Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rostand, Edmond - Rostbiff - Rostfritt järn och stål - Rostgaard, Frederik - Rostning - Rostock (Dalsland) - Rostock (Mecklenburg-Schwerin) - Rostojaure - Rostoptjin, Fedor Vasiljevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Rostbiff—Rostoptjin
1112
Neumarkt och Marienkirche i Rostock.
endast lyckats efterapa faderns dåliga sidor
och givit dem en obarmhärtigt hög relief. —
Se monogr. av J. Haraszti (1913), J.
Suber-ville (1921) och P. Apesteguy (1929); jfr P.
Faure, »Vingt ans avec R.» (1928), 0.
Lever-tin, »Essayer», II (1907), M. Björkenheim,
»Studier i E. R:s skådespel» (1927). Kj. S-g.
Rostbiff (eng. roastbeef el. sirloin of beef),
från ländpartiet taget och på engelskt sätt
(halv-)stekt oxkött. D-e.
Rostfritt järn och stål, metallogr.,
benämning på rostsäkert järn och stål, se S p
e-c i a 1 s t å 1.
Rostgaard [-går], F rederi k, dansk
ämbetsman och lärd (1671—1745). Studerade
1690—99 utomlands och hemförde en mängd
böcker och manuskript. R. blev
gehejmearki-var 1700, adlades 1702 och gifte sig med
storkanslern Conrad Reventlows dotter. 1720 blev
han justitiarius i Höjesteret och 1721 översekr.
i danska kansliet. 1725 miste han sina
ämbeten, emedan han mottagit mutor, men blev 1727
amtman. R. verkade i stor utsträckning som
litterär mecenat och samlade material till en
dansk ordbok. Hans angrepp på Holbergs
»Peder Paars» 1719 gav honom ett löjets
skimmer. R. testamenterade medel till en
»rostgaardiansk» professur i nordisk historia
vid Köpenhamns univ. P. E-t.
Röstning, metallurgisk process, vid vilken
en malm upphettas vid lufttillträde till så
hög temp., att den utan att smälta undergår
en kemisk förändring, som omvandlar
malmmaterialet i en för dess vidare bearbetning
mera lämpad form. Oxiderande r.
brukas för att ur sulfidmalmer bortskaffa svavel
och arsenik, vanl. för att bereda malmen för
en efterföljande reduktionssmältning, varvid
samtidigt med svavlets oxidation bildade
metalloxider reduceras till metaller. Svavel och
arsenik oxideras därvid och bortgå i gasform
såsom svavelsyrlighet och arseniksyrlighet.
Sulfatiserande r., vilken avser att
oxidera en del av malmens svavel till
svavelsyra, som med metalloxiden bildar sulfat,
förbereder malmen för metallutvinning medelst
extraktion med vatten el. utspädda syror.
Klorerande r., varvid en
klorid (vanl. koksalt)
inblandas i malmen, utföres antingen
så, att metallen klorbindes men
kvarblir i malmen, el. så, att
metallkloriden förflyktigas och
kondenseras. För r. nyttjas
anordningar av olika slag,
beroende på malmens
beskaffenhet, erforderlig grad av r.
(partiell r., dödrostning), lokala
förhållanden etc. E. S. B
Rostock, brunns- och
badanstalt i Gunnarsnäs socken,
Dalsland, på övergången
mellan Kroppefjäll och
Dalboslätten (114 m ö. h.). Radioaktiv
järnkälla, gyttjebad m. fl.
badformer. Brunnen, känd sedan
gammalt, iståndsattes 1849.
250 gäster (1931).
Rostock, stad i ty.
fristaten Mecklenburg-Schwerin, på
vänstra stranden av Warnow,
som här vidgar sig till en 500
m bred mynningsvik, och vid järnvägen
Berlin—Warnemünde; 82,700 inv. (1930; med
Warnemünde). R. är Mecklenburgs största
stad och har skeppsfart och handel på de
nordiska länderna, Ryssland och England.
Större fartyg anlöpa uthamnen Warnemünde.
Industrien omfattar skeppsvarv,
maskinfabriker, brännerier och bryggerier.
Den stora branden 1677 förstörde många
av R:s medeltida patricierhus med deras
typiska trappgavlar. De flesta gatorna kantas
nu av enformiga 1800-talshus. Breda och
vackra planteringar och promenader,
Wallan-lagen, ersätta de forna befästningarna. Om
stadens tidigare makt och glans minna den
gotiska tornbyggnaden Kröpeliner Tor
(1300-talet), Jacobikirche, en treskeppig hallkyrka
från mitten av 1200-talet, Peterskyrkan med
126 m högt torn (början av 1400-talet),
omgiven av rester av den gamla stadsmuren,
och i stadens medelpunkt den mäktiga
Marienkirche, från slutet av 1300-talet (kyrkans
äldsta delar från 1200-talet). Rådhuset, vid
Neumarkt, skymmes av en 1727 uppförd
tillbyggnad. I R. finnas arkeol. och
konstmuseum samt univ., gr. 1419, livligt besökt av
svenskar under 1500-talet (1,723 stud. 1930/31);
vid univ. är en lektor i sv. och no. språken
anställd. Univ.-bibl. har omkr. 340,000 bd.
På Friedrichshöhe vid R. finnes sedan 1912
meteor, observatorium. E. L-r.
R., urspr. en vendisk handelsplats Roztoc,
förstördes 1161 av den danske konungen
Valdemar den store men återuppbyggdes omkr.
1170, samtidigt som en tysk handelsplats
an-lades. 1218 fick R. stadsrätt. Efter en tids
danskt välde kom staden under Mecklenburg.
Som medlem av hansan stod R. tillbaka
endast för Lybeck. Staden intogs av
svenskarna 1631, 1712 och 1807. Å. S-n.
Litt.: »Beiträge zur Geschichte der Stadt
R.» (1890 ff.); univ:s matrikel, utg. av A.
Hofmeister (7 bd, 1889—1922); Ricarda Huch,
»Lebensbilder mecklenburgischer Städte» (1930
—31); R. Sedlmaier, »R.» (1931).
Rostojaure, se R å s t o j a u r e,
Rostoptjin [rastaptffn], Fedor Vasil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
