Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien - Historia - Litteraturanvisningar - Rumänska krigsskådeplatsen under världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rumänska krigsskådeplatsen under världskriget
1203
spörsmålet åter brännande. R. ingrep i andra
Balkankriget på Serbiens och Greklands sida,
och genom freden i Bukarest avträdde
Bulgarien ett område från rumänska Dobrudschas
förra gräns till en linje, dragen från Donau
v. om Tutrakan till Svarta havets kust s. v.
om Balcic (omkr. 8,000 kvkm med närmare
300,000 inv.). Större utsikter till landvinning
men också större faror mötte i världskriget
från aug. 1914. Konung Karl I, en trogen
förkämpe för det tysk-österrikiska förbundet,
gick bort 10 okt. 1914 och efterträddes av
sin brorson Ferdinand I, som ägde vida
mindre motståndskraft mot
ententemakter-nas påtryckningar. Ett i juli 1915 avslutet
fördrag lovade R. Siebenbürgen, Bukovina och
Banatet, om det grepe till vapen till de
allierades bistånd, men farhågorna för ett
bulgariskt angrepp liksom ryssarnas och serbernas
nederlag verkade återhållande. Slutligen
fram-tvangs 17 aug. 1916 det fördrag, som ledde
till R:s krigsförklaring mot Österrike-Ungern
(27 aug.). Om krigshändelserna se
Rumänska krigsskådeplatsen. Kriget
ledde till en katastrof, och själva huvudstaden
intogs 6 dec. s. å. Regeringen tog nu sitt
säte i lasi; Take lonescu, ledare för ett
konservativt-demokratiskt parti, inträdde i
ministären, och kamrarna beslöto allmän
rösträtt med proportionella val, en vittgående
jordreform o. s. v. Det stöd Ryssland givit
undanrycktes emellertid genom dess ingångna
vapenvila (dec. 1917), Bratianu avgick (febr.
1918), en ministär under general Averescu
och sedan under den centralmaktsvänlige
Marghiloman slöt på hårda villkor 5
mars preliminärfred och 7 maj freden i
Bukarest, där R. avstod från Dobrudscha och
strategiskt viktiga områden vid passvägarna över
Karpaterna, utfäste sig att väsentligt
minska sin armé samt medgav segrarna
vidsträckta ekonomiska företrädesrättigheter.
Däremot fick man dessas tillåtelse att
införliva en i ryska Bessarabien i strid mot
bolsje-vismen bildad moldavisk republik. En ny
politik blev möjlig först när centralmakterna
på hösten dukade under för sina fiender. Krig
förklarades mot Tyskland 10 nov., dagen
innan det tyska vapenstilleståndet med de
allierade trädde i kraft; Bratianu blev i dec. ånyo
ministerpresident och tillika R:s första ombud
vid fredskonferensen i Paris. Banatet måste
delas med Serbien, som fick dess v. del, men
Bukovina och Siebenbürgen, som förkunnat
sin sammanslutning med R., stannade
oförminskade hos detta; rumänska trupper
inryckte t. o. m. i aug. 1919 tillfälligt i
Budapest. Sedan ministären Bratianu i sept.
avgått för att slippa godtaga
S:t-Germainfre-dens stadganden till de nationella
minoriteternas skydd, lyckades det nya transsylvanska
nationalpartiets ledare, Alexandru
Vaida-Voevod, som det nyskapade Storrumäniens
konseljpresident i Paris och London att
utverka de allierades samtycke också till
Bess-arabiens införlivande (mars 1920).
Ministären Averescu (1920—21) med Take
lonescu som utrikesminister ingick med
Tjeckoslovakien och Jugoslavien den s. k. lilla
e n t e n t e n (se d. o.). En genomgripande
jordreform beslöts 1921 och avsåg utstyckning
till bönderna av alla storgods (över 500 har).
1204
I jan. 1922 kom det liberala partiet åter till
makten med lon Bratianu, som bragte till
stånd rikets nya författning (mars 1923). 15
okt. 1922 kröntes Ferdinand i Alba lulia till
konung »över alla rumäner». Kronprins Karl
tvangs 1925 på grund av enskilda
förhållanden att avsäga sig sin rätt till tronen, och
vid konung Ferdinands död 1927 övergick
kronan till dennes sonson Mikael (Mihai),
medan styrelsen tillföll ett regentskapsråd med
tre led. Ett hårt slag för det liberala partiet
var lon Bratianus död (nov. 1927). Hans
yngre broder Vintila Bratianu, som övertog
ministerpresidiet, måste böja sig för det
växande missnöje med missbruk och valtryck,
som starkast röjde sig i de nya landsdelarna,
särskilt i Transsylvanien med dess högre
bildning och kultur; en ministär Juliu
Ma-niu, som nov. 1928 bildades av de
transsylvanska böndernas ledare, upptog till hälften
medlemmar från de nyvunna provinserna. Mikaels
regering upphörde juni 1930, då förre
kronprinsen Karl genom en statskupp blev rikets
konung (Karl II), medan sonen fick titel
av storvojevod av Alba lulia. Maniu avgick
okt. 1930. Mars 1931 blev prof. Nicolae
Jorga (se d. o.) regeringens chef. G. W-k.
Litteraturanvisningar. F. Pax,
»Pflanzen-geographie von R.» (1920); P. Nicorescu, »La
Roumanie nouvelle» (1924); »Rumania, an
economic handbook» (1924); N. Jorga, »A
history of Roumania» (1925) och »Geschichte
der Rumänen und ihrer Kultur» (1929); C. G.
Rommenhoeller, »La grande Roumanie» (1926);
A. P. lancoulesco, »Les richesses minières de
la nouvelle Roumanie» (1928); D. Mitrany,
»The land and the peasant reform in
Rumania» (1930).
Rumänska krigsskådeplatsen under
världskriget. Om de omständigheter, som ledde till
Rumäniens deltagande i världskriget på
en-tentens sida, se Rumänien, sp. 1203; jfr
även Världskriget.
Rumäniens krigsförklaring till
Österrike-Ungern utfärdades 27 aug. 1916, och sedan
följde omedelbart krigstillstånd med
Tyskland, Bulgarien och Turkiet. Högsta befälet
fördes av konung Ferdinand med general
Iliescu som generalstabsehef. Rumänernas
plan för fälttågets öppnande upptog ett
koncentriskt infall över Karpaterna och
Transsylvanska alperna in i Siebenbürgen. Denna
inmarsch började redan 28 aug. med tre
arméer. I Dobrudscha samlades en arméavd., i
vilken ingingo även ryska trupper.
Fältmarskalk Mackensen fick befälet över en
tyskbulgarisk arméavd., som omedelbart skulle
inrycka i Dobrudscha, medan de svaga
trupp-avd. i Siebenbürgen skulle förstärkas, så att
rumänerna skulle tvingas att draga sig
tillbaka. De till s. Siebenbürgen dirigerade
trupperna förenades till en armé under befäl av
general Falkenhayn, och försvaret på v.
flygeln mot de från Moldau inträngande
rumänerna anförtroddes åt österrikiska armén
under generalen v. Arz von Straussenburg.
Arméavd. Mackensen inföll 2 sept. i
Do-brudscha, erövrade 6 sept. det befästa
Turtu-caia vid Donau och besatte 10 sept. fästningen
Silistra. Rumänska armén gick efter hårda
strider tillbaka till linjen Rasova—Tuzla. Den
anfölls 19—21 okt.. och rumänerna tvingades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
