Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Russell, William - Russell, sir William Howard - Russellianism - Russificera, Russifiera - Russin - Russkaja pravda - Russkij, Nikolaj Vladimirovitj - Russofil - Russula - Russvurm, Carl - Rust, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Russell, W. H—Rust
1244
ordade han ivrigt i underhuset billen om
Jakobs uteslutande från tronföljden men
återgick efter parlamentsupplösningen 1681 till
privatlivet. Hans närvaro 1683 vid några
överläggningar om möjligheten av uppror är
bevisad, men däremot hade han ingen
kännedom om en samtidigt i andra kretsar bildad
sammansvärjning mot konungens liv (Rye
house plot, se d. o.). Misstänkt för
delaktighet i denna, insattes han i Töwern (26 juni),
dömdes till döden och avrättades (21 juli),
sedan han avböjt att köpa sitt liv genom en
förklaring om den absoluta olagligheten av
motstånd mot konungamakten. Domen
förklarades efter Vilhelms och Marias
tronbe-stigning (1688) genom en parlamentsakt
olaglig. — Biogr. av lord John Russell (1819; 5:e
uppl. 1853). V. S-g.
Russell [rasl], sir William H o w a r d,
engelsk krigskorrespondent (1820—1907). Var
1853—56 krigskorrespondent åt Times under
Krimkriget och verkade i samma egenskap
1857—59 under indiska upproret samt 1861
-—62 under nordamerikanska inbördeskriget,
1866 under Preussens krig mot Österrike samt
1870—71 (från tyske kronprinsens stab)
under fransk-tyska kriget. R. utgav sedan 1861
Army and Navy Gazette. Han adlades 1895.
Mest berömda äro hans skildringar från
Krimkriget, sammanförda i »British expedition to
the Crimea» (1858; ny uppl. 1877). R. kan
anses ha skapat krigskorrespondenternas yrke.
Biogr. av J. B. Atkins (2 bd, 1910). (V S-g.)
Russelliani’sm, en av amerikanske
affärsmannen Charles Taze Russell (1852
-—1916) grundlagd apokalyptisk riktning, som
vunnit stor utbredning i Amerika och Europa.
Russell tillhörde urspr. adventisterna men
framträdde 1873 med en egen åskådning, som
från 1879 fick sitt organ i Zions Watch Tower
(sedan 1909 Watch Tower) och som 1884 fick
sin stödjepunkt i Watch tower bible
and tract society. Sedan 1897 är
Brooklyn centrum för sällskapets
verksamhet. Även i Sverige vunno r:s idéer
utbredning genom kringresande kolportörers
energiska utprånglande av Russells skrifter.
Russell själv besökte Sverige 1909.
Samfundet kallar sig här Internationella
bibelstudiesällskapet. Det utger sedan 1904 i Örebro
tidningen Vakttornet. 1926 omfattade den
samfällda rörelsen omkr. 90,000 vuxna
anhängare, därav omkr. 1,200 i Sverige.
R:s läroåskådning återfinnes i Russells
huvudverk, »Millennii dagning», senare kallat
»Studier i skriften» (7 bd). Den utgör ett
sammelsurium av okritiskt sammanställda
adventistiska, unitarisk-rationalistiska och
verkligt bibliska tankar. Förnekandet av
människosjälens odödlighet och av de eviga
straffen ansåg Russell vara sitt stora
budskap till mänskligheten. En annan
kardinalsats utgör förkunnelsen om tusenårsriket.
Politiskt är r. starkt pacifistisk; slitningar
ha där uppstått efter Russells död.
Litt.: Vakttornet 1917, n:r 1 och 3; F.
Loofs, »Die Internationale Vereinigung
ern-ster Bibelforscher» (2:a uppl. 1921); E.
Lin-derholm, »Pingströrelsen» (1924); M.
Neiien-dam, »Frikirker og sekter» (1927). Hg Pl.
