Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenqvist, Vilhelm Teodor - Rosenribs - Roséns bröstdroppar - Rosenschöld, Munck af - Rosenskottstekeln - Rosensparre, släkt - Rosenstand, Vilhelm Jakob - Rosenstare - Rosenstein, Carl - Rosenstein, Magnus (Måns) von - Rosenstein, Nils von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Rosenribs—Rosenstein
1088
bergs och L. Stenbäcks psalmboksarbete, en
historik över Svenska normallyceum (1915)
och en biogr. över biskop F. L. Schauman (2
postuma bd, 1927—28). R. blev teol. hedersdr
1907 och fick professors titel 1920. H. E. P.
Rosenribs, bot., se R i b e s.
Roséns bröstdroppar, Vlnum glycyrrhi’zae
opiätum, beredning av pulveriserat opium,
saffran, lakritsextrakt, socker och
marsala-vin. Preparatet innehåller 2 % opium; dess
maximaldos är 7,5 g. Namnet antages ha
uppkommit efter den berömde läkaren Rosén
von Rosenstein, ehuru formeln för beredningen
var känd före hans tid. R. nyttjas för att
stilla hosta och ge ro till natten vid katarrer
el. inflammationer i andningsorganen. R. fås
blott mot läkares recept. C. G. S.
Rosenschöld, Munck af, se M u n ck af
Rosenschöld.
Rosenskottstekeln, A’rdis brunneive’ntris,
en växtstekel (se V ä x t s t e k 1 a r), 5—6 mm
lång, svart, med gula el. vita skenben och
svagt grå vingar. Larven är gulvit med
brun-aktigt huvud. R. är ett svårt skadedjur på
rosor; den lägger sina ägg i dessas
skottspetsar, vilka sedermera urholkas av larven, så
att de vissna och dö. I. T-dh.
Rosensparre, dansk adelssläkt, som
härstammade från Skåne, där släkten ägde
godset Skarhult. Steen R. (1523—65) föll i
slaget vid Axtorna; ett 1866 rest
minnesmärke visar platsen. Hans son O 1 u f R.
(1559—1624) var släktens siste man, i det
att hans son Steen R. (1588—1612)
stupade i striden på Skällinge hed. — Om ätten
se Danmarks Adels Aarbog 1899. P. E-t.
Rosenstand [-stann], Vilhelm Jakob,
dansk målare (1838—1915). Studerade vid
akad. i Köpenhamn. 1869—81 vistades R. i
Rom och målade folklivsmotiv, bl. a. »I
kyrk-dörren» (1876; Hirschsprungska museet), och
var sedan i Paris lärjunge till Bonnat 1881—
82. Som monumentalmålare försökte sig R. i
historiska skildringar, bl. a. i univ:s festsal.
Han utförde flera historiska tavlor och
porträtt och tecknade kostymer till teatern. R.
är i sin konst en livlig berättare. G-gN.’
Rosenstare, zool., se S t a r a r.
Rosenstein, Carl, ärkebiskop (1766—1836),
bror till M. v. R.; jfr släktart. Rosén von
Rosenstein. Blev fil. mag. i Uppsala
1788 och teol. dr 1809, regementspastor vid
Livreg:tet 1793 och
kyrkoherde i Kumla,
Strängnäs stift, 1796,
där han i tidens
neolo-giska anda med
religiös vältalighet
förenade praktiska
nyt-tighetsintressen. Så
redigerade han Örebro
Läns
Hushållningssällskaps Handl.
under en följd av år och
skrev »Berättelse om
några försök att leda
vatten från sank mark
efter Elkingtons sätt» (1807). R. blev 1809
biskop i Linköping och 1819 ärkebiskop. Han
var ivrig anhängare av den Adlersparreska
gruppen och deltog 1809—18 i
riksdagsarbe-tet som prästeståndets vice talman och 1823
—35 som dess talman. Dessutom intog han
en ledande plats i samtidens stora
uppfost-rings- och undervisningskommittéer. 1819 blev
han medlem av Sv. akad. efter Lindblom.
Om R. i Kumla se E. Lewenhaupt i »Till
hembygden. En julhälsning till
församlingarna i Strängnäs stift», årg. 18 (1921). Biogr.
av J. Berzelius i »Sv. akad:s handl. ifrån år
1796», bd 19 (1841). B. A.
Rosenstein, Magnus (Måns) von,
kon-teramiral (1753—1801); se släktart. Rosén
von Rosenstein. Blev 1771 fänrik vid
arméns flotta och 1773 adopterad adelsman
(introducerad 1776). R. deltog i
nordamerikanska frihetskriget först på engelska (1776
—78) och sedan på franska (1779—82) flottan.
I slaget vid Guadeloupe 1782 tillfångatogs
han av engelsmännen och fick 1783 återvända
till Sverige, där han återinträdde i
örlogs-tjänst. R. var 1784—85 chef på fregatten
»Gripen» under dess expedition till
Medelhavet i samband med en beskickning till
Marocko. Under kriget med Ryssland 1788—89
tjänstgjorde han på skärgårdsflottan oeh
utmärkte sig särskilt i slaget vid Svensksund
(se d. o.) 24 aug. 1789. R. utförde 1791 med
fregatten »Bellona» en ny beskickning till
Marocko; han blev konteramiral 1797. (ö-g.)
Rosenstein, Nils von, författare,
ämbetsman (1752 12/i2—4824 7/8); jfr släktart.
Rosén von Rosenstein. Ingick 1771 i
Kanslikollegium, vart 1778 andre sekr. i
presidentkontoret och
utnämndes 1782 till
am-bassadsekr. i Paris,
där han gjorde
bekantskap med
upplysningsfilosoferna
d’Alembert, Diderot,
La Harpe, Marmontel,
vilkas åsikter blevo
bestämmande för R:s
konst- och
världsuppfattning. 1784 utsågs
han till kronprinsens
uppfostrare och fick
kansliråds titel; då
befattningen upphörde, fick R. livstidspension
och landshövdingsfullmakt. 1785 valdes den
sjuårige kronprinsen till Uppsala universitets
kansler, och R. vart kanslerssekr., vilket
ämbete han med ett fyraårigt avbrott beklädde
till 1799, och var 1809—22 statssekr. för
ecklesiastikärendena, varjämte han innehade
även andra offentliga uppdrag. Då Sv. akad.
instiftades 1786, utsågs R. till dess ständige
sekr. Led. av Vet.-akad. (1788).
R. intog i egenskap av kultusminister och
akademisekr. en central ställning i den
svenska vittra och vetenskapliga världen under
mer än trettio år. Rättrådig och välvillig,
utövade han sin makt på ett sätt, som gjorde
honom älskad och vördad av både äldre och
yngre, oppositionsmän lika väl som rättrogna,
och hans verksamhet präglades av humanitet
och frisinne utan partihänsyn. R:s båda
berömda avh. »Anmärkningar om vitterhet och
smak» (1787) och »Om upplysningen» (1793)
äro uttryck för en obetingad anslutning till
de estetiska och kulturella åskådningar, som
franskklassicismen och
upplysningstidevarvet hyllade. Vitterhetens största betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
