Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rullvivlar - Rum - Rum (namn) - Rumboland el. Romboland - Rumbold - Rumburg - Rumelien el. Rumilien - Rumen - Rumex - Rumford, Benjamin Thompson von - Rumfordmedaljen - Rumfords fotometer - Rumilien - Ruminantia - Ruminat - Rumjantsev, Aleksandr Ivanovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Rum—Rumjantsev, A. I.
1190
Björkblad, angripet av
b j ör kr ull vi vel.
halva rullas ihop till
en strut, runt om
vilken sedermera den
andra halvan rullas.
Andra vanliga arter
äro den guldgröna, på
undersidan blå a s
p-el. p o p p e 1 r u 11 v
i-v e 1 n (R. populi), som
rullar ihop aspens blad
till en cylinder, samt
gröna rullviveln
(R. betuleti), även
kallad p ä r o n ru 11 v
i-v e 1 n, som är helt
guldglänsande, 6—8
mm lång, lever på
björk, päron m. fl. och
rullar ihop flera
närsittande blad till en
gemensam rulle, samt
hasselrullviveln
(Apoderus coryli), som nyttjar blott ett blad
till sitt äggpaket. G. G.*
Rum. 1. (Mat.) Matematiskt begrepp för
att sammanfatta alla föremål av samma slag.
Ett sådant r. säges ha n dimensioner, om det
fordras n särskilda tal för att bestämma
dessa föremål. T. B
2. (Filos.) Se Rummet.
3. (Sjöv.) Namn på ett fartygs lastrum.
Rum (av lat. roma), ett i främre och inre
Asien mera förr än nu vanligt namn med
skiftande innebörd: seldjuksultanatet, dess
huvudstad Konia (se d. o.), Syrien, Mindre
Asien, Turkiet, Konstantinopel, provinsen
Sivas o. s. v. G. Rqt.
Rumboland el. R o m b o 1 a n d, fordom i
svensk skogsbygd namn på slättlandet,
»rum-bornes», d. v. s. slättbornas, land, rymlig,
öppen bygd (jfr rum sjö). Inom Uppland
förstods med R., enl. Peringskiöld och Elias
Palmskiöld, slättbygden söderut nedanför n.
Dalarna, hos Peder Svart slättbygden i
Västmanland. Rastande slättbor (»romboländare»)
på pilgrimsfärd till Trondheim tros ha givit
anledning till namnet Rombovallen i
Linsälls kapellförsamling i Härjedalen. —
Litt.: N. Ahnlund, »Rumboland» (i
»Oljober-get och Ladugårdsgärde», 1924). V. S-g.
Rumbold [ra’mbåuld], brittiska ämbetsmän
och diplomater. Sir Thomas R. (1736—91)
inträdde 1752 i Ostindiska kompaniets tjänst
och var bl. a. 1777—80 guvernör i Madras.
Han var 1781—90 led. av underhuset och
upphöjdes 1779 till baronet. Hans son sir
George R. (1764—1807) blev 1803
brittiskt sändebud hos hansestäderna. Dennes
sonson sir Horace R. (1829—1913) blev 1849
diplomat, var 1881—84 envoyé i Stockholm,
1888—96 i Haag samt 1896—1900 ambassadör
i Wien. Han samlade sina diplomatminnen i
flera delvis rätt pikanta memoararbeten.
Sonen sir Horace R. (f. 1869) blev
diplomat 1888, var 1913—14 ambassadsekr. i
Berlin samt ambassadör i Konstantinopel
1920—24, i Madrid 1926—28 och från 1928
i Berlin. V. S-g.
Rumburg [ro’mbork], tjeck. Rumburk, stad
i Tjeckoslovakien, n. Böhmen, nära tyska
gränsen; 10,466 inv. (1930), mest tyskar.
Nordbömiska linneindustriens centrum.
Rumèlien el. R u m i 1 i e n, turk. Rum-ili,
»romarnas (d. v. s. européernas) land», i
vidsträckt bemärkelse turkarnas forna
besittningar på Balkanhalvön, i inskränkt
bemärkelse ett område ung. motsv. de gamla
landskapen Makedonien, Trakien och Tessalien.
1878 konstituerades autonoma prov,
östrume-lien, 1908 definitivt förenad med Bulgarien
(se vidare d. o., sp. 211, 218—221).
Rümen, zool., se I di s sl ar e.
Ru’mex, bot., se Syrsläktet.
Rumford [ra’mfod], Benjamin
Thompson von, greve, amerikansk fysiker och
statsman (1753—1814). Bar i yngre år
namnet Thompson. R. sändes 1776 i
beskickning till England, där
han 1779 blev medlem
av Royal society och
1780 understatssekr.
för Amerika. 1782—
83 kämpade han som
överstelöjtnant i
amerikanska oavhängighetskriget på
engelsmännens sida. 1784
trädde han i tjänst
hos kurfursten av
Pfalz-Bayern. Där
blev han efter hand
adjutant, statsråd,
ge
nerallöjtnant, krigsminister och polisminister
samt upphöjdes 1792 i grevligt stånd, då han
antog namnet R., efter sin hustrus
födelsestad. R. styrde i 11 år Bayern nästan
despo-tiskt men med ypperlig förmåga. Han sändes
1798 som bayersk ambassadör till London men
erkändes ej som sådan av engelska regeringen.
R kvarstannade då som privatman i
England, ägnade sig helt åt vetenskapliga
forskningar och deltog 1799 i stiftandet av Royal
institution. Bl. a. konstruerade han en
fotometer, en kalorimeter för gaser och en
differentialtermometer. R. uppfann och införde
praktiska förbättringar i ugnars och kaminers
konstruktion. Han kom till den
uppfattningen, att värme är en form av arbete, och
blev därigenom en av förelöparna för den
mekaniska värmeteorien. R. var instiftare och
förste mottagare av Rumfordmedaljen (se d. o.)
och donerade medel till en Rumfordprofessur
vid Harvard-univ. Hans »Complete works»
(2:a uppl.) utgåvos i 5 bd 1876 (med biografi
av G. E. Ellis). T. E. A.*
Rumfordmedaljen [ra’mfød-], en av Royal
society i London vartannat år utdelad
belöning för de två närmast föreg. årens
viktigaste upptäckter i värmelära. Jfr
Rumford, B. T h. von.
Rumfords fotometer [ra’mføds-], fys., se
Fotometri, sp. 892.
Rumllien, se Rumelien.
Rumina’ntia, zool., se I d i s sia r e.
Ruminät, bot., säges en frövita vara, som
genom veckning inåt av det mörka fröskalet
synes marmorerad (t. ex. muskot).
Rumjantsev [romja’ntsef], Aleksandr
Ivanovitj, greve, rysk militär och
diplomat (1677—1745). Tjänade sig under Peter I
upp till general, avgick 1720 på en
beskickning till Stockholm, var 1724—27 samt 1740
—42 sändebud i Konstantinopel och 1743
fullmäktig vid fredsunderhandlingarna i Åbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
