Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Rüdling—Ryfors
1276
Rüdling, Johann George, topograf (d.
1742), född i Leipzig. Kom 1723 till
Stockholm, där han verkade som tysk
informator. R. utgav där på boktryckaren J. L.
Horrns bekostnad det för sin tid märkliga
arbetet »Det i flor stående Stockholm» (1731;
suppl. 1740), en beskrivning av huvudstaden,
som även har personhistoriskt värde. — Jfr
K. F. Werner i Samlaren 1880. G. B-l-n.
Rydqvist, Johan Erik, språkforskare,
kritiker (1800 20/i0—77 17/i2). Var student i
Uppsala 1820—26, amanuens och bibliotekarie
vid Kungl. bibi, i Stockholm 1826—65. R.
blev led. av Sv. akad.
1848, Vet.-akad. 1856,
fil. hedersdr i Uppsala
1860. R. framträdde
först huvudsaki. som
vitterhetsidkare,
publicerade reseskildringar, biografier m.
m. och medarbetade
i den periodiska
litteraturen som
litteratur- och
konstkritiker. 1828—32
redigerade han
veckoskriften Heimdall (se d. o.).
Han publicerade även avhandlingarna
»Framfarna tiders vittra idrotter i jemförelse med
samtidens» (1828) och »Nordens äldsta
skådespel» (1836). — 1840 inträdde en
genomgripande vändning i R:s liv och
författarverksamhet. Genom sjukdom bunden vid sin
studerkammare, slog han sig uteslutande på
nordisk språkforskning och blev inom några år den
obestritt förnämste kännaren av svensk
språkhistoria. R:s »Svenska språkets lagar» (5 dir,
1850—74; 6:e delen utg. av K. F. Söderwall
1883) var det första och största strängt
vetenskapliga svenska arbetet om modermålets
historia, länge grundvalen för den fortsatta
forskningen i svenska språkets historia.
Gramma-tiska förarbeten hade han nästan inga att
tillgå, och fornspråkets litterära källor voro,
åtm. då han började sitt arbete, endast i ringa
mån utgivna, varför han måste samla sitt
material till stor del ur själva handskrifterna.
»Svenska språkets lagar» utgör snarare en
historisk-etymologisk ordbok, ordnad efter
grammatiska kategorier, än en verklig
grammatik el. språkhistoria. 1300- och 1400-talets
fornsvenska samt 1800-talets nysvenska äro
utförligt behandlade; däremot har mindre
uppmärksamhet ägnats åt runornas samt
1500-, 1600- och 1700-talets språk. Mest
lyckade och värdefulla ännu för vår tids
forskning äro de båda första delarna, som
redogöra för ordböjningen. Av ordbildningen (5 :e
delen) behandlas utförligast
sammansättningen. Syntaxen hann R. aldrig behandla. Bland
R:s smärre språkvetenskapliga arbeten
förtjäna nämnas »Den historiska
språkforskningen» (1851; ny uppl. 1863) och »Ljus och
irr-sken i språkets verld» (1865), båda av
metodologiskt innehåll. R:s hela
språkvetenskapliga författarverksamhet bär vittne om
ovanligt grundliga insikter i de nordiska språken,
idérikedom, allsidighet i bedömandet och
ytterlig varsamhet i omdömet. — Jfr N. Linder.
»J. E. R.» (1878), och T. Wisén, »Inträdestal
i Sv. akademien», 54 (1879). R:s anteckningar
om tjänstetiden i Kungl. bibi, äro utg. av
E. Sundström (1926). Ad. N-n.*
Rydqvist, Oscar Fredrik, tidningsman,
författare (f. 1893 13/6). Har från 1915 med
vissa avbrott varit medarbetare i Dagens
Nyheter. Som tidningsman har R. gjort sig
bemärkt under signaturen Åbergsson. Han
har bl. a. utgivit »Äventyrsmarknaden» (1918),
»Virveln» (1922) samt »Jeppe reser jorden
runt» (1928) och nya Jeppeböcker 1930 och
1931. Som dramatisk författare har R. gjort
stor lycka. Bland hans teaterstycken märkas
»H. M:t får vänta» (1925; även filmatiserad),
»Ringen du gav mig» (1929) och »Passagerare
byta tåg» (1930). Lqr.
Rydqvist-Alfheim, Karin, se A 1 f h e i m.
Rydsgård, gods i Villie socken, Malmöhus
län, på Romeleåsens sydsluttning; 871 har,
därav 648 har åker; tax.-värde 1,150,000 kr.
(1930). Huvudbyggnaden är uppförd 1740
men flera gånger förändrad. Godset
grundades i slutet av 1600-talet av J. Ehrenbusch
och ägdes 1715—1903 av släkten Hallenborg,
varefter det övergick till R:s jordbruks-a.-b.
Rydström, Ada, författarinna (1856—1932),
har bl. a. skrivit om sin hembygd det
innehållsrika arbetet »Boken om Tjust» (7 bd,
1907—28; bd 7 tills, m. G. Hafström) samt
»Armfeltarne på Hunnerstad» (1916).
Rydö, sulfitfabrik i Färgaryds socken,
Jönköpings län, vid till 2.500 hkr utbyggda fall
av Nissan samt invid den i Långaryds socken
belägna Rydöbruks station på en bibana till
Halmstad—Nässjö järnväg. Äges av R.
bruks-& fabriks-a.-b. (gr. 1897), vilket i sin tur
tillhör Hylte bruks-a.-b. (se H y 11 e). 180 arb.,
årstillv. 15,864 ton sulfitcellulosa (1930).
Rye [ry], 01 a f, dansk officer (1791—
1849), f. i Norge, där han tjänstgjorde 1804
—14. R. avancerade därefter till överste i
danska hären 1848 och generalmajor 1849.
Han deltog med heder i fälttågen 1848—49
och ledde efter slaget vid Kolding återtåget
norrut med utomordentlig skicklighet. Han
stupade vid Fredericia 6 juli 1849. — Jfr P. F.
Rist, »O. R:s saga» (1899). P. E-t.
Ryedalssandsten, se Blekinge, sp. 493.
Rye house plot [räi’ håus plå’t], en mot
engelske konungen Karl II och hans broder
Jakob 1683 riktad sammansvärjning, uppkallad
efter lantgården Rye house i Hertfordshire,
där de sammansvurna planerat att mörda
konungen under en resa. Han tog tillfälligtvis
en annan väg och undgick därigenom faran.
De sammansvurna, några ultraprotestantiska
fanatiker, ville bana väg till tronen för Karls
oäkta son hertigen av Monmouth. Genom
falskt vittnesmål invecklades i processen en
krets missnöjda protestantiska adelsmän, vilka
ej torde ha känt mordplanerna; två av dem,
William Russell och Algernon Sidney,
dömdes till döden och avrättades. V. S-g.
Ryfors, gods i Nykyrka socken, Skaraborgs
län, f. n. delat i R. bruk övre och R.
bruk nedre, det förra vid Sörarps, det
senare vid Ryfors övre vattenfall i Tidans övre
lopp, nära utloppet i sjön Stråken; resp. 586
och 317 har, därav 72 och 35 har åker;
tax.-värde tills. 416,000 kr. (1930). R. är känt som
avelscentrum för nötkreatur. Den gamla
huvudbyggnaden av trä är trol. till sin nedre
del från 1600-talet. Till godset hör en stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
