Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Rovflugor—Rovsteklar
1150
Rovflugor, fam. Asllidae bland tvåvingarna.
R:s kropp är slank och långsträckt. Födan
utgöres av insekter. Bland svenska släkten
märkas Asilus och Laphria. I. T-dh.
Rovfåglar, Raptatöres el. Acci’pitres, i den
äldre fågelsystematiken en grupp fåglar, som
utmärktes av likartat levnadssätt och vissa
yttre överensstämmelser, ss. kraftig näbb och
starka, spetsiga klor. Numera äro r.
uppdelade i två grupper, varav en, omfattande bl. a.
fiskgjusar, falkar, örnar, hökar, vråkar och
gamar, utgör ordn. dagrovfåglar (se
d. o.) och den andra, omfattande ugglor (se
d. o.), sammanförts med bl. a. hackspettar,
kolibri-, här- och skärrfåglar, biätare och
kungsfiskare till ordn. blåkråkartade
fåglar, Coraciiformes. T. P.
Rovigno d’Istria [råvfnjå di’stria], stad i
it. prov. Pola, på en v. udde av Istrien; 10,863
inv. (1921), huvudsaki. italienare. Centrum
för vin- och olivodling samt sardinfiske. Zool.
havsstation.
Rovigo [råvi’gå]. 1. It. prov, i s. Venezien,
på Poslätten, mellan Adige och Po; 1,771
kvkm, 312,623 inv. (1931). — 2. Huvudstad
i R. 1, vid Padova—Bologna m. fl. järnvägar;
37,302 inv. (1931). Säte för biskopen av
Adria; har jämte domkyrkan en märklig
oktogonal kyrka, La Madonna del Soccorso
(påbörjad på 1590-talet), med vackert
klocktorn från 1655—1784
Rovigo [råvFgå], hertig av, se S a v a r y.
Rowland [räu’lond], Henry Augustus,
amerikansk fysiker (1848—1901), prof, vid
Johns Hopkins’ univ. i Baltimore. R.
utvecklade gitterdelningsmaskinen till stor
fullkomlighet och gjorde med hjälp av sina goda
re-flexionsgitter (jfr Diffraktion)
värdefulla iakttagelser inom spektralanalysen. Han
uppfann även en metod för snabbtelegrafering
med växelströmmar. (J. T.)
Rowlandson [räuTønson], Thomas, engelsk
tecknare (1756—1827). Skildrade sin samtid,
främst London och engelska typer av alla
samhällsklasser. I grotesk uppfattning
kunde han mäta sig med Hogarth. Till hans
mest betydande alster höra serierna »The
microcosm of London» (1808), »The tours of
d:r Syntax» (9 bd, 1812—21), »The english
dance of death» (2 bd, 1815—16) samt
illustrationer till The Humorist. 400 av hans
teckningar äro samlade i J. Grego, »Th. R., the
caricaturist» (2 bd, 1880). G-g N.*
Röwne [ro’vnä], ry. Rovno, stad i ö. Polen,
vojevodskapet Volynien, vid ett tillflöde
till Pripets biflod Horyn; 30,482 inv. (1921).
Handel, livsmedelsindustri. R., som under
ryska tiden ingick i fästningstriangeln
Dub-no—Luck—R., förblev under världskriget i
ryssarnas händer, oaktat
centralmaktstrup-perna sommaren 1915 kommit fästningen nära
(se Polsk-ryska fronten, kartan sp.
1214). Först 24 febr. 1918 besattes R. av
tyskarna. S. F.; M. B-dt.
Rovolja el. Rapsolja, en fet, icke
torkande olja, som erhålles ur rov- och
rapsfrön. Den nyttjas som smörjmedel och som
brännolja. I. B.
Rovpungdjur, zool., se Pungdjur.
Rovraps, bot., se Kål, sp. 451.
Rovsing, Tork ild, dansk kirurg (1862—
1924), 1899 prof, i kirurgi vid univ. i
Kö
penhamn och
överkirurg vid
Rigshospita-let. R. var dugande
operatör och
vetenskaplig författare av
utpräglat självständig
läggning. Hans
skrifter avhandla
urinvägarnas och bukhålans
kirurgiska sjukdomar.
R. var april 1920 ett
par dagar
undervisningsminister i Liebes
ministär. T. R.
Rovskinnbaggar, Rcduvi’idae, fam. av
gruppen Gymnocerata (se d. o.) av skinnbaggarna
(se d. o.). R. äro rätt långsträckta djur med
baktill vanl. halsformigt avsnört huvud, långa,
i spetsen borstformiga antenner och kort,
båg-böjd snabel, som ej ens i vila ligger utsträckt
tätt intill huvudets undersida. R. omfatta
omkr. 2,000 arter, av vilka de flesta äro
tropiska. De äro vanl. rovdjur, och flera arter,
ss. den brasilianska kägelnäsan, Conorhinus
megistus, överföra dödliga blodsjukdomar till
människan (Chagas’ sjuka, jfr P r o t o z o e r,
sp. 186). I Europa, även i Sverige,
förekommer Reduvius personatus, en 15—18 mm lång,
mattsvart el. brunaktig art, som vistas i
boningshus, där den förtär flugor och vägglöss
men även anfaller människan och med sina
styng framkallar stark smärta. I. T-dh.
Vanlig sandstekel, Ammophila sabulosa, släpande med
sig en fjärillarv.
Rovsteklar, Sphécidae (Sphègidae), fam. av
gaddsteklarna, som i allm. likna getingarna
till kroppsformen och genom sin svarta färg
med gula tvärband på bakkroppen; de variera
i längd från några mm till 3—4 cm. R. leva
som fullbildade av honung, men larverna leva
av olika insekter och spindlar, varmed honan
provianterar bona. Dessa byggas i form av
celler i marken el. i murket trä, ihåliga
växt-stjälkar m. m. Honan paralyserar sitt byte
med ett el. flera stick av gadden i
bukgang-liekedjan och insläpar det därefter i boet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>