- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 16. Posen - Ryssland /
1151-1152

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1151

Rowton—Royal Suédois

1152

placerar ett ägg därpå och tillsluter cellen,
vari det paralyserade bytet håller sig färskt
flera veckor tack vare giftets antiseptiska
verkningar; flera av dem lägga ej från början
in all proviant, som behövs för larvens
utveckling, utan öppna cellerna och förnya
densamma (Bembex, bogsprötaren, Ammophila).
Olika arter ha olika proviantdjur, så t. ex.
fångar bivargen (se B i n, sp. 306) tambin. I
Sverige förekomma bl. a. vanlig sandstekel
(Ammophila sabulosa) och ragghårig
sandstekel (Psammophila viatica). I. T-dh.

Rowton [råutn el. rätn], lord, engelsk
adelstitel för Montague Lo w r y- C o r r y,
politiker och filantrop (1838—1903), som 1866
— 81 var Disraelis privatsekr. och 1880
upphöjdes till pär (baron R. of R. castle). Han
följde Disraeli 1878 till Berlinkongressen som
en av de engelska delegeradenas sekr. Till
R. testamenterade Disraeli hela sin skriftliga
kvarlåtenskap. R. var varmt intresserad
filantrop och konstruerade en ny typ av
bostäder för ogifta arbetare, Rowton houses, av
vilka det första togs i bruk 1892. V. S-g-

Rowuma [råvo’-], gränsflod i sydöstra
Afrika, mellan Tanganjikaterritoriet och
Mogam-bique; längd omkr. 800 km. Mottar från
höger den betydande bifloden Lugenda. Är
fylld av forsar och fall och vid mynningen
spärrad av sandbankar.

Roväktenskap, beteckning för seden att
ingå giftermål genom bortrövande av bruden
(formellt el. verkligt, med hennes samtycke).
R. förekommer i såväl moder- som
faderrättsliga familjer, bl. a. hos en mängd
turktata-riska och semitiska nomadfolk. K. G. L.

Roxa’ne, dotter till den baktriske fursten
Oxyartes. Jämte fadern tillfångatogs hon
av Alexander den store, som för hennes
skönhets skull tog henne till gemål. Hennes
efter Alexanders död födde son Alexandros
erkändes som konung. Mor och son togos i
förvar av Antipatros av Makedonien och
bragtes om livet av dennes son Kassandros
(311 f. Kr.). M.PnN-n.

Roxburgh [rå’ksbro], grevskap i s.
Skottland, på nordsidan av Cheviotkullarna; 1,724
kvkm, 45,787 inv. (1931). Genomflytes av
Tweed. R:s vackra floddalar äro de skotska
sångernas och sägnernas klassiska mark.
Många storartade klosterruiner (Melrose,
Jed-burgh, Kelso) och från gränskrigen med
England ryktbara platser, skildrade av bl. a.
W. Scott, vars gods Abbotsford ligger i R.
Huvudstad är Jedburgh (3,057 inv. 1931).

Roxen, slättsjö i Östergötland; 96 kvkm,
33 m ö. h. R:s botten sänker sig sakta från
den låga, sanka sydstranden mot n. till 14 m
djup och begränsas i n. av
förkastningsbran-ter. Sjön genomflytes av Motala ström och
passeras av Göta kanal, varjämte Stångån
och Svartån utmynna i södra R.

Roxoläner (grek, rhoxolanoi’, lat.
r(h)oxolä-ni), forntida sarmatiskt folk i nuv. s. Ryssland;
de oroade de grekiska städerna på Svarta
havets nordkust och kämpade mot
Mithrida-tes (se d. o.) den store och romarna. M. Pn N-n.

Roy [råj], Arendt de, arkitekt och
fäst-ningsbyggare (d. 1590), som kom till
Sverige från Nederländerna. Han omtalas 1566
anställd som byggmästare på Vadstena slott,
där han sedan nästan oavbrutet var
verk

sam till sin död. I Vadstena användes han
även vid klosterbyggnadens omändring m. m.
1567 byggde han en skans vid Jönköping,
1568 ledde han återuppbyggandet av Eksjö
stad, som nedbrunnit, och 1576—80
uppförandet av Linköpingshus. L.W:sonM.*

Royal [fr. uttal r<oaja’l, eng. räTol], kunglig.

Royal academy of arts [råi’ol okä’domi ov
ä’ts], den engelska konstakad. i London,
stiftades 1768, har sedan 1866 sina lokaler i
Burlington house, där dess årliga utställningar
äga rum.

Royal canal [räi’ol konä’1], kanal på Irland
(se karta vid d. o.), från Shannon till Dublin;
154 km lång, 13 m bred, 1,83 m djup, 46
slussar. Byggdes 1789—1802.

Royal dutch oil company [råTol da’tj* ST1
ka’mpomj, holländskt-engelskt oljebolag, gr.
1890 i Haag (Koninklijke nederlandsche
maat-schappij tot exploitatie van petroleumbronnen
in Nederlandsch Indie), sedan 1907
sammanslutet med det eng. Shell transport and
tra-ding company. Från att urspr. ha
exploaterat oljefyndigheter i Nederländska Indien
har bolaget under dramatiska strider med
den amerikanska oljetrusten utvecklats till
ett världsomspännande företag. Dess ledare
är sedan dec. 1900 sir Henri Deterding
(f. 1866), som under världskriget blev
brittisk medborgare; koncernen har vid flera
tillfällen fått verksamt stöd av den brittiska
diplomatien. — Jfr A. Mohr, »Kampen om
oljan» (1926). A. A-t.

Royal geographical society [råi’el
d^iågrä’-fikol sosäPiti], se Geografiska sällskap.

Royal institution of Great Britain [räTol
institjö’jon ov gréi’t bri’tøn], i London 1799
grundat sällskap till främjandet av
fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar.
Vid institutionen äro fästa professorer i fysik,
kemi och fysiologi samt Davy Faraday
re-search laboratory. Sällskapet utger
Procee-dings.

Royal mail steam packet company [råi’ol
mélT sti’m pä’kit ka’mpøni], engelskt, 1839
stiftat rederibolag. Se Rederi, sp. 529.

Royalmattor [räl’øl-], se A x m i n s t
ermat t a.

Royal society (of London) [råi’øl sosäPiti
ov la’ndon], »Kungliga samfundet», Englands
äldsta och förnämsta vetenskapliga samfund
(se Akademi, sp. 327). Bland R:s
publikationer märkas dess Philosophical
Transac-tions och Proceedings (ser. A, matematiska
och fysikaliska arbeten; ser. B, biologiska). —
Litt.: »The record of the Royal society of
London» (3:e uppl. 1912).

Royal Suédois [rcoaja’1 snedda’], fr., »Kungl.
svenska» (reg:tet). 1. Truppförband i fransk
tjänst, uppsatt 1690 av återstoden av tre
svenska reg:ten i holländsk tjänst, vilka
tagits till fånga i slaget vid Fleurus. Det
benämndes i början efter sin förste chef »le
régiment de Leisler». Sedan det 1742 utmärkt
sig vid försvaret av Prag, erhöll reg:tet s. å.
på C. G. Tessins initiativ ett »kungl.»
truppförbands företrädesrättigheter och namnet R.,
varjämte bestämdes, att officerarna skulle
vara svenskar, en betydelsefull omständighet,
då möjligheterna för svenska ynglingar att
skaffa sig utbildning utomlands härigenom
ökades. Bland cheferna under 1700-talet näm-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:19:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdp/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free