Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rupert - Rupicapra - Rupicola - Rupie - Ruppia, Hårnate, Nate - Ruppin (Neuruppin) - 1. Ruprecht (Rupprecht) av Pfalz (pfalzgreve) - 2. Ruprecht av Pfalz - 3. Ruprecht (kronprins av Bayern) - Ruptur - Rurik - Rus - Rusa - Rusalki - Ruscus aculeatus, Myrtentörne - Rusdrycker - Rusdrycksförbud - Rusdrycksförsäljningsförordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Rupicapra—Rusdrycksförsäljningsförordningen
1236
Oranien, kom 1638 i fångenskap hos de
kejserliga men frigavs 1641 på bemedling
av engelske diplomaten sir Thomas Roe. Han
kom 1642 till England, blev s. å. chef för sin
morbror konung Karl
I:s kavalleri i striden
mot parlamentet,
utmärkte sig för
personlig tapperhet i flera
drabbningar men
hade genom blind
häftighet dryg andel i
nederlagen vid
Marston moor 1644 och
Naseby 1645. Vid
Ul-fords kapitulation fick
R. parlamentets
tillstånd att fritt lämna
England (1646), stred
1649—52 i irländska och västindiska
farvatten och blev 1662 led. av Karl II :s
råd. Han var sedermera flottbefälhavare
1665—67 och 1673 mot holländarna och
till sist guvernör i Windsor. 1668
utsände han ett par fartyg till Hudson bay
för att söka en genomfart till Stilla havet
och tog 1670 ledande andel i bildandet av
Hudson-bay-kompaniet (se d. o.). Efter
honom kallades kompaniets område till en
början R u p e r t’s land. — R. upptäckte den
efter honom uppkallade mässingsliknande
»prinsmetallen». — Litt.: Eve Scott,
»Rupert, prince palatine» (1904); K. Hauck,
»Rupp-recht der Kavalier» (1906). (V. S-g.)
Rupi’capra, zool., se G e m s e n.
Rupfcola, zool., se Klipphöna.
Rüpie (eng. rupee, av skt rüpya, myntat
silver el. guld), myntenheten i Britt. Indien
(se Indien, sp. 517). Värdet, tidigare 10 r.
= 1 pd st., fastställdes 1899 till 15 r. = 1 pd
st. (1 r. = 1 shilling 4 pence) men har efter
världskriget växlat och är f. n. (1932) ung. =
1 shilling 6 pence.
Ru’ppia, Hårnät e, Nate, till fam.
Po-tamogetonaceae hörande släkte, omfattande
två nästan kosmopolitiska arter, R. maritima
och R. spiralis, i salt el. bräckt vatten
växande, nedsänkta, fleråriga örter med trådsmala
blad. Blommorna sitta i tvåblommiga,
skaf-tade ax och äro nakna, med 2 ståndare och 4
pistiller; frukterna äro små. Båda arterna
förekomma vid s. och rnell. Sveriges kuster. G. M-e.
Ruppin [ro’-], off. Neuruppin, stad i
preuss. reg.-omr. Potsdam, n. Brandenburg,
vid Ruppinsjön, 60 km n. v. om Berlin; 18,395
inv. (1925). N. om R. ligger det sjö- och
skogrika Ruppiner Schweiz. Genom Ruppinsjön
går Ruppiner Kanal (se Rhin).
Ruprecht (Rupprecht) [rö’pre^t], tyska
furstar.
1. R. avPfalz (1352—1410). Blev
pfalz-greve 1398, ledde jämte Johan av Mainz
oppositionen mot kejsar Wenzel och valdes 1400
efter Wenzels avsättning till tysk konung.
Då R. lyckats vinna tämligen allmänt
erkännande och krönts i Köln 1401 (i Aachen först
1407), begav han sig 1401 till Italien men
lyckades ej vinna kejsarkronan. I den
kyrkliga striden ställde han sig på Rompåvarnas
sida; konsiliet i Pisa erkände då Wenzel som
konung. Ty. monogr. av H. F. Helmolt (1892)
och A. Vosselmann (1904). (B. H-d.)
2. R. av Pfalz (d. 1682), se Rupert.
3. R., tysk generalfältmarskalk, f. d.
kronprins av Bayern (f. 1869 18/5), äldste son till
Ludvig III av Bayern. Blev 1906 chef för l:a
bayerska armékåren och vid utbrottet av
världskriget för 6:e
armén,
generalfältmarskalk aug. 1916
och utövade fr. o. m.
denna månad befäl
över en armégrupp (se
Belgisk-f r an sk a
fronten, sp. 1176 ff.).
Han gifte sig 1900
med Maria Gabriele av
Bayern (d. 1912), 1921
med Antoinette av
Luxemburg (f. 1899).
I första äktenskapet
har R. sonen Albrecht
(f. 1905), i andra sonen Heinrich (f. 1922)
och fyra döttrar. — R. utfärdade 5 nov.
1921 en proklamation, vari han förklarade
sig ha inträtt i faderns tronrättigheter, och
framhöll, att denne 1918 ej formligen
avstått från Bayerns tron. Han är som
privatman bosatt i Bayern och har där ofta
gjorts till föremål för hyllningar av
bayerska monarkister. — R. har skrivit
»Reise-Er-innerungen aus Ost-Asien» (1906) och »Mein
Kriegstagebuch» (3 bd, 1929). Monogr. av O.
Kolshorn (1918). V. S-g. (M. B-dt.)
Ruptür (lat. ruptüra), med., bristning av
något organ, hjärta, tarm, blodkärl o. s. v.
Rurik, grundläggare av det normanniska
väldet i Ryssland (se d. o., historia).
Rus. 1. Den ursprungliga beteckningen för
Ryssland (se d. o., historia). — 2. Se A 1 k
o-h o 1 i sm. — 3. I Danmark benämning på
ny-bakad student (pmr. r u s s e r).
Rusa. 1. (Jaktv.) Hönshunden säges rusa,
då den vid uppflög förföljer det vilda. För att
motarbeta detta bör man helst låta hunden
göra »kusch» vid uppflög och skott. G. G.*
2. En ångmaskin, förbränningsmotor,
turbin el. dyl. säges »rusa», då den under
fortsatt inverkan av drivmedlet frikopplas från
belastningen och på grund härav jagar upp
sitt varvantal långt över det normala. För
tunga maskiner kan detta medföra skada
genom onormalt ökade påkänningar från de
rörliga delarna. G. H-r.
Rusalki [rosaT], i rysk folktro skogs- och
vattennymfer.
Ru’scus aculeätus, My r t en tö r n e, en i
Medelhavsländerna, v. Frankrike och England
växande, med sparrisen besläktad, buskartad
liljeväxt med ovala, tornspetsade fyllokladier
(se d. o.) och röda bär. Odlas i Sverige som
prydnadsväxt i kruka. G. M-e.
Rusdrycker, som njutningsmedel nyttjade
alkoholhaltiga drycker, se Alkohol med
sammansättningar,
Nykterhetsrörelse n,Spritdryek slagst iftn ing samt
art. om olika spritdrycker, t. ex. Brännvin
(med Brännvinsbränning).
Rusdrycksförbud, förbud mot utskänkning
och utminutering av spritdrycker, se
Nykterhetsrörelsen, sp. 10 ff.; jfr även
Lokalt veto.
Rusdrycks! örsäl jningsförordningen, se S p r i
t-dryckslagstiftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