Russificèra, Russifiéra (av nlat. Russia,
Ryssland), förryska.
Russin (ty. Rosinen, fr. raisins secs, av lat.
racèmus, druvklase), de mogna, torkade bären
(»druvorna») av flera slag av vinrankan, Vitis
vinifera. Det är uteslutande de mera
sockerrika druvsorterna i Medelhavsländerna, som
användas till r. Druvorna torkas antingen i
solen, och då stundom ännu kvarsittande på
vinstockarna, eller också vid artificiell värme,
varvid de fylliga druvorna skrumpna.
Han-delssorterna äro: 1) L e v a n t i n s k a r., av
vilka Smyrnarussin och Elemerussin äro de
mest bekanta. En särskild sort av dessa äro
de små gula, kärnlösa sultanrussinen. 2)
Italienska r., som sällan utskeppas till n. v.
Europa. 3) Franska r., vilka
kännetecknas av hög kvalitet och företrädesvis
användas som dessertrussin. 4) S p a n s k a r., som
exporteras i relativt stora mängder och i
flera vanl. höga kvaliteter, särskilt från
Malaga, Valencia och Alicante. De bästa och
största bland dem benämnas ofta
muskatel-ler. Som dessertrussin värderas främst s.
k-krukrussin (de sändes förr förpackade i
krukor). 5) Kaliforniska r., vilka under
senare år i allt större mängder införts till
Europa. De äro i regel av god kvalitet. R.
användas mycket i puddingar, fruktsoppor,
vissa brödsorter o. s. v. samt som
dessertfrukt. Importen av r. till Sverige belöpte sig
1929 till 2,3 mill. kg, inköpta för 1,7 mill. kr.,
varav 2/3 kommo från Förenta staterna. Se
även Korinter. O-f J-n.
Russkaja pra’vda [ro’-] (»ryska rätten»),
den äldsta framställningen av den ryska
rätten, föreligger i två redaktioner, en från
1000-talet med 42 paragrafer, en från 1100-talet
med 115. R. är en samling av inofficiell
karaktär; den går tillbaka på sedyanerätt,
furstliga förordningar och domstolsbeslut.
Några stadganden visa bysantinskt
inflytande, andra möjligen skandinaviskt.
Russkij [ro’-], Nikolaj Vladimirovit j,
rysk general (1854—1919), av lettisk
härkomst. Blev infanteriofficer 1872, överste
1885, generalmajor 1896 och generallöjtnant
1903. Under 1904—05 års krig var R.
stabs-chef vid 2.-a armén. Vid världskrigets utbrott
1914 blev han chef för 3:e armén (se P o 1 s
k-ryska fronten, sp. 1204); okt. 1914—
april 1915 var han chef för »nordvästra
fronten» samt aug.—dec. 1915 och aug. 1916—
maj 1917 chef för armégruppen »norra
fronten». Det var i hans högkvarter tsaren
förklarades som fånge mars 1917. R. erhöll
avsked maj 1917 på grund av att han icke ville
underkasta sig Kerenskijregeringens order.
Han blev skjuten av bolsjevikerna. M. B-dt.
Russofll, ryssvän, älskare av Ryssland.
Ru’ssula, bot., se K r ä m 1 o r.
Russvurm [ro’svorm], Carl, baltisk
historiker (1812—83), arkivarie vid
riddarhusarki-vet i Reval. Hans »Eibofolke oder die
Schwe-den an den Küsten Ehstlands und auf Runö»
(2 bd, 1855; 20 blad litografiska bilagor s. å.)
är grundläggande för kännedomen om
Est-landssvenskarna. (E. Kl.)
Rust [rost], Wilhelm, tysk tonsättare
(1822—92). Blev 1861 organist och
musiklärare i Berlin, 1878 organist och 1880 kantor
i Thomaskyrkan i Leipzig. R. redigerade
mönstergillt S. Bachs verk i Bachsällskapets’
stora standardupplaga. T. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
