Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothschild, släkt - Rothuggning - Rothzinkerz - Rothål - Rothår - Rotknölbakterier - Rotliegende - Rotmössa - Rotograf - Rotogravyr - Rotomahana - Rotor - Rotorfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Rothuggning—Rotorfartyg
1130
sträckta förbindelser med snabba
underrättelser gåvo huset R. en betydande
finansmakt, som endast övergående skakades av
1848 års händelser. Från rena penningaffärer,
främst allt väldigare statslån och börsaffärer,
övergick firman småningom även till
placeringar i österrikiska och franska järnvägar,
ångbåts- och försäkringsbolag,
kvicksilvergruvor o. s. v. Vid förhandlingar om statslån
och vid andra tillfällen sökte de ofta med
framgång bättra judarnas ställning. För sina
finansoperationer behövde firman fred, och
den torde flera gånger ha hindrat el. fördröjt
krigsutbrott. Släktens rikedomar blevo snart
legendariska, och väldiga summor skänktes
till välgörande ändamål. Från slutet av
1800-talet upphörde firmans dominerande
finans-makt. Flera av dess medl. ha gjort sig kända
som framstående konstsamlare.
Fyra av bröderna R. erhöllo 1816
österrikiskt adelskap, och 1822 blevo alla fem
friherrar. Filialen i Neapel indrogs 1861, och
stamfirman i Frankfurt upphörde 1901
(efterträdd av firman Goldschmidt-R.). Släktens i
England, Frankrike och Österrike bosatta
grenar ha alltmera känt sig som där infödda. —■
NaÜun R:s son Lionel R. (1808—79), chef
för Londonfilialen, tillhörde 1858—74
underhuset; han hade invalts redan 1847 men
vägrade avlägga kristlig inträdesed. Hans son
NathanielR. (1840—1915) upphöjdes 1885
till pär (engelsk baron). Dennes son Lionel
Walter R., 2:e baron R. (f. 1868), är en
bemärkt zoolog och sionistvän. -— Jakob
(James) R:s son Edm ond de R. (f. 1845)
har investerat stora kapital för den judiska
koloniseringen i Palestina. Hans brorson
Henry de R. (f. 1872), urspr. läkare,
intager en framträdande plats i Paris’
teatervärld, bl. a. som ägare av Théåtre Pigalie.
Litt.: E. C. Corti, »Huset R. Uppkomst
och blomstring 1770—1830» (1928) och »Huset
R. Dess storhetstid 1830—1871» (1930); M.
E. Ravage, »Five men of Frankfort» (1929;
ty. övers. 1930). A. A-t.
Rothuggning, avhuggning av trädrötter vid
trädfällning, brukas allmänt, då skog skall
bortröjas vid odling, väganläggning o. s. v.
och rötterna skola uppbrytas ur marken.
Rothzinkerz [rä’tsirjkèrts], se Z i n k i t.
Rothål, bot., se Frö.
Rothår, bot., rakt utstående, långa,
tunn-väggiga utbuktningar på överhudscellerna hos
rötter. De sitta i närheten av rotspetsen, de
yngsta närmast denna (se bild vid art. G r
o-n i n g). Med sina
avrundade, ofta
uppsvällda ändar lägga de
sig tätt intill
jordpartiklarna. Deras
uppgift är att förstora
rotens uppsugande yta.
Dessutom bidraga de
till att fasthålla
växten i marken. I
fuktig luft el. jord
utvecklas de i stort
an
tal, i torrare äro de färre, och hos några
vattenväxter, t. ex. andmat, saknas de h. o. h.
R. leva endast kort tid, ofta endast några
dagar. — Att nyplanterade växter vissna
beror därpå, att r. skadats, och de komma
Rothår.
till ny växtlighet, först när nya sådana
bildats. G. M-e.
Rotknölbakterier, dets. som
baljväxtbakte-rier (se d. o.).
Rotliegende [rä’tllgondo], geol., se P e
r-miska systemet.
Rotmössa, bot., se Rot.
Rotogräf, se Tryckpress.
Rotogravyr, en fotomekanisk
djuptrycksme-tod (se Fotomekaniska reprodu
k-tionsförf aranden), vid vilken
tryckformen utgöres av en med en kopparmantel
överdragen cylinder, på vilken bilden
överföres och etsas på ung. samma sätt som vid
fotogravyr (se d. o.), varefter tryckformen
insattes i en speciell press,
rotationsdjuptrycks-press, och infärgas och tryckes enl.
djup-trycksprincipen. Ex. på r. äro
helsidesporträtten i bd 1—9 av Nordisk Familjeboks
3:e uppl. J. H-g.
Rotomaha’na, se N y a Z e e 1 a n d, sp. 1328.
Rötor, dets. som ankare vid elektriska
maskiner (se d. o., sp. 593).
Rotorfartyg, fartyg, vars framdrivning
åstadkommes av vindkraftens verkan på en
el. flera kring en vertikal axel roterande
cylindrar (vindrotor, r o t o r s e g e 1).
Rotorfartyg.
Försök att för fartygs framdrivning på ett
mera mekaniskt sätt utnyttja vindkraften än
vid vanliga segel gjordes 1922—23 av tyske
ingenjören Anton Flettner (se d. o.),
som därvid tillämpade magnuseffekten (se
d. o.). Ett tremastat segelfartyg ombyggdes
1924 och försågs med två stora rotorer. Detta
första r., som fick namnet »Buckau», mätte
omkr. 475 bruttoton, och rotorerna drevos
medelst utväxling från var sin elektromotor,
vilka i sin tur drevos från en
dieselmotorgenerator. Då rotorerna endast voro avsedda
att användas vid lämplig vind, var fartyget
även försett med ett propellerhjälpmaskineri
om 160 eff. hkr. Ehuru resultaten med det
nya r. betecknades som relativt goda (9 knops
fart uppnåddes), torde dock fartyget ha
uppnått än högre fart som seglare.
Ett andra r., »Barbara», på omkr. 2,075
bruttoton byggdes 1925 som kombinerat
motor- och rotorfartyg. Det försågs med tre
rotorer och ett propellermaskineri om 1,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
