Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1147
Roux, W.—Rovfjäril
1148
Pasteur vid högre normalskolans i Paris
kemiska laboratorium. Vid stiftandet av
Institut Pasteur 1888
anställdes han vid detta,
blev efter Pasteurs
död (1895) dess
vice-direktor och 1904 dess
chef. De
undersökningar, som han där
gjort dels ensam, dels
i förening med
Cham-berland, Metjnikov,
Yersin o. a. och
offentliggjort i Annales de
ITnstitut Pasteur, röra
sig väsentligen om
rabies, difteri och te-
tanus. Av utomordentlig betydelse är hans
tills, m. Yersin gjorda upptäckt av
difteri-bacillens gift, difteritoxin (se d. o.). Led. av
sv. Vet.-akad. (1901). H. D.
Roux [rö], Wilhelm, tysk zoolog (1850—
1924). Var 1895—1921 prof, i Halle.
Lärjunge till Haeckel, ägnade han sig från
början åt utvecklingsfrågor i dennes anda men
slog snart in på nya
vägar, i det att han
började söka på
experimentell väg utröna
de »formbildande
krafter», genom vilka
organismen erhåller sin
givna gestaltning.
Banbrytande blev hans
metod att genom
experimentella ingrepp
i ägg- och
embryonalutvecklingen hos
grodor söka utröna när
och i vilken mån
form
bildningen förutbestämmes i ägget och vilka
krafter därvid medverka. Denna
forskningsuppgift benämnde han utvecklingsmekanik
(se d. o.). I detaljer voro R:s både rön och
teorier ofta otillfredsställande, men han kan
icke frånkännas genialitet i sin allmänna syn
på biologiens mål och medel. Skr.:
»Gesam-melte Abhandlungen» (2 bd, 1895), »Die
Ent-wicklungsmechanik» (1905); uppsatser i den
av honom grundade och utg. Archiv fiir
Ent-wicklungsmechanik. E-k N-d.
Rova, bot., se Kål, sp. 451.
Rovaniemi [rå’va-], köping vid Kemi älvs
mell. lopp och dess sammanflöde med
Ounas-joki, Uleåborgs län, Finland; jämte R.
landskommun 8,252 kvkm, 17,642 inv. (1931),
finsktalande. R. är f. n. den n. slutpunkten för
Finlands järnvägsnät (forts, till Kemijärvi
under byggnad) och finska lappmarkens
viktigaste handelscentrum. O. Brn.
Rovdjur, Carni’vora, ordn. av klassen
däggdjur. R., som väsentligen livnära sig av
andra ryggradsdjur, vilka de gripa och döda,
äro i regel snabba, smidiga djur med goda
sinnen och väl utvecklad hjärna.
Extremite-terna sakna motsättlig tumme och äro
beväpnade med klor. Armbågsben och vadben äro
fria, och nyckelben saknas el. är förkrympt.
Framtänderna, i regel tre i varje käkhalva,
äro små, hörntänderna koniska, vida högre än
de övriga och inpassas, då käkarna slutas, i
en tandlucka omedelbart bakom framtänderna
i överkäken, resp, omedelbart framför
kindtänderna i underkäken. Av kindtänderna äro
de främre skarpeggade, d. v. s. försedda med
en skärande egg, de bakre trubbknöliga. Stora
växlingar göra sig gällande hos olika fam.
Knöltänderna äro bäst utvecklade hos
hund-och björndjuren, svagast hos kattdjuren, där
endast en liten knöltand finnes på vardera
sidan i överkäken. Hos nu levande r. är i
överkäken den sista falska, i underkäken den
första äkta kindtanden skarpeggad och större
än de övriga av samma slag. Den kallas
rovtand. Underkäkens ledknappar äro
cylindriska och tvärställda, varigenom endast
rörelse i vertikalplanet möjliggöres.
Magsäcken är enkel, blindtarm saknas el. är starkt
förkrympt och tarmkanalen kort. R. finnas
över hela jorden (i Australien dock endast en
art inhemsk, dingon, se d. o.). För människan
ha r. stor betydelse. Många ge värdefullt
pälsverk, och två av de äldsta husdjuren, hund och
katt, tillhöra denna ordning; andra göra skada
genom att förgripa sig på människor el.
husdjur. Köttet ätes i regel ej. R. härstamma
från de under tertiärtiden levande
kreo-donterna, Creodonta (Creodontia), av vilka de
under den äldre eocentiden uppträdande visa
samband även med ursprungliga hovdjur och
insektätare, medan de yngre direkt ansluta
sig till r. R. indelas i följ. fam.: kattdjur,
Felidae, hyenor, llyaenidae, skunkdjur,
Viverridae, hunddjur, Canidae, m å r
d-d j u r, Mustelidae, småbjörnar,
Procyo-nidae, och björnar, Ursidae. Till r. föras
stundom även säldjuren, Pinnipedia, då
de egentliga r. sammanföras under
benämningen Fissipedia. T. P.
Rowe [räu], Nicholas, engelsk
dramatiker (1674—1718). Blev poet laureate (eng.
form för lat. poeta laureatus) 1715 och
tillhörde kretsen kring Pope, Swift,
Ar-buthnot och Prior. Under intryck av det
elisabetanska dramat skrev R. sina tragedier,
av vilka några hållit sig kvar på scenen (»The
fair penitent», 1703, »Jane Shore», 1714, och
»Lady Jane Gray», 1715). Han är även
bekant som Shakespeareutgivare. R:s dramer
utgåvos i olika uppl. (Belles-Lettres Series
1907). S. B. L.
Rovere [rå’-], d e 11 a, italiensk ätt. F r a
n-cesco del la R. var påve under namnet
Sixtus IV 1471—84, hans brorson G i u 1 i a n o
d e 11 a R. 1503—13 påve med namnet Julius
II. Den sistnämndes brorson Francesco
Maria d e 11 a R. (1491—1538) var hertig
av Urbino, som 1626 överläts till påvestolen
av hans sonson hertig Francesco Maria
II del la R. (1548—1631), vilken slöt ätten
på svärdssidan.
Rovereto [råvere’tå], stad i it. prov. Trento,
Sydtyrolen, vid Adige och Brennerbanan;
14,356 inv. (1921), huvudsaki. italienare.
Domineras av det medeltida kastellet, nu
krigs-museum. Den före världskriget betydande
silkesindustrien har endast delvis återuppstått.
Vid R. besegrade Bonaparte sept. 1796
österrikarna under Davidovitj och omintetgjorde så
ett försök av dem att undsätta Mantova.
Rovetunneln [råvt-], fr. Souterrain du Rove,
tunnel för Marseille—Rhönekanalen (se
Marseille, sp. 941).
Rovfjäril, zool., se Kålfjärilsläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
