Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenheim, Johan von - Rosenheim, Wilhelm von - Rosenholm - Rosenius, släkt - Rosenius, Carl Olof - Rosenius, Johan Anders Martin Paul - Rosenkammaren - Rosenkilde, Adolf Marius - Rosenkilde, Christian Niemann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1081
Rosenheim, W. v.—Rosenkilde
1082
lands län. Han adlades 1758 (han hette förut
R o s e 1 i u s). Som målare var R. lärjunge
till G. Lundberg och målade porträtt i pastell,
bl. a. av Sophie Hagman (Gripsholm) och
Lorentz Pasch d. y. (1802; Konstakad.). (E. L-k.)
Rosenheim, Wilhelm von, författare
(1755—1822), son till J. v. R. Var
legationssekreterare och hovjunkare. R. skrev bl. a.
tragedierna »Frode» (1788; uppf. 1789) och
»Drottning öda» (tr. 1816) samt utförde
bearbetningar för teatrarna. — Jfr uppsats av
O. Wieselgren i Sveriges Teaterhistoriska
Samfunds Årsskr. 1914. (O. W-n.)
Rosenholm, en av Danmarks vackraste och
mest betydande herrgårdar, nära Jyllands
östkust, s. ö. om Randers. Den av vallgravar
omgivna borgen uppfördes 1559—67 av
Jörgen Rosenkrantz, i vars släkt R. sedan
förblivit, 1743—1921 som fideikommiss
(stamhus), numera ersatt av ett
penningfideikommiss på 601,460 kr.
Rosénius, svensk släkt. Namnet antogs av
komminister i Burträsk Anders R. (1781
—1841), som var bondson från Rosvik i Piteå
socken. Söner till denne voro C. O. R. (se
nedan) samt Martin Gabriel R. (1825
—1901), fil. och teol. dr, professor i exegetik
vid Lunds univ. 1882. Om den senares son
J. A. M. P. R. se nedan. Son till C. O. R.
är tidningsmannen Per E f r a i m R. (f.
1855 u/7), känd särskilt som riksdagsreferent
och Stockholmskorrespondent till
landsortstidningar. B. H-d.
Rosénius, Carl Olof, Sveriges
inflytelserikaste lekmannapredikant (1816 3/2—68 24/2).
R. var prästson (se släktart.) från
Västerbotten, växte upp under intrycken från
brytningarna mellan
gamla och nya läsare (se
d. o.) och kom redan
i 15-årsåldern till ett
religiöst genombrott.
Dec. 1838—maj 1839
vistades han i Uppsala
för att avlägga
studentexamen och läsa
teologi men måste på
grund av klen hälsa,
ekonomiska
svårigheter och motvilja för
»världsliga» studier
avstå från bådadera.
Som informator på en egendom s. om
Stockholm kom han i beröring med G. Scott (se
d. o.), övervann hysta tvivel, lämnade tanken
på prästbanan och flyttade 1840 till
Stockholm som Scotts biträde. Sedan Scott våren
1842 måst lämna Sverige, blev R. mer och
mer den centrala gestalten i den religiösa
väckelsen av »nyevangelisk» art (se N
y-e v ange 1 i s m). Som »stadsmissionär» med
amerikanskt understöd fick R. från 1857 sin
predikolokal i Betlehemskyrkan nära
Hötorget. Genom de av honom 1842—68
redigerade tidskrifterna Pietisten (se d. o.) och
Missions-Tidning, andra skrifter och
prediko-resor nådde hans inflytande ännu längre (jfr
Evangeliska
fosterlandsstiftelsen). Av Scott och den anglo-amerikanska
uppbyggelselitteraturen hade R. mottagit
starka jmpulser i alliansvänlig riktning. I
lära och fromhet behärskades han dock av
det norrländska nyläseriets lutherdom med
dess allvar och innerlighet i förening med en
viss känslosam vekhet och världsfrånvändhet.
Någon separation från kyrkan ville han aldrig
vara med om. Hans insats har varit av
största betydelse för kyrkan och dess
förkunnelse, särskilt i n. och mell. Sverige. Även
till Danmark, Norge, Finland och
Nordamerika har hans inflytande sträckt sig. —
Uppbyggliga skrifter av R., mest avtryck ur
Pietisten, ha efter hans död utgivits i över lx/2
mill. ex. Framhållas må »Bref i andliga
ämnen» (1868; 3:e uppl. 1877), »Predikningar»
(av R. och P. P. Waldenström, 1867—79; 4:e
uppl. 1877), »Betraktelser för hvar dag i året»
(1873; 30:e uppl. 1925). R:s »Samlade
skrifter» utgåvos i 4 bd senast 1925—26. Brev
från R. äro utg. av G. Westin (»Ur den
svenska folkväckelsens historia och
tankevärld», 2 bd, 1930—31; se också Kyrkohist.
Årsskrift 1930, s. 240 ff.). -— Litt.: Amy
Moberg, »Teckning af C. O. R:s lif och
verksamhet» (1868; 8:e uppl. 1909); G. Brandt,
»Utkast till en Rosenii-biografi» (Kyrkohist.
Årsskrift 1914) och »C. O. Rosenii förkunnelse»
(1918); Hj. Holmquist i »Studier tillägnade
M. Pfannenstill» (1923); C. Olsson,
»Försoningen enligt C. O. R. och P. Waldenström»
(1928); G. Westin, »George Scott», I (1929);
S. Lodin, »C. O. R.» (i »Evangeliska
fosterlandsstiftelsen genom 75 år», I, 1931);
E. Newman, »’Hedbergianismen’ i Sverige»
(1931)^ E. Nwn.
Rosénius, Johan Anders Martin
Paul, läkare (f. 1865 12/a); se släktart. Blev
fil. kand, i Lund 1887, med. lic. 1895 och är
praktiserande läkare i Malmö sedan 1895.
Har författat
naturskildringar, utmärkta
av poetisk
framställningskonst och intim
kännedom om
växt-och djurlivet,
»Naturstycken» (1897),
»Under skilda
himmelsstreck» (1903),
»Vandringar och färder»
(1919), »Resan till
Tunisien» (1925). Av stort
ornitologiskt värde är
det omfattande verket
»Sveriges fåglar och
fågelbon» (1913). R. är även god
djurfotograf (»Min jakt med kamera», 2 dir, 1912 och
1924, »Måkläppen», 1926) och har även verkat
för naturskyddstanken (bl. a. »Om
fågelskyddet i Sverige», 1915). T. P.
Rosenkammaren, »svårare fängelse», beläget
inom fängelset Smedjegården i Stockholm (se
Tortyr). G. O. G.
Rosenkilde [-kilo], A d o 1 f M a r i u s, dansk
skådespelare (1816—82), son till Chr. N. R. Var
1837—39 anställd vid Det kongelige teater,
1839—42 och 1843—50 vid Kristiania teater
(Oslo), 1850—55 vid Casinoteatret i
Köpenhamn och från 1856 åter vid Det kongelige
teater. Bland R:s roller märkas Vielgeschrey
i »Den stundeslöse» och Jacob v. Tyboe. Hans
humoresk »Anders Tikjöb» (1861; sv. övers.
1863) dramatiserades och gavs med stor
framgång. G. K-g.
Rosenkilde [-kilo], Christian Niemann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
