Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rüdesheim - Rydfors, Aron - Rydh, Hanna - Rydin, Herman Ludvig - Rydin, Lars Axel Vilhelm - Rydin, Sven Ludvig Herman - Ryding, Bror Tolf Gustaf - Ryding, Knut Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Rydfors—Ryding
1274
Wiesbaden, preuss. prov. Hessen-Nassau, vid
Rhen och foten av Taunus (Niederwald); 4,632
inv. (1925). Lämnar ett av Rheingaus bästa
viner, Rüdesheimer. På ett vida
synligt utsprång av Niederwald står J. Schillings
1877—83 utförda nationalmonument.
Rydfors, Aron, skolman, historiker (f.
1860 7/12). Blev fil. dr i Uppsala 1890, adjunkt
vid Nya elementarskolan i Stockholm 1899 och
var lektor vid Högre latinläroverket å
Norrmalm 1901—26. R. har utgivit bl. a. »Konung
Oscar II och Sveriges folk» (1897), »Sveriges
historia intill 20 :e seklet» (1909; tiden 1859
—1900 med tillägg), vidare läroböcker, bl. a.
»Allmän historia för realskolan» (1912; 5:e
uppl. 1926), översatt Pflugk-Harttungs
»Welt-geschichte», 6 (1921), och »Svenska
medeltidens rimkrönikor» (2 bd, 1925). G. J-n.
Rydh, Hanna, arkeolog (f. 1891 12/2), g. m.
1) 1919 antikvarien B. Schnittger (se d. o.;
d. 1924) och 2) 1929 numera landshövdingen
Mortimer Munck af Rosenschöld. Hon blev
fil. dr i Uppsala 1919, organiserade populär
arkeologisk upplysningsverksamhet från
Statens historiska museum 1925—29 samt har
varit verksam som föreläsare och
författarinna. Av hennes arbeten märkas
»Dosfor-miga spännen från vikingatiden» (1919; akad.
avh.), »Där fädrens kummel stå» (bd 1 1922,
ny uppl. 1928, tills, m. B. Schnittger; bd 2
1928), »Grottmänniskornas årtusenden» (1926),
»Solskivans land» (1927), »Aranæs» (s. å.;
tills, m. B. Schnittger) och »Kring
Medelhavets stränder» (1928). Hon är medarbetare i
Nordisk Familjeboks 3:e uppl.
Rydln, Herman Ludvig,
universitetslärare, statsrättslig skriftställare, politiker
(1822 13/8—1904 22/u), prof, i svensk statsrätt,
kyrkorätt, krigslagfarenhet och folkrätt vid
Uppsala univ. 1855—
90. R. var
framstående vetenskapsman på
samma gång som
politiker, en i det yttre
ofta kärv men saklig
och rättsinnig natur,
som icke vek från det
han ansåg riktigt. I
det offentliga livet
deltog han både som
led. av Uppsala läns
landsting 1863—66 och
1868—88 och som led.
av Första kammaren
för Västerbottens län 1867—75 samt av Andra
kammaren för Uppsala stad 1876—78 och
1882—90, varunder han togs i anspråk
särskilt inom konstitutionsutskottet samt som
led. av olika kommittéer.
I sin tids större politiska frågor var R. ofta
verksam som skriftställare. Den norska
frågan sysselsatte honom livligt, och han utgav
»Föreningen emellan Sverige och Norge» (1863)
m. fl. R:s uppfattning om unionens tillkomst
kullkastades emellertid av senare resultat (O.
Alin). Bland hans vetenskapliga skrifter
intar monogr. »Svenska riksdagen» (2 dir, 1873
—79) otvivelaktigt främsta platsen och är
delvis ännu användbar. Synnerligen viktiga
äro även R:s båda rektorsprogram »Om 1809
—10 års riksdags statsrättsliga betydelse för
statsregleringen» (1875—76). Hans politiska
grundåskådning var liberal. R. grundläde ett
fördjupat rättsvetenskapligt studium av den
svenska statsrätten. Rid.*
Rydln, Lars Axel Vilhelm,
ämbetsman (f. 18 6 5 22/i). Tog avgångsexamen från
Tekniska högskolan 1889, blev assistent i
telegrafverket 1891, telegrafkommissarie och
di-striktsingenjör 1897, byråchef i
Telegrafstyrelsen 1902 och regeringsråd 1909. R. har
varit led. av och ordf, i flera kommittéer samt
för sakkunniga för behandling av frågor
berörande kommunikationsverken, ordf, för
bl. a. sjukkassesakkunniga 1929 och i
regions-planekommissionen för Stockholm med
omnejd 1930. R. blev 1918 föreståndare för
Statens byggnadsbyrå (se d. o.) samt 1928 ordf, i
direktionen för Sällskapet Pro Patria. Ldht.
Rydln, Sven Ludvig Herman,
ämbetsman (1861—1930), son till H. L. R. Tog
hovrättsexamen 1885, blev notarie i
Järnvägsstyrelsen 1895, t. f. byråchef i
Telegrafstyrelsen 1897, byråchef där 1900,
expeditionschef i Civildep. 1902 och var generaldir. för
telegrafverket 1907—27. Under den tid R. var
telegrafverkets chef, omdanades detta till ett
av statens affärsdrivande verk, enl. förslag
av 1906 års telegrafkommitterade, för vilka
han var ordf. Under hans tid övertogos de
enskilda telefonnäten av staten, varjämte
radio- och rundradiotrafiken organiserades. R.
utgav bl. a. »Om det svenska
rikstelefonnä-tet» (1925) och »Ur minnet och andra
gömmor», I (1929). Ldht.
Ryding, B r o r To If Gustaf, ämbetsman
(1833—1901), bror till K. A. R. Blev
expeditionschef i Justitiedep. 1875, justitieråd 1879
och landshövding i Västernorrlands län 1880.
R. verkade förtjänstfullt för
kommunikationsväsendets utveckling inom länet. Han var
led. av Andra kammaren 1887—91 och 1894
—98, talman där 1891 samt led. av Första
kammaren 1892 och 1893. Ldht.
Ryding, Knut Axel, militär (1831—97),
bror till B. T. G. R. Blev underlöjtnant vid
Göta art.-reg:te 1851, kapten 1863, var flera
år lärare vid Högre art.-läroverket på
Ma-rieberg och
Krigsskolan, blev
överstelöjtnant vid
Generalstaben 1873, chef för
Jämtlands
fältjägarkår 1875, överste och
chef för Skaraborgs
reg:te 1879,
generalmajor och chef för
Generalstaben febr.
1882 och var statsråd
och chef för
Lantför-svarsdep. 1882—87. R.
framlade 1883 ett
här-ordningsförslag, grun
dat på värvad stam och beväring, som dock ej
antogs, och sökte under de därpå följ, åren
vinna riksdagens bifall till försvarets
stärkande på de partiella reformernas väg men
rönte därvid från riksdagens sida ofta starkt
motstånd. Han blev 1885 generalbefälhavare
i 3:e militärdistriktet, generallöjtnant 1892
och avgick ur aktiv tjänst 1896. R. var led.
av och ordf, i flera kommittéer; han var led.
av Första kammaren 1883—87, av Andra
kammaren 1891—92. (M. B-dt.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
