Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudor—Rugbyfotboll
1179
Rudor, zool., se Ruda och Rudsläktet.
Rudra, éivas (se d. o.) vediske föregångare,
företer i olikhet mot vedareligionens övriga
gudagestalter en demonisk och
skräckinjagande karaktär, som framför allt ger sig till
känna i de fruktansvärda hemsökelser han i
form av sjukdom och död låter övergå
människor och djur. Skräcken för dessa
hemsökelser är redan i Rigveda grundtonen i de böner,
som uppsändas till honom. Från äldsta tid
uppträder R. åtföljd av en skara närbesläktade
väsen, rudraerna, som i Rigveda identifieras
med maruterna (se M a r u t). Medan R. i
Rigveda tänkes som en av de himmelska, är
han i den yngre vediska litteraturen försatt
till en rent jordisk miljö och framträder här
som en den vilda naturens, en skogarnas och
bergens gud. I sitt följe har han en hart
när oräknelig skara av demoniska väsen.
Redan i dessa texter framstår R. som fullt
identisk med Siva, vars namn och typiska
kännemärken han bär. På grund av sitt
demoniska och vilda väsen har R. aldrig
vunnit full hemortsrätt i den vedisk-bramanska
kulten, där han dyrkas för sig, skild från
de övriga gudarna, och ofta får nöja sig
med rester och avfall från offret. Så
mycket större är den roll han spelat i den
indiska folkreligionen, vars stora
förgrundsgestalt han är i vedisk tid. Liksom senare
Siva har även R. i vissa kretsar sedan äldsta
tid varit föremål för en kult av
extatisk-orgiastisk karaktär. — Litt.: A. Hillebrandt,
»Vedische Mythologie», II (2.-a uppl. 1929),
s. 433 ff.; E. Arbman, »R.» (1922). E-t A.
Rudskoga, socken i Värmlands län, Visnums
härad, vid Närkesgränsen, på nordsidan av
sjön Skagern, närmast v. om Letälvens
mynning; 79.38 kvkm, 1,315 inv. (1932). Odlade
slättbygder, omgivna och uppdelade av
skogsåsar. 1,900 har åker, 2,701 har skogsmark.
Ingår i R. och Nysunds pastorat i Karlstads
stift, Visnums kontrakt. — Litt.: J. L.
Silf-ving, »R. sockens historia» (1913).
Rudsläktet, Cara’ssius, tillhör fam.
karp-fiskar (se d. o.) och skiljer sig från karparna
genom frånvaron av skäggtömmar och
förekomsten av en baktill sågtandad benstråle i
rygg- och analfenan. Se vidare Ruda.
Rue [ry], fr., gata.
Rueda [rme’öa], Lope de, spansk
dramatiker och skådespelare (f. i början av
1500-talet, d. omkr. 1565), urspr. gulddragare. Var
från 1544 ledare för ett kringresande
teatersällskap och skrev för detta, ofta efter
italienska motiv, ett stort antal goda skådespel.
R. väckte därigenom folkets intresse för
teater och blev en »det spanska skådespelets
fader», en av de närmaste föregångarna till
»comedians» uppblomstring under spanska
litteraturens guldålder. 1908 utgavs en
modern edition av Cotarelo y Mori. K. A. H.
Rueda [rme’åa], Salvador, spansk
författare (f. 1861). Har arbetat sig upp från en
ringa början och var en tid en av sitt lands
mest uppburna skalder. R:s diktning
utmärker sig för mästerskap i formen,
naturkänsla och lyrisk färgprakt. Bland hans många
diktsamlingar må nämnas »Trompetas de
organo» (1907) och »Poesias completas» (1911).
R. har även utgivit en mängd noveller och
romaner. Under sin diktnings glansdagar for
1180
R. vida omkring, särskilt i Sydamerika, och
blev entusiastiskt hyllad och krönt såsom
skaldekonung; de senaste årtiondena har han
levat bortglömd och blind i sin födelsestad,
Mälaga. K. A. H.
Ruff, sjöv., mindre däckshus på fartyg el.
mindre överbyggnad på motor- och segelbåtar.
Ruff (eng. rozigh), sportv., rått spel el.
uppträdande. — R u f f a, spela rått.
Rufiji [rofkd^i], Tanganjikaterritoriets (se
d. o., med karta) huvudflod, Östafrika, i övre
loppet ofullständigt känd; flodområde omkr.
178,000 kvkm. Uppstår av två källarmar,
Ki-lombero och Luvegu, bildar Shugulifallen,
mottar den längre men vattenfattigare
vänsterbifloden Ruaha, passerar i Panganifallen
platåranden och är därifrån farbar för små
flodångare till det rikt förgrenade mangrovedeltat
i Indiska oceanen och hamnstaden Mohoro.
Ruflnus (R. T y r a n n i u s, R. T u r a n n
i-u s, R. Toranus), gammalkyrklig
författare (omkr. 345—410). R., som genom
Hiero-nymus och besök i Egypten vunnits för det
asketiska idealet, levde en tid som eremit på
Oljeberget och prästvigdes 390. Indragen i
de origenistiska striderna, återvände han 397
till Italien, där han utgav en rad övers, av
Origenes, Eusebios m. fl. Hans skrifter äro
utg. i Mignes latinska patrologi (bd 21) och
i »Corpus scriptorum ecclesiasticorum
latino-rum» av A. Engelbreoht (1910 ff.). E. Nwn.
Rufisque [ryfi’sk], stad i Sénégal, Franska
Västafrika, vid den till ankarplats använda
bukten s. om Kap Verdehalvön; 17,082 inv.
(1924). Osunt för européer.
Järnvägsförbindelser med Dakar (15 km) och S:t-Louis.
Trådlös telegrafstation. Jfr Jordnötskaka.
Rugby [ra’gbi], stad i eng. grevsk.
War-wick, vid övre Avon; 23,824 inv. (1931).
Järnvägsknut och berömd skolstad genom den
1567 av Laurence Sheriff grundade
latinskolan, som 1828—41 stod under Th. Arnolds (se
d. o.) ledning. Astron. observatorium. Stor
radiotelegraf station.
Rugbyfotboll [ra’gbi-], Rugby, leder sitt
ursprung från den berömda skolan i Rugby
(se d. o.). Ensam bland alla Englands skolor
hade Rugbyskolan bibehållit fotbollsspelet så,
som det spelades på 1500- och 1600-talet.
Ända in i förra årh. gick spelet så till, att
alla skolans lärjungar delade upp sig i två
lag — det kunde vara upp till 150 i varje
lag —, som försökte driva en boll över en
viss linje. Det var ett våldsamt och farligt
spel, där alla medel voro tillåtna i kampen
om bollen. — Ett och annat läroverk började
småningom spela efter Rugbyskolans regler,
men någon större popularitet fick spelet ej
utanför Rugby. Först 1871 hade r. fått en
sådan utbredning, att man ansåg tiden inne
för en sammanslutning. Den då bildade Rugby
football union fastställde spelregler, som
förbjödo de våldsammaste spelmetoderna.
Rugbyspelet har från England, där det mer
och mer utbrett sig, spritt sig till de
engelsktalande länderna, särskilt Australien och Nya
Zeeland. I U. S. A. har en avart av r.,
amerikansk fotboll (college football), nått stor
popularitet (jfr Fotboll, sp. 867). R. har
blivit populär även i Frankrike och utövas
numera i de flesta andra länder, ehuru i ringa
omfattning. I Sverige introducerades spelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
