Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Ryfylke—Ryggmärg
1278
Brant kritkust på Rügen: Wissower Klinken
mellan Sassnitz och Stubbenkammer.
slagen park- och trädgårdsanläggning (375
har), ett verk av de engelska
trädgårdsarkitekterna E. och H. E. Milner. — Vid
mitten av 1700-talet anlades vid Sörarp en
stångjärnshammare. 1798 flyttades en
masugn från Svenshult i Habo till R.,
varjämte senare ett manufakturverk anlades;
masugnen nedlades 1827, bruksrörelsen f. ö.
1906. R. inköptes 1827 av G. M. Sager och
delades 1919 mellan E. och L. Sager.
Ryfylke, den n. ö., bergiga delen av
Roga-land fylke, Norge, kring inre Boknfjorden, vari
R. fögderi omfattar Karmöy m. fl. öar.
Betydande fåravel. R y g e r kallades under
medeltiden folket i R. Ax. S.
Rügen, Pommerns och Tysklands största ö,
i Östersjön, skild från fastlandet av Der
Bodden el. Strelasundet; 9 67,72 kvkm, omkr.
54,000 inv. (1930). Se karta vid Pommern.
R. har typisk Boddenkust (se Bodden), där
de öppna bukterna på n. ö. kusten skiljas av
framspringande kritberg, bl. a. Arkona. ön
har fyra större halvöar, Jasmund, Wittow,
Mönchgut och Zudar, och omges av omkr. 20
små öar, Hiddensee m. fl. Den är ett
morän-landskap på urbergs- och kritberggrund. De
högsta partierna, i ö. och n. ö., äro delvis
bevuxna med bok-, gran- och ekskogar. Högst
når Piekberg (161 m ö. h.) på Jasmund; där
märkes även den brant uppstigande
Königs-stuhl (122 m). i R:s vackraste och högsta
klipparti, Stubbenkammer. Egendomlig för
R. är den ofta vid klart väder ur havet
uppstigande dimman. Befolkningen, som
endast på Mönchgut bibehållit gammaldags
dräkt, seder och bruk, lever huvudsaki. av
jordbruk, fiske (strömming) och av inkomster
från badgästerna; på Jasmund utvinnes krita.
R:s huvudstad är Bergen (4,710 inv.), mitt
på ön, de förnämsta badorterna äro Binz (se
d. o.), Sassnitz, Göhren och Sellin samt på
Hiddensee Vitte och Kloster-Grieben. R. har
normalspårig järnväg
Sassnitz—Bergen—Alte-fähr, ett led i trafiklinjen
Trälleborg—Sassnitz—Berlin. Mars 1932 påbörjades en bro
Rügen—Stralsund för Sverigetrafiken, men
arbetet måste till följd av krisen i maj t. v.
nedläggas. — R. är rikt på fornminnen,
gravar och lämningar efter borgar, ss.
Arkona (se d. o.) och Charanza vid det nutida
Garz. — Litt.: R. Credner, »R.» (1893); O.
Raab, »Svenska minnen i Tyskland: R.»
(1916); C. W. Schmidt, »Insel R.» (1924); K.
A. Woltereck, »Mein kleines Rügenbuch»
(1931). E. L-r.
Historia. Bebott av germaner, erövrades
R. på 500-talet e. Kr. av venderna och
styrdes därefter av självständiga vendiska
furstar. Genom Valdemar I:s i Danmark
eröv-ringståg till ön 1168 tvingades dessa för en
tid att erkänna den danske konungen som
sin länsherre. Från 1200-talets början
fylldes R. av tyska kolonister och förenades 1325
med Pommern (se d. o., sp. 1233). I
westfaliska freden 1648 blev ön en svensk
besittning. Som del av svenska Pommern
överlämnades R. 1814 till Danmark, 1815 till
Preussen. — Jfr M. Wehrmann, »Geschichte der
Insel R.» (2:a uppl., 2 bd, 1923). Å. S-n.
Rygg, Nicolai Theodorius N i 1
s-s e n, norsk statistiker, nationalekonom och
bankchef (f. 1872). Blev
1910 prof, i
nationalekonomi vid Oslo
univ., 1913 dir. för
Norges statistiska
centralbyrå och är
sedan 1920 ordf, i
Norges banks direktion.
I denna egenskap har
R. haft huvudansvaret
för Norges bank- och
penningpolitik under
efterkrigsåren. Han
har bl. a. skrivit
»Skatternes fordeling»
(1909), »Undersökelser angaaende
drikfældig-heten og dens sociale fölger i Norge» (1914)
och »Norges banks historie» (1918). W-t K.
Ryggfena, zool., se Fiskar, sp. 481.
Ryggkota, anat., se Kota 1.
Ryggkärl, zool., se Insekter, sp. 628.
Ryggmärg, Medu’lla spinälis, del av det
centrala nervsystemet, som fått sitt namn
därav, att den sitter innesluten i
ryggraden el. kotpelaren, vilken utgör ett fast
och dock elastiskt, synnerligen
ändamålsenligt skydd för dess subtila nervösa
mekanismer. R. är dessutom i kotpelaren omsluten av
samma hinnor och kringspolad av
cerebro-spinalvätska på samma sätt som hjärnan. R:s
längd är 40—45 cm, vikt 35 g, tjockleken
något mindre än tjockleken av individens
lillfinger. Hos djur samt under fosterlivet
sträcker sig r. genom kotpelaren i hela dess
utsträckning, men hos den vuxna människan
når den icke längre än till första ländkotan,
ett förhållande, som är av största betydelse
för utförandet av lumbalpunktion (se d. o.).
Man sticker därvid en fin kanyl mellan länd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
