Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rostoptjin, Fedor Vasiljevitj - Rostov (Rostov-Jaroslavskij) - Rostov (Rostov-na-Donu) - Rostra - Rostrum - Rostrup, Emil - Rostrup Böyesen, Peter - Rostskyddsmedel - Rostsvamplar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113
Rostov—Rostsvampar
1114
jevitj, greve, rysk ämbetsman (1763—
1826). R. var gammalryss, stod högt i gunst
hos Paul I, blev generallöjtnant,
kabinetts-minister för utrikes ärenden och greve men
föll 1801 i onåd. 1812 blev R. militärguvernör
i Moskva och var sannolikt upphovsman till
den brand, som efter fransmännens intåg
härjade Moskva. 1814 föll R. åter i onåd.
Rostov [rastå’f], förr även
R.-Jaroslav-skij, stad i Ryska Sovjetunionen, 180 km
n. ö. om Moskva, vid Nerosjön (avrinner till
övre Volga); 20,857 inv. (1926). Linneindustri.
Dess Kreml, omgivet av murar, har flera
märkliga kyrkor, bl. a. Uspenskijkatedralen
(från 1200-talet). R. är känt sedan 800-talet
och var före mongolinvasionen en av
Rysslands mäktigaste och folkrikaste städer
(R.-Velikij, »stora R.»); 1474 kom R.
definitivt under Moskvas välde.
Rostov [rastå’f], R. - n a - D o n u,
huvudstad i Nordkaukasiska området, Ryska
Sovjetunionen, på högra stranden av nedre Don,
46 km ovanför dess utlopp i Azovska sjön;
323,225 inv. (1926), inberäknat den med R.
införlivade grannstaden Nachitjevan. Som
handelshamn har R. till följd av Dons
upp-grundning förlorat en stor del av sin
spann-målsexport till Novorossijsk och Tuapse.
Betydande industri, främst tillv. av
jordbruksmaskiner, oljor och margarin, skodon, kläder,
tobak. R. har univ. (sedan 1915; 3 fakulteter,
1,504 stud. 1930), högre tekniska skolor, off.
bibliotek (omkr. 400,000 bd) o. s. v.
Järnvägsknut, flyghamn (i Nachitjevan) på linjen
Moskva—Baku. — R. har uppväxt vid ett
1761 grundat fort. Under revolutionsåren
1917-—20 ockuperades R. växelvis av tyskarna,
Denikins armé och bolsjevikerna.
Ro’stra, plur. av rostrum (se d. o.),
betecknade den med bogspröt prydda talartribunen
vid comitium och sedermera på Forum i Rom.
Den senares plattform var även prydd med
statyer och en minnesvård över G. Duilius,
columna rostrata. Jfr Rom, sp. 983.
Ro’strum, lat., näbb, snabel; bogspröt;
ramm; plur. rostra (se d. o.). — 1. (Paleont.)
Den cigarrformade bakre ändan av skalet hos
belemniterna (se d. o.). — 2. (Zool.) A)
Stickflugornas sugsnabel, B) den framskjutande
spetsen av ryggskölden hos många tiofotade
kräftdjur, t. ex. den vanliga kräftan, C) den
näbbliknande spetsen av hajarnas kranium,
D) näbbliknande, oparig kalkplatta i skalet av
många rankfotingar, E) fåglarnas näbb. T.P.
Rostrup [rå’-], Emil, dansk botanist
(1831—1907). Blev 1883 docent samt 1902
prof, i växtfysiologi vid Landbohöjskolen i
Köpenhamn och statskonsulent i
växtsjukdo-mar, 1894 hedersdr
vid Köpenhamns univ.
Såväl inom den rent
vetenskapliga som
särskilt inom den
till-lämpade botaniken var
R. livligt verksam.
Hans utgivna avh.
falla till största delen
inom floristiken och
patologien; »Plan
tepatologi» (1902) kan
anses som hans
huvudverk. R:s
omfat
tande svampsamlingar ha efter hans död
bearbetats av J. Lind och beskrivits i »Danish
Fungi» (1913). Th. Lfs.
Rostrup Böyesen [rå’-], Peter, dansk
målare (f. 1882). Var 1910—19 assistent vid
konstakad:s målarskola och 1924—31
medlem av konstakad. Hans specialitet är
figur-och landskapsbilder från storstadens utkanter
och proletärkvarter, och han har därvid visat
karakteriseringsförmåga och teknisk
skicklighet. P. E-t.
Rostskyddsmedel. För att hindra
rostbildning på föremål av järn el. stål förser man
dessa med skyddande överdrag av olika slag.
För plåt- och järnkonstruktioner nyttjas mest
oljefärger, beredda av blymönja el.
järnoxid-färger. För gjutjärn och smidesjärn, särskilt
i form av vattenlednings- och gasrör, som
nedläggas i marken, brukas asfalt,
asfaltpreparat el. stenkolstjära, anbragta i varmt
tillstånd. För bottenmålning av fartyg
användas s. k. skeppsbottenfärger, som utom
blymönja el. dyl. mineralfärg innehålla
föreningar av arsenik, koppar eller kvicksilver
för att hindra sjögräs, musslor o. dyl. att
fästa sig vid bottenytan. För invändigt
bottenskydd i fartyg nyttjas ofta pågjutning
av ett lager cement. Ett kraftigt rostskydd
bildar galvanisering (förzinkning). På senare
tid har aluminiumbronsfärg
(aluminiumpulver, rivet med fernissa) kommit i bruk för
samma ändamål. — Rörande förnickling
och förkromning samt andra på
galva-nisk väg anbragta skyddande metallhinnor på
bruksföremål seGalvanoteknik. G.H-r.
Rostsvampar, Uredlneae, avd. av
basidiomy-ceterna (se d. o.), kännetecknad av tvärdelade
basidier, s. k. promycel, vilka alstras vid
gro-ningen av ett slags sporer, teleuto- el.
vintersporer. Alla r. äro obligata parasiter (sed. o.)
på högre växter. Hos många finnas utom
teleutosporerna ett eller flera andra sporslag
samt ofta bildningar av omstridd natur,
pyk-nider el. spermogon, i vilka alstras
pyknospo-rer el. spermatier, som betraktas såsom
rudimentära sporer eller som funktionslösa el.
fungerande hanceller. De mångformigaste r.
ha följ, former: 1) aecidier (sing. aecidiam)
el. skålrost, ofta tills, m. spermogon,
2) uredo- (sommar-) och 3) teleuto- (vinter-)
sporer, vilka följa varandra i nu nämnd
ordning. Av uredosporer kunna flera
generationer följa varandra under loppet av en
sommar. Vissa r. utveckla endast 1) och 3),
andra endast 2) och 3) och många endast 3). I
näst sista fallet kan uredo-, i sista
teleuto-formen åtföljas av spermogon. En del r.,
vilkas uredosporer el. mycel kunna övervintra,
bilda uteslutande eller huvudsaki.
uredosporer. Normalt äro teleutosporerna
övervint-rmgsorgan. Somliga r. ha alla sporslag på
samma värdväxt eller flera närbesläktade,
andra ha aecidier och ev. spermogon på en
värdväxt, uredo- och teleutoformerna på
andra, oftast tillhörande en helt annan
växtfamilj. De förra kallas autoeciska, de senare
heteroeciska (värdväxlande). I anlagen till
aecidier eller, om sådana saknas, uredo- el.
teleutosporlager uppkomma genom
sammansmältning av enkärniga celler el.
kärnöver-gång kärnpar (synkaryon), som bibehållas till
teleutosporens mognad, då de sammansmälta;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
