottning
Hedvig Eleonora 1673. Vid 1675 års riksdag blev
R. led. (endast tillfälligtvis ordf.) av
gransk-ningskommissionen över
förmyndarregeringens förvaltning, och 1680 insattes han i
kommissionen över Kammarkollegium. 1686
utnämndes han till president i Wismarska
tri-bunalet; 1704—07 utförde han som
ambassadör en beskickning till Preussen. (G. W-k.)
Rosenhane, S c h e r i n g, friherre, statsman,
diplomat (1609 14/7—1663 ®/s), son till J. J. R.
Blev assessor i Svea hovrätt 1632 och 1634
underståthållare i Stockholm, 1635 därjämte
änkedrottning Maria
Eleonoras
geheimehov-råd och guvernör över
hennes livgeding. Som
landshövding i
Östergötland från 1637
ägnade R. i synnerhet
omsorg åt
Norrköpings utveckling. 1643
—47 var han svensk
resident vid
fredsunderhandlingarna i
Münster och sändes
därpå 1648 till Paris,
där han under fronde-
upproret avgjort tog ställning mot Mazarin,
vars klagomål i Stockholm bidrogo till hans
återkallande 1649. I sept. 1650 inkallades
R. i rådet, innehade tillika 1650—61 ett
kanslirådsämbete och var från 1652
samtidigt överståthållare i Stockholm. S. å. blev
hän frih. R. var led. av den kommission,
som ordnade styrelsen i stiftet Bremen, och
deltog i fredsunderhandlingen med Polen i
Lybeck liksom i upprättandet av
tribuna-let i Wismar 1653. Vid 1654 års riksdag,
då Kristina avsade sig kronan, tjänstgjorde
R. som Axel Oxenstiernas ställföreträdare,
sändes av den nye konungen s. å. att
bilägga tvisterna med staden Bremen, biträdde
kanslern Erik Oxenstierna i Preussen 1656
och kallades efter danska krigets förnyade
utbrott 1658 till armén på Själland, där
han underhandlade med engelska,
holländska och franska sändebud och jämte Sten
Bielke blev kommissarie vid fredstraktaten
med Danmark. Efter Karl X Gustavs död
och freden i Köpenhamn maj 1660 återvände
R. till Sverige och uppsatte vid höstens
riksdag i Stockholm additamentet till 1634 års
R. F. I tvisterna med adeln om dess
handläggning och de lediga riksämbetena hörde
han till de ledamöter av rådet, som sökte
stävja ståndets krav. Senare deltog han i
skånska kommissionen 1662. R. var en av sin
tids bästa svenska statsmän; med grundliga
kunskaper och klart huvud förenade han
hov-samt uppträdande och god
framställnings-gåva i tal och skrift. R. var en stor bibliofil.
— Jfr Skogekär Bärgbo. Litt.:
Monogr. av A. Stille (1892); N. v. Dardel i
Personhist. Tidskr. 1900; O. Walde,
»Storhetstidens litterära krigsbyten», II (1920). G. W-k.
Rosenhane, S c her ing, frih., ämbetsman,
historisk författare (1754—1812); jfr
släktövers. R. blev andre sekr. i Kabinettet för
utrikes brevväxlingen 1779 och förste sekr. 1786,
kabinettssekr. 1792,
därjämte kansliråd
s. å., led. av
Kans-lersgillet 1801,
stats-sekr. 1809 samt
över-postdir. 1812. Led.
av Vet.-akad. (1799).
Av R:s historiska
arbeten märkas en
monogr. om de forna
fem höga
riksämbets-männen (1799) och
»Svea-Rikes
Konunga-Längd» (1789). R. har
även författat större
delen av den av C. H. Uggla utgivna
»Svea-Rikes Råds-Längd» (1791—93). Se vidare
släktart. och där anförd litt. B. H-d.
Rosenheim [rå’zønhäim], stad, järnvägsknut
och kurort i Oberbayern, s. ö. om München,
vid Inn och en gammal huvudväg till Italien;
17,922 inv. (1925). Vid R. förenas bl. a.
järnvägarna från Kufstein och Salzburg. Livlig
industri, teknisk skola för träindustrien och
saltverk (saltvattenledning, anlagd 1809, från
Reichenhall). Omtalas på 1200-talet som
handelsplats oeh blev stad 1864.
Rosenheim, Johan von, militär, målare
(1725—1803). Ingick 1744 vid Fortifikationen,
var sedan omväxlande i fransk, holländsk och
hessisk, sist åter i svensk tjänst, varifrån
han tog avsked med överstes rang 1781. R.
blev därefter vice landshövding i Västernorr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
